Online-spelgruppen och jag har nu avslutat Alien-kampanjen Chariot of the Gods. Jag spelade kapten Vanessa Miller. Förutom spoilern om hennes mål nedan tänker jag inte prata om något som spoilar äventyret. Fritt fram att delta i tråden även om du vill spela äventyret i framtiden.
Vi körde discord/roll20, vilket förstås påverkar. Samma äventyr med alla i samma soffa hade blivit annorlunda. Vi hade ingen diskussion innan om hemligheter mellan spelare VS hemligheter mellan rollpersoner.
Uppenbara konstateranden:
Så det här med hemliga agendor.
Vissa saker flög helt under radarn. En spelare hade hemlig dialog med SL och en grej han gjorde kom inte upp förräns i epilogen. En annans aktivitet kom öppet i spelpasset och då får man ju istället agera som att ens rollperson inte vet om vad som händer.
Det förstnämnda blev ett "jaha jag blev lurad" i efterhand.
Det sistnämnda blev ett "woaw, coolt, men helvete!".
Kändes som att de andra hade hemliga agendor de trivdes med. Mitt utgångsläge var mer "jag har ingen lust att spela på det här", så det hade väl kunnat vara annorlunda om jag fått nåt jag tyckt var jättespännande.
Problem 1 var väl att mitt största kul med rollspel är gruppsammarbete och att riffa dialog mellan rollpersonerna. Här blev det mycket jobbmöteskänsla (bara ingenjörer i spelgruppen, ett tekniskt problem ska lösas ) kombinerat med "ni går hit, ni går dit, vi stannar här" och sen 20-30 minuter sitta och göra något annat medan en delmängd av gruppen spelar rollspel med SL. Här har andra sagt att det var spännande att lyssna på vad övriga gjorde, men jag zonade mest ut.
Problem 2 kommer som en följd att jag då inte vill ha ännu mer split the party så jag drar mig för att dra iväg på något eget uppdrag.
Jag landade i någon slags statist-känsla, som jag inte vet om jag någonsin känt tidigare. Kanske helt mitt eget fel som inte pushade för Vannessas vilja, kanske bara att en innebandyspelare sattes in i en basketmatch för att ta en halvdan liknelse.
Hela spelgruppen var rätt ointresserad av att läsa in sig på regler, borde det vara så här mycket crunch? Varje eldstrid blev typ ett "vad ska jag rulla nu?". Någon direkt stämning av stresstärningar tyckte jag inte heller uppenbarade sig. Inget "shit... nu är det verkligen stor risk för en facehugger!".
Just nu är det glatt liv i gruppens messanger-chat om hur kul och spännande allt var, och jag känner mest "hoppas de inte vill spela Alien snart igen". Ingen som helst lust att regna på deras parad bara, så jag gnäller här istället!
Så. Vad borde jag göra nästa gång de vill spela sådant här? Klart jag behöver komma med konstruktiva förslag om ändringar och inte bara säga "då tänker jag inte vara med!", men det känns också lurigt att komma med 10 förbättringsförslag till övrigas rollspelsupplevelse of the year.
1. Follow company protocol. Don't risk your paycheck.
2. Get out from corporate yoke by upgrading your ship or get money to buy a new one.
3. Things are going south. Get as much cash you can and get out.
2. Get out from corporate yoke by upgrading your ship or get money to buy a new one.
3. Things are going south. Get as much cash you can and get out.
Vi körde discord/roll20, vilket förstås påverkar. Samma äventyr med alla i samma soffa hade blivit annorlunda. Vi hade ingen diskussion innan om hemligheter mellan spelare VS hemligheter mellan rollpersoner.
Uppenbara konstateranden:
- Jag hade klart minst roligt i hela spelgruppen.
- Jag trivs inte med hemliga agendor.
- Alldeles för mycket split the party.
- Jag kan inte minnas sist jag var så missnöjd med en rollprestation.
- Massa regler som inte hjälpte mig med någon skräckkänsla.
- Jag vet inte riktigt hur jag känner inför att övriga inför att övriga gruppen är toknöjd. Just nu är det pepp-sänkade i alla fall.
Så det här med hemliga agendor.
Vissa saker flög helt under radarn. En spelare hade hemlig dialog med SL och en grej han gjorde kom inte upp förräns i epilogen. En annans aktivitet kom öppet i spelpasset och då får man ju istället agera som att ens rollperson inte vet om vad som händer.
Det förstnämnda blev ett "jaha jag blev lurad" i efterhand.
Det sistnämnda blev ett "woaw, coolt, men helvete!".
Kändes som att de andra hade hemliga agendor de trivdes med. Mitt utgångsläge var mer "jag har ingen lust att spela på det här", så det hade väl kunnat vara annorlunda om jag fått nåt jag tyckt var jättespännande.
Problem 1 var väl att mitt största kul med rollspel är gruppsammarbete och att riffa dialog mellan rollpersonerna. Här blev det mycket jobbmöteskänsla (bara ingenjörer i spelgruppen, ett tekniskt problem ska lösas ) kombinerat med "ni går hit, ni går dit, vi stannar här" och sen 20-30 minuter sitta och göra något annat medan en delmängd av gruppen spelar rollspel med SL. Här har andra sagt att det var spännande att lyssna på vad övriga gjorde, men jag zonade mest ut.
Problem 2 kommer som en följd att jag då inte vill ha ännu mer split the party så jag drar mig för att dra iväg på något eget uppdrag.
Jag landade i någon slags statist-känsla, som jag inte vet om jag någonsin känt tidigare. Kanske helt mitt eget fel som inte pushade för Vannessas vilja, kanske bara att en innebandyspelare sattes in i en basketmatch för att ta en halvdan liknelse.
Hela spelgruppen var rätt ointresserad av att läsa in sig på regler, borde det vara så här mycket crunch? Varje eldstrid blev typ ett "vad ska jag rulla nu?". Någon direkt stämning av stresstärningar tyckte jag inte heller uppenbarade sig. Inget "shit... nu är det verkligen stor risk för en facehugger!".
Just nu är det glatt liv i gruppens messanger-chat om hur kul och spännande allt var, och jag känner mest "hoppas de inte vill spela Alien snart igen". Ingen som helst lust att regna på deras parad bara, så jag gnäller här istället!
Så. Vad borde jag göra nästa gång de vill spela sådant här? Klart jag behöver komma med konstruktiva förslag om ändringar och inte bara säga "då tänker jag inte vara med!", men det känns också lurigt att komma med 10 förbättringsförslag till övrigas rollspelsupplevelse of the year.