Wheel of Time säsong 3
- Thread starter Bifur
- Start date
Gustav Lorentz
a.k.a. McKatla
- Joined
- 2 Aug 2010
- Messages
- 1,195
Oj vad jag blir sugen på att se säsong 3!
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
En boss-fight med enbart coola damer. 
- Joined
- 4 Dec 2010
- Messages
- 7,472
Ikväll gäller det! Vi får se om jag hinner kolla på alla tre avsnitt men åtminstone ett hinner jag se. Här är lite tankar inför:
Första säsongen var ojämna, där fanns såväl höga toppar som djupa dalar. De allra största problemen handlade om att boken den baserades på inte är superbra, att skådisen som spelade Mat inte dök upp vid inspelningen så att de fick skriva om allt på plats, samt att serien lade ett märkligt stort fokus på onödiga sidohistorier (sen fanns det andra småsaker också, men dessa var de största problemen för mig).
Säsong två var betydligt bättre! Storyn var bättre, vissa avsnitt var bland det bästa jag sett i fantasyväg på tv, serien kändes dyrare och allt hängde ihop bättre. Dock kvarstod ett problem, nämligen det om konstigt fokus på sidohistorier. Framförallt Lans historia var osedvanligt tråkig och själva jakten på hornet, vilket borde varit huvudfokus, kändes mest som en sidogrej. Trots detta var det en awesome säsong!
Mina förhoppningar denna säsong är följande:
Jag tror tyvärr att de kommer fortsätta lägga ett konstigt fokus på onödiga sidogrejer, men jag håller ändå tummarna för att det blir bättring här.
Jag hoppas att Mat blir av med dolken och får sin riktiga Ashandarei. Vad han gjorde med dolken funkade i sista avsnittet av förra säsongen då nöden var stor, men jag kommer reta mig på om han fortsätter gå omkring med den, framförallt om ingen ifrågasätter det.
Jag vill att Nynaeve ska få mer att göra. Hon är min favoritkaraktär men hon blev lite bortglömd i slutet av förra säsongen.
Jag ser fram emot en story där Egwene brottas med vad hon gjorde i sista avsnittet förra säsongen.
Jag vill se kärlekshistorierna komma igång. Det var bland det sämsta med böckerna så vill se det göras rätt här.
Jag vill ha fortsatt bra politiska intriger. Dessa har hittills varit på topp, hoppas de fortsätter hålla hög standard.
Jag vill att lanseld ska börja användas. Jag tror ju att det eventuellt hintades om detta i slutet av förra säsongen, men jag vill se det i full blom med tidsmanipulation och allt.
Jag vill att de antingen gör Loial viktig för storyn eller skriver ut honom. Han gjorde inget av vikt förra säsongen (och har en bedrövlig design) så om de inte har en plan med honom tycker jag att det var synd att han inte fick fortsätta vara död efter första säsongen.
Jag vill ha snabba kliv framåt! Jag gillade första säsongen men de två första avsnitten var rätt sega. Vi har 14 böcker att ta oss igenom så tempot har råd att vara högt.
Jag vill att Rand ska börja bli lite halvt galen, höra röster och bli sådär dark and gritty som han blir i böckerna. De behöver inte gå fullt ut med det nu, men gärna lägga grunden för det.
Hm, det var nog allt tror jag. En gedigen lista blev det, vi får se hur mycket som infrias. Har knappt sett några trailrar eller klipp då jag vill vara så fri som möjligt från spoilers när jag tittar.
Första säsongen var ojämna, där fanns såväl höga toppar som djupa dalar. De allra största problemen handlade om att boken den baserades på inte är superbra, att skådisen som spelade Mat inte dök upp vid inspelningen så att de fick skriva om allt på plats, samt att serien lade ett märkligt stort fokus på onödiga sidohistorier (sen fanns det andra småsaker också, men dessa var de största problemen för mig).
Säsong två var betydligt bättre! Storyn var bättre, vissa avsnitt var bland det bästa jag sett i fantasyväg på tv, serien kändes dyrare och allt hängde ihop bättre. Dock kvarstod ett problem, nämligen det om konstigt fokus på sidohistorier. Framförallt Lans historia var osedvanligt tråkig och själva jakten på hornet, vilket borde varit huvudfokus, kändes mest som en sidogrej. Trots detta var det en awesome säsong!
