Eftersom Symbaroum var ett av de första spelen jag spelade när jag kom tillbaka till hobbyn för drygt 10 år sedan, och jag har följt med i hela utvecklingen, känns inte det världsbygget som ett oöverstigligt hinder trots sin omfattning. Men även jag har ibland känt det som att jag går runt i någons utställning av exotiska föremål och är rädd att jag ska knuffa omkull något. Att jag skulle sätta mig in i ett omfattande världsbygge nu är helt uteslutet.
Jag har inget emot att spel-/äventyrs-/kampanjskaparen har ett extremt detaljerat och välgrundat världsbygge att stå på, men jag vill i praktiken bara ha så mycket (lite) av det, som jag kan ha användning för vid spelbordet. Och där ingår tämligen lite historia och historisk förankring. Jag är betydligt mer intresserad av vad som sker framåt, än vad som hänt innan vi satte oss vid spelbordet. Det är en anledning till att jag inte längre skriver någon bakgrundshistoria till mina rollpersoner och avråder mina spelare från att göra det.