Ulfgeir
Swashbuckler
Tja, brukar ju inte besöka auktionen så vet inte vad priserna brukar hamna på. Alltså en del av spelen kan jag förstå de priser de hamnade på. Ofta kickstarter-saker med massa expansioner, men det var mycket gammalt bös också.
Gothcon 2025
- Thread starter StradhLestat
- Start date
Oldtimer
Slava Ukraini!
Vi hejade ju på varandra som hastigast i trapphuset, men jag kanske är svår att känna igen?
Och nu har jag i vanlig ordning reggat in dem i Goodreads. jag använder ju siten 0% för rekommendationer och recensioner, och 100% som ställe att bokföra min samling… Det finns säkert bättre alternativ, och jag byter säkert nån gång, men nu är det så.
Jag skrev in de två nya Troubleshooters-äventyren och Arham Horror-starter set:et, så om nån annan använder goodreads och vill kunna bokföra dem så behöver de inte göra jobbet själva…
Nejdå, du faller mer in under "en massa andra spelskapare". Jag kände igen dig, men kom inte ihäg det just när jag skrev bara =)Vi hejade ju på varandra som hastigast i trapphuset, men jag kanske är svår att känna igen?
Det är lite det jag menar – man hejjar på så många och i många fall är det bara som hastigast – sånt har jag supersvårt att komma ihåg av mig själv, framför allt när miljön är så stimmig som på konvent. Sensory och social overload =)
Oldtimer
Slava Ukraini!
Det är lugnt. Det känns bra att bli placerad bland "en massa andra spelskapare".
Nå; en sak som jag glömde nämna och som eventuellt är det viktigaste jag tar med mig – jag råkade kliva in till Kartellrummet precis när @chrull (tror jag det var) pratade om ordet mjukvecklare.
Vad jag förstod var det bara nån som hört fel eller så, men jag tycker att det är en genial term som jag definitivt vill göra till en grej. Vem orkar säga "mjukvaru-utvecklare" egentligen?
Viktigaste innovationen på konventet, helt klart.
Vad jag förstod var det bara nån som hört fel eller så, men jag tycker att det är en genial term som jag definitivt vill göra till en grej. Vem orkar säga "mjukvaru-utvecklare" egentligen?
Viktigaste innovationen på konventet, helt klart.
Mogger
Hipsteranka
Svenskarna med ju! (Spelkongressen)
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 6,078
Jo, sant. Fast Gothcon har väl snarast motsatt policy (av fullt rimliga skäl).
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Jag gjorde korta visiter fredag kväll och lördag förmiddag. Många kompiskramar och handskakningar med gamla och nya bekanta. Några notabla händelser:
- Emilie Ihre fick flera välförtjänta guld-Fenixar för sina insatser med Elosos CoC-Lund-bok.
- Moa Råhlander fick en lika välförtjänt guld-Fenix för sina illustrationer i den tidskriften.
- Johan Okker och jag fick en silver-Fenix för Expert Partisan i kategorin bästa svenska rollspel. Därtill sålde spelet som smör i Eloso-butiken.
- @Oldtimer påminde mig om en trist sak som hände under ett av mina Traveller-äventyr för ca 45 år sedan. Det finns husregler som inte är bra.
- @Krille och jag smidde ytterligare planer för Doppelgängers and Dinosaurs, en mesozoisk Troubleshooter-setting som jag skriver på.
- Tommy, en Runequest-kompis från min ungdom, dök upp med sin vuxne son i Eloso-butiken och köpte Expert Partisan. Tommy och jag sågs senast 1985. Han var sig lik, men inte jag.
Last edited:
Det där fenomenet förtjänar nästan sin egen tråd. Jag hör också fel lite då och då, och det händer att det blir rätt coola hitta-på-ord. Borde samla ihop dem i ett dokument (eller en forumtråd) för att kunna plocka till olika projekt som behöver lite extra märkliga beskrivningar.
Puh! Idag kom jag hem från GothCon ... 0130. Vi skippade söndagen.
Torsdagen var konventspubben och dela ut Rollspelsdraken för 2023 och 2025. Mycket roligt att träffa så många forumiter.
Sen gick det mest i poddarnas tecken.
Stort grattis till Kattis som vann poddrummets tipspromenad. 21 rätt på 27 frågor (eller var det 28 frågor?) var ett väldigt starkt resultat baserat på att jag själv missade massor av frågor. Tre av frågorna handlade om poddar jag inte hade hört talas om ...
(jag kom 2:a på 19 rätt).
Tack till De Övergivnas Armé för en rolig spelomgång där jag spelledde dem genom en omgång Drakborgen för Drakar och Demoner. Mycket skratt som vanligt med det gänget. Och ett av de första slagen var som sig bör dubbel-20 ... på ett slag med fördel, alltså slå två T20 och välj den bästa. Dubbel-fummel!
Tack till Robert Jonsson som spelledde mig, @Lightshy och Cissi genom Urmakarens vulkan, där klantarna Moe och Adan fick sällskap av den kompetenta Vex, och med mycket lite marginal klarade sig med livet i behåll. En