Mina förhoppningar denna säsong är följande:
Jag tror tyvärr att de kommer fortsätta lägga ett konstigt fokus på onödiga sidogrejer, men jag håller ändå tummarna för att det blir bättring här.
Jag hoppas att Mat blir av med dolken och får sin riktiga Ashandarei. Vad han gjorde med dolken funkade i sista avsnittet av förra säsongen då nöden var stor, men jag kommer reta mig på om han fortsätter gå omkring med den, framförallt om ingen ifrågasätter det.
Jag vill att Nynaeve ska få mer att göra. Hon är min favoritkaraktär men hon blev lite bortglömd i slutet av förra säsongen.
Jag ser fram emot en story där Egwene brottas med vad hon gjorde i sista avsnittet förra säsongen.
Jag vill se kärlekshistorierna komma igång. Det var bland det sämsta med böckerna så vill se det göras rätt här.
Jag vill ha fortsatt bra politiska intriger. Dessa har hittills varit på topp, hoppas de fortsätter hålla hög standard.
Jag vill att lanseld ska börja användas. Jag tror ju att det eventuellt hintades om detta i slutet av förra säsongen, men jag vill se det i full blom med tidsmanipulation och allt.
Jag vill att de antingen gör Loial viktig för storyn eller skriver ut honom. Han gjorde inget av vikt förra säsongen (och har en bedrövlig design) så om de inte har en plan med honom tycker jag att det var synd att han inte fick fortsätta vara död efter första säsongen.
Jag vill ha snabba kliv framåt! Jag gillade första säsongen men de två första avsnitten var rätt sega. Vi har 14 böcker att ta oss igenom så tempot har råd att vara högt.
Jag vill att Rand ska börja bli lite halvt galen, höra röster och bli sådär dark and gritty som han blir i böckerna. De behöver inte gå fullt ut med det nu, men gärna lägga grunden för det.
Hm, det var nog allt tror jag. En gedigen lista blev det, vi får se hur mycket som infrias. Har knappt sett några trailrar eller klipp då jag vill vara så fri som möjligt från spoilers när jag tittar.
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 6,034
Avsnitt 1. Ok, det har var en ganska blandad kompott. Generellt är skådespelarna fortsatt bra (med något undantag), scenografin är numera av rätt hög kvalité, liksom fotografi och klippning/tempo. Jag var underhållen, men tidvis också lite förvirrad. Avsnittet drar igång i rasande fart. Det är skönt jämfört med säsong 2, men ibland tycker jag de går fram för fort och hoppar nödvändig etablering.
- Först, för att få undan några petigheter. 1) Aiel som rör sig fritt och okommenterat i våtländerna? Fine, i seriens verklighet behöver de ju inte ha samma såriga förhållande som i böckerna, men å andra sidan vore det att ta bort en del ganska viktiga poänger. Tyvärr känns det mest som att serien gör det enkelt för sig, vilket är lite synd. Känns som att det hade gått att lösa på andra vis. 2) Varför, varför envisas de med att säga att de åkt båt en månad från Falme? Det är bara att göra våld på geografin och ger inget (utom möjligen att inte låta Perrin passera hemtrakterna) och framför allt eftersom de då rimligen passerat Tear på vägen, som de gör en väldigt stor poäng i övrigt av att åka till.
- Det känns väldigt krystat att placera hela gruppen i Tar Valon vid starten igen. De har egentligen inget där att göra. Någon behöver vittna om Svarta ajah och Egwene behöver bli invigd för att kunna ligga på räls för framtiden. Men sen? Här får serien betala för en del hafsiga val längs vägen i både säsong 1 och 2. Det är inte helt lätt att lösa men någon slags stegvis plantering hade nog funkat bättre, med cresendo i avsnitt 2. Alltså att de skiljs åt, tjejerna (och Mat?) åker till Tar Valon, Rand och co väntar någonstans och sen åker Egwene tillbaka och letar upp dem. Kanske skruva ner hotet från de fördömda något för att inte skapa samma hets. Då kunde Perrins avfärd också känts mer naturlig utifrån geografin.
- Vad vill serien med Mat? Nu verkar ju hornet vara grunden till hans förändring. Det kan i sig kanske funka (synd bara att hornet är så fult att jag måste titta bort när det är i bild) men det kapar också hans kanske mest intressanta parti överhuvudtaget ur böckerna. Jag blir mest undrande nu.
- Jag tror att jag gillar att man går raka spåret mot aiel-öknen och hoppar Tear. det känns klokt. (Och här hade man kanske kunnat lösa något av resvägs-frågan ovan och bygga lite Rand-Moiraine-dynamik genom att påpeka att de faktiskt redan passerat Tear men att hon då rådde honom att avvakta.)
- Elyene och Aviendha? Alltså, där blev jag besviken. Serien har generellt sett hanterat relationer bra (och gör det bra med Rand och Egwene i detta avsnittet) men här totade man bara ihop dem i en scen på 20 sek. Nä, svagt och helt utan trovärdighet för mig som tittare (dvs serien ger mig inget bygga upp min bild av deras attraktion på). Nu ser det ur som att man försöker hålla flera bollar i luften men tappar alla. 1. Om man vill utveckla Elyenes och Aviendhas egen relation var det alldeles för tunt. 2. Och om man vill använda det som bricka i kärlekskvadraten var det också för tunt (och hade dessutom behövt paras med parallell Rand-Elyene-attraktion efter de ju sannolikt inte kommer att träffas på länge). 3. Istället håller man kvar vid Rand-Egwene. Det skulle kanske kunna vara en intressant alternativ utveckling för serien, men igen då borde Elyene-Aviendha få mer utrymme enligt 1 i alla fall (eller klippas bort?). Serien kanske löser det här på ett bra vis men hittills funkar det inte alls för mig.
- Tyckte denna gång att skådespelaren som spelar Perrin inte gjorde så bra ifrån sig. Stelt och oengagerat. Kanske är det kontaktlinserna? Eller så är det bara karaktären i sig som är på väg mot "svåra-grubblar-Perrin" (som jag väl egentligen inte gillar något vidare).
Last edited:
- Joined
- 4 Dec 2010
- Messages
- 7,472
Såg alla tre avsnitt igår. Ska direkt säga att det är jävulskt kul med en seroe som bara verkar bli bättre och bättre för varje säsong! Säsong 2 var ju bra men började lite segt, här var det riktigt fullt ös från början! Överlag är det mesta väldigt bra. Det känns påkostat, stämningen är på topp, skådisarna är som vanligt bra etc. Och det är spännande, inget snack om saken! Självklart finns även här saker som är mindre bra och vi ska prata om detta.
Men först några enskilda grejer som jag verkligen gillade:
Mat får äntligen vara Mat! Det har känts lite trist att vi har fått dras med en deppig stackare i två säsonger. Härligt att se karaktären som vi känner honom som!
Fortsatt komplexa skurkar. Lindarin fortsätter att bli än mer intressant, när man trodde man visste allt om hennes förflutna kommet ännu mer. Och Lanfear lyckas på något sätt att vara både smått sympatisk och megaond. Älskar scenen där hon gullar med Rand i en dröm samtidigt som hon stryper Egwene i en annan dröm, riktigt härligt ondskefullt!
Gillar att det Egwene gjorde i förra säsongen får efterdyningar här. De har skrivit om hennes karaktär väldigt mycket i tv-serien, men i ärlighetens namn tyckte jag att hon var sjukt störig i böckerna, fram till A knife of dreams då hon blev en av mina favoritkaraktärer. Så helt rätt att ändra tycker jag!
Blev riktigt glatt överraskad att de hade med scenen med yxan, spelkorten och speglarna! Orsaken till att de blir som de blir är annorlunda och lite vagt, men jag tycker ändå att det funkar!
Nya skådisar och karaktärer! Jag ska väl erkänna att jag inte var överförtjust i hur Galad framställs, men Morgase och Elaida är amazing! De känns faktiskt mer intressanta än i böckerna, framförallt Morgase var rätt trist i böckerna och jag bävade alltid för när man kom till ett kapitel där man följde henne.
Gillar att man inte drar sig för att visa blod och slakt när det behövs! Folk får hjärtat utslitet, klyvs på mitten etc. Det blir aldrig på den nivån att det känns överdrivet fånigt som första avsnittet i House of dragon, utan det är rätt mängd som vi får se.
Vitrockarna har fått en makeover! Deras dräkter sågades ju vid fotknölarna i första säsongen. I den andra gjordes de om och det såg bättre ut. Nu har de gjorts om igen och det ser bra ut! Kan inte tänka mig att det klagas lika mycket på detta nu.
Så jävla snygga vyer! Det är något med fantasy när de promenerar igenom snygga landskap, jag älskar det! Miljöbilderna när de vandrar var nästan på Sagan om Ringen-nivå och musiken gjorde det inte sämre!
Inga störiga onödiga sidostorys som tar fokus från huvudhandlingen! Det hade jag faktiskt inte väntat mig, trodde jag skulle få förlika mig med att det skulle vara pepprat med små onödiga historier. Men det verkar som att manusförfattarna äntligen lärt sig läxan här!
Och nu kommer vi vill grejer som jag inte tyckte var superbra men inte usla heller. Grejer som förvånade, men inte förfärade typ.
Moghedien skapar grå män. Så var det verkligen inte i böckerna, men jag tycker inte att ändringen gör någon skada.
Aviendha och Eleayne har en romans. Vi har ju innan fått reda på att det förmodligen skulle vara så. Det var inte en relation jag blev superintresserad av, men det kändes inte heller dåligt.
Mat är extremt vårdslöd med Valeres horn. Det känns som en sådan grej som är typsik honom, så det bekymrar mig inte. Däremot är det extremt konstigt att Aes Sedaierna tillåter det såpass länge. Det utmynnar dock i en rolig scen som jag tycker gör det hela värt det.
Loial kan öppna portarna till Vägarna. Så var det ju i böckerna. Sedan i tv-serien ändrar de till att man öppnar vägarna med kraften. Och nu visar de att man kan öppna vägarna med ett nyckelblad, precis som i böckerna. Gott så, men varför var de då tvungna att ändra från första början? Känns lite onödigt.
Och så till grejer jag inte gillade alls:
Vad i hela friden hände med Mats dolk?! Den plotten hade verkligen spelat ut sin roll så jag är glad att de lagt ner den här, men det känns väldigt konstigt att dolken inte ens nämns! De hade ju åtminstone kunnat lägga in en liten replik i stil med: "Åh, vilken tur att aes sedaierna i Vita tornet förstört den onda dolken!". Då hade de ju dessutom hade en orsak att befinna sig i Tar Valon som @Bifur efterlyser.
Orsakerna till att Rand beger sig till Aielöknen och Perrin till Tufloden är ganska märkliga. Rand säger att han vill till öknen för att samla en armé. Okej, antar jag, men det känns lite random. Det byggs inte upp till. Och med Perrin är det ännu konstigare. Han får liksom bara för sig att han vill hem. I boken fick han höra att vitrockar höll byn gisslan och han åkte dit för att överlämna sig själv. Detta händer i serien också, men han får inte reda på det förrän han väl är på plats. Hade han inte kunnat få bud om det tidigare?
Loial. Jag tycker inte han tillför något, och jag gillar verkligen inte hur han är designad. Om de kan designa om vitrockarnas kläder, varför kan de inte designa om honom? Är de verkligen nöjda med hur han ser ut?
Så, överlag är detta en väldigt bra början! En del brister finns, men tycker inte att dessa är såpass genomgående att jag skulle vara rädd för att de kan dra ner kvalitén på säsongen som helhet. Och som sagt, kul med en serie som bara blir bättre och bättre!
Men först några enskilda grejer som jag verkligen gillade:
Mat får äntligen vara Mat! Det har känts lite trist att vi har fått dras med en deppig stackare i två säsonger. Härligt att se karaktären som vi känner honom som!
Fortsatt komplexa skurkar. Lindarin fortsätter att bli än mer intressant, när man trodde man visste allt om hennes förflutna kommet ännu mer. Och Lanfear lyckas på något sätt att vara både smått sympatisk och megaond. Älskar scenen där hon gullar med Rand i en dröm samtidigt som hon stryper Egwene i en annan dröm, riktigt härligt ondskefullt!
Gillar att det Egwene gjorde i förra säsongen får efterdyningar här. De har skrivit om hennes karaktär väldigt mycket i tv-serien, men i ärlighetens namn tyckte jag att hon var sjukt störig i böckerna, fram till A knife of dreams då hon blev en av mina favoritkaraktärer. Så helt rätt att ändra tycker jag!
Blev riktigt glatt överraskad att de hade med scenen med yxan, spelkorten och speglarna! Orsaken till att de blir som de blir är annorlunda och lite vagt, men jag tycker ändå att det funkar!
Nya skådisar och karaktärer! Jag ska väl erkänna att jag inte var överförtjust i hur Galad framställs, men Morgase och Elaida är amazing! De känns faktiskt mer intressanta än i böckerna, framförallt Morgase var rätt trist i böckerna och jag bävade alltid för när man kom till ett kapitel där man följde henne.
Gillar att man inte drar sig för att visa blod och slakt när det behövs! Folk får hjärtat utslitet, klyvs på mitten etc. Det blir aldrig på den nivån att det känns överdrivet fånigt som första avsnittet i House of dragon, utan det är rätt mängd som vi får se.
Vitrockarna har fått en makeover! Deras dräkter sågades ju vid fotknölarna i första säsongen. I den andra gjordes de om och det såg bättre ut. Nu har de gjorts om igen och det ser bra ut! Kan inte tänka mig att det klagas lika mycket på detta nu.
Så jävla snygga vyer! Det är något med fantasy när de promenerar igenom snygga landskap, jag älskar det! Miljöbilderna när de vandrar var nästan på Sagan om Ringen-nivå och musiken gjorde det inte sämre!
Inga störiga onödiga sidostorys som tar fokus från huvudhandlingen! Det hade jag faktiskt inte väntat mig, trodde jag skulle få förlika mig med att det skulle vara pepprat med små onödiga historier. Men det verkar som att manusförfattarna äntligen lärt sig läxan här!
Och nu kommer vi vill grejer som jag inte tyckte var superbra men inte usla heller. Grejer som förvånade, men inte förfärade typ.
Moghedien skapar grå män. Så var det verkligen inte i böckerna, men jag tycker inte att ändringen gör någon skada.
Aviendha och Eleayne har en romans. Vi har ju innan fått reda på att det förmodligen skulle vara så. Det var inte en relation jag blev superintresserad av, men det kändes inte heller dåligt.
Mat är extremt vårdslöd med Valeres horn. Det känns som en sådan grej som är typsik honom, så det bekymrar mig inte. Däremot är det extremt konstigt att Aes Sedaierna tillåter det såpass länge. Det utmynnar dock i en rolig scen som jag tycker gör det hela värt det.
Loial kan öppna portarna till Vägarna. Så var det ju i böckerna. Sedan i tv-serien ändrar de till att man öppnar vägarna med kraften. Och nu visar de att man kan öppna vägarna med ett nyckelblad, precis som i böckerna. Gott så, men varför var de då tvungna att ändra från första början? Känns lite onödigt.
Och så till grejer jag inte gillade alls:
Vad i hela friden hände med Mats dolk?! Den plotten hade verkligen spelat ut sin roll så jag är glad att de lagt ner den här, men det känns väldigt konstigt att dolken inte ens nämns! De hade ju åtminstone kunnat lägga in en liten replik i stil med: "Åh, vilken tur att aes sedaierna i Vita tornet förstört den onda dolken!". Då hade de ju dessutom hade en orsak att befinna sig i Tar Valon som @Bifur efterlyser.
Orsakerna till att Rand beger sig till Aielöknen och Perrin till Tufloden är ganska märkliga. Rand säger att han vill till öknen för att samla en armé. Okej, antar jag, men det känns lite random. Det byggs inte upp till. Och med Perrin är det ännu konstigare. Han får liksom bara för sig att han vill hem. I boken fick han höra att vitrockar höll byn gisslan och han åkte dit för att överlämna sig själv. Detta händer i serien också, men han får inte reda på det förrän han väl är på plats. Hade han inte kunnat få bud om det tidigare?
Loial. Jag tycker inte han tillför något, och jag gillar verkligen inte hur han är designad. Om de kan designa om vitrockarnas kläder, varför kan de inte designa om honom? Är de verkligen nöjda med hur han ser ut?
Så, överlag är detta en väldigt bra början! En del brister finns, men tycker inte att dessa är såpass genomgående att jag skulle vara rädd för att de kan dra ner kvalitén på säsongen som helhet. Och som sagt, kul med en serie som bara blir bättre och bättre!
- Joined
- 4 Dec 2010
- Messages
- 7,472
Ska snart se avsnitt fyra, men såg om de tre första avsnitten och vill göra lite tillägg:
Jag tyckte bättre om Rands story denna gång. Jag skrev innan att han rätt random gav sig ut i Aielöknen, men vid en omtitt är det ju tydligt att Elayne råder honom till detta. Hur kunde jag missa det? I böckerna beskrivs det att hon ger Rand politiska råd men vi får aldrig se det hända, så plus ett på detta!
Däremot gillade jag Perrins story ännu mindre denna gång. Jag tänkte inte på det förra gången, men om de inte har någon brådska till Tufloden utan att Perrin bara känner för att åka hem, varför riskerar de då att ta Vägarna som är skitfarliga? Tänkte inte på det förra gången.
Har funderat mycket på att @Bifur sa att det blivit något som inte klickat med skådisen som spelar Perrin. Jag tror att jag listat ut vad det är. Vi hör att trollocker och vitrockar terroriserar trakten, men vi har inte sett det hända, vilket är märkligt och gör att det hela inte känns så dramatiskt som det borde. När Perrin då håller sitt brandtal har han liksom inget att luta sig mot. Det kräver att vi känner hur illa ställt det är men det kan vi inte göra i och med att vi inte sett det.
Så, plus för Rands story, minus för Perrins.
Nu ska jag se avsnitt 4
Jag tyckte bättre om Rands story denna gång. Jag skrev innan att han rätt random gav sig ut i Aielöknen, men vid en omtitt är det ju tydligt att Elayne råder honom till detta. Hur kunde jag missa det? I böckerna beskrivs det att hon ger Rand politiska råd men vi får aldrig se det hända, så plus ett på detta!
Däremot gillade jag Perrins story ännu mindre denna gång. Jag tänkte inte på det förra gången, men om de inte har någon brådska till Tufloden utan att Perrin bara känner för att åka hem, varför riskerar de då att ta Vägarna som är skitfarliga? Tänkte inte på det förra gången.
Har funderat mycket på att @Bifur sa att det blivit något som inte klickat med skådisen som spelar Perrin. Jag tror att jag listat ut vad det är. Vi hör att trollocker och vitrockar terroriserar trakten, men vi har inte sett det hända, vilket är märkligt och gör att det hela inte känns så dramatiskt som det borde. När Perrin då håller sitt brandtal har han liksom inget att luta sig mot. Det kräver att vi känner hur illa ställt det är men det kan vi inte göra i och med att vi inte sett det.
Så, plus för Rands story, minus för Perrins.
Nu ska jag se avsnitt 4
- Joined
- 4 Dec 2010
- Messages
- 7,472
Så, nu har jag smält avsnittet och sovit på saken. Jag tycker fortfarande att detta är det absolut bästa avsnitt hittills. Jag är kanske lite partisk, för boken denna säsong baseras på, Shadow Rising, är enligt mig en av de absolut bästa i serien, och detta kapitel är det bästa i boken. Det var här som bokserien gick från att vara Eddinsk dussinfantasy till att bli helt sin egna grej. Så jag har verkligen sett fram emot denna del sen tv-serien utannonserades. Detta innebär ju å andra sidan att jag hade varit extra hård i min kritik om avsnittet varit dåligt och slarvat bort detta moment. Så jag tror inte att det är fanboy-Franz som talar när jag hyllar avsnittet, inte helt och fullt i alla fall.
Relationerna mellan karaktärerna kan vi ju börja med att prisa. Jag är glad över att Rand och Lan börjar utveckla en vänskap på riktigt. Men framförallt tycker jag att avsnittet gör ett bra jobb med Rand och Morraine. Det är ju en knepig relation att navigera, och det hade varit lätt att få Rand att framstå som jobbig och gnällig (vilket sker då och då i böckerna). Jag tycker att de får relationen att landa helt rätt.
Men svinbra på riktigt blir det när de kommer till Rhuidean! Hur staden gestaltas är bättre än vad jag vågade föreställa mig! Estetiken får mig att dra paraleller till såväl Apocalypse Now som Denis Villeneuves filmer, och sämre inspirationskällor kan man ha! Det minimalistiska fotot och ljudbilden är amazing och olikt det mesta annat vi sett i fantasyväg på film och tv. Och såväl Rands som Morraines resor genom tid och parallella verkligheter är top notch både vad gäller dramaturgi, skådespeleri och tekniskt utförande! Jag kan gissa att några kommer ha problem med att Josha Stradowski spelar alla roller man följer i alla tider, men jag tycker det är ett bra sätt att visa att det är Rand som gör resan. Det hela ska ses metaforiskt, inte bokstavligt.
Mindre bra saker i avsnittet? Ja det finns också. Nu är jag definitivt fanboyig, men jag hade velat ha ännu mer resor genom tiden. Jag fattar att man var tvungen att skala ner och urvalet som görs är bra, men jag hade ändå verkligen velat se mer.
Vidare hade jag velat se mer av det kaos som uppstår i andra åldern. Vi får se lite hur saker förstörs långt borta, men detta var en tid då hela världen bokstavligen höll på att gå åt helvete och att det var panik att rädda vad som räddas kunde, så snabbt som möjligt samla ihop spillror från en en gång storslagen civilisation. Jag fick inte riktigt den känslan och det var lite synd.
Men de sakerna är nitpicks och ingenting som drar ner helhetsintrycket. Jag tror att detta avsnitt kommer att vara däruppe bland mina favoriter någonsin på tv, tillsammans med bland annat s01e09 av Game of Thrones, s01e05 av Sopranos och s01e06 av Watchmen.
Relationerna mellan karaktärerna kan vi ju börja med att prisa. Jag är glad över att Rand och Lan börjar utveckla en vänskap på riktigt. Men framförallt tycker jag att avsnittet gör ett bra jobb med Rand och Morraine. Det är ju en knepig relation att navigera, och det hade varit lätt att få Rand att framstå som jobbig och gnällig (vilket sker då och då i böckerna). Jag tycker att de får relationen att landa helt rätt.
Men svinbra på riktigt blir det när de kommer till Rhuidean! Hur staden gestaltas är bättre än vad jag vågade föreställa mig! Estetiken får mig att dra paraleller till såväl Apocalypse Now som Denis Villeneuves filmer, och sämre inspirationskällor kan man ha! Det minimalistiska fotot och ljudbilden är amazing och olikt det mesta annat vi sett i fantasyväg på film och tv. Och såväl Rands som Morraines resor genom tid och parallella verkligheter är top notch både vad gäller dramaturgi, skådespeleri och tekniskt utförande! Jag kan gissa att några kommer ha problem med att Josha Stradowski spelar alla roller man följer i alla tider, men jag tycker det är ett bra sätt att visa att det är Rand som gör resan. Det hela ska ses metaforiskt, inte bokstavligt.
Mindre bra saker i avsnittet? Ja det finns också. Nu är jag definitivt fanboyig, men jag hade velat ha ännu mer resor genom tiden. Jag fattar att man var tvungen att skala ner och urvalet som görs är bra, men jag hade ändå verkligen velat se mer.
Vidare hade jag velat se mer av det kaos som uppstår i andra åldern. Vi får se lite hur saker förstörs långt borta, men detta var en tid då hela världen bokstavligen höll på att gå åt helvete och att det var panik att rädda vad som räddas kunde, så snabbt som möjligt samla ihop spillror från en en gång storslagen civilisation. Jag fick inte riktigt den känslan och det var lite synd.
Men de sakerna är nitpicks och ingenting som drar ner helhetsintrycket. Jag tror att detta avsnitt kommer att vara däruppe bland mina favoriter någonsin på tv, tillsammans med bland annat s01e09 av Game of Thrones, s01e05 av Sopranos och s01e06 av Watchmen.
Gustav Lorentz
a.k.a. McKatla
- Joined
- 2 Aug 2010
- Messages
- 1,195
Har nu sett avsnitt 4 jag med, och kan bara instämma – ett riktigt bra avsnitt (i en serie som bara blir bättre känns det som).
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 6,034
Jag har också sett avsnitt 2 och 3 men inte hunnit skriva om dem. De flyter ihop lite i minnet nu så jag blir inte alltför detaljerad i mitt omdöme. Men överlag är de bra, bättre än avsnitt 1. Mats/Eleynes och Nyaneves historia fungerar bra och även Min när man kommit över hur hon dyker upp liksom Rands. Jag gillar överlag hur man hanterar valet att resa till Rhuidean och att välja bort Tear (även om upplägget för det i avsnitt 1 kunde varit smidigare). Perrins tråd är fortsatt ganska svag och jag blir alltmer osäker på skådespelaren. Han bär liksom inte rollen, fast i ärlighetens namn är den nog svår att få att funka.
- Jag stör mig lite på att Min bara dyker upp i Tornet helt utan etablering. Och att Mat ändå är orimligt förlåtande med tanke på vad hon gjrode mot honom.
- Jakten på Svarta ajah funkar bra men kanske att hela kaoset i första avsnittet ändå borde väntat och att prompten för jakten var något mindre spektakulärt. Känns som att en så omskakande händelse borde få mer efterverkningar.
- Varför har de ibland kläder av så tydligt modernt snitt som helt sticker av mot majoritetsstilen? Tycker det rubbar inlevelsen varje gång det händer. Som Mins kavaj och Egwenes jacka. Tyvärr tycker jag inte heller de hittat rätt med vitrockarnas rustningar, så var det bättre i säsong 2 (tror jag). Alltså sluta krångla och släng på dem en ringbrynja så slipper man tänka på det.
- Hur tusan lyckades Alanna (?) komma före Perrin och co till Tufloden?
- Det blir skevt för mig när Rhavin ska påpeka att han som Gaebril lurat Morgase att tro att de känt varandra i 10 år. Det kan så klart gå bra med henne men uppenbarligen ser ju hennes barn det på samma vis. Utöver han compulsion på Eleyne när de träffas? Och alla de hundratals människor som finns runt ett hov som han måste posera inför varje dag? Det är onödigt komplicerat och utan poäng och skaver i intrigen. Bättre att inte berätta något om det i så fall. Eller så borde han vara en ny bekantskap eller än bättre dödat den riktiga Gaebril som han nu personifierar (och då säga det till de andra förlorade).
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 6,034
Jag har även sett avsnitt 4 idag. Håller med ovanstående. Seriens enskilt bästa avsnitt tror jag, i konkurrens med avsnitt 6 och 7 i säsong 2. Nästan inga svaga punkter alls. Ja, en del av Rands minnen blir lite schablonartade och hade kunnat vinna på byggas ut lite mer, exempelvis genom gestaltning visa på att de är grupper som tar de olika besluten inte bara enskilda (blir särskilt avigt när en farfar och hans son ensamma knuffar iväg en kärra). Några småsaker dock.
- Aiel-kriget tycker jag är underexponerat i serien. Är det första gången det nämns? Länkar tillbaka till att Aviendha och co kan röra sig helt okommenterat i Tar Valon i avsnitt 1. Också lite synd att Moiraine bluddrar ut en av böckernas stora intrigpoänger (Lamans tron) som om det var allmän kunskap, men visst det får vara ok, det är mycket som ska täckas in.
- Hur vet Rand att han är född på Drakbergets sluttning? Mig veterligen har det inte återberättats till honom i serien (eller mins jag dåligt?). Utgår han bara från profetiorna när han säger det?
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 6,034
Medhåll för övrigt, även om jag inte vågar uttala mig om enskilda böcker och kapitel. Men de kring Rhuidean är helt klart toppen i Jordans världsbygge. (Sen tar han det, av massa olika skäl inte i mål, men dessa avsnitt är väldigt bra och suggestiva.)
- Joined
- 4 Dec 2010
- Messages
- 7,472
Just det ja, glömde kommentera en ändring. I detta avsnitt etableras det att det finns två supermäktiga föremål: Svärdet Callandor, som män kan använda, och ett litet klot som kvinnor kan använda. I böckerna är det lite mer komplicerat än så. Där finns också svärdet, men det finns även två statyer, en som kan användas av män och en som kan användas av kvinnor, och dessa i sin tur fungerar ihop med två jättestora statyer. Jag tycker att ändringen här är helt i sin ordning, det blir mindre mäktiga föremål för tittarna att hålla koll på och handlingen kan strömlinjeformas.
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 6,034
Ja helt klart.
För övrigt är en av Jordans berättelsemässiga svagheter en slags power creep i nästan all gestaltning. Var och varannan föremål, liksom kraftanvändare, är "ett av de mäktigaste" eller "den starkaste sedan". Det är ett stilgrepp man inte behöver vara trogen.
- Joined
- 4 Dec 2010
- Messages
- 7,472
Ah, var det så? Minns att statyerna och svärdet var på det sättet, men kommer inte ihåg några andra? Däremot förekom det ju väldigt många sådana i berättelsen vilket ju stred lite emot att tidigt sades de var så otroligt ovanliga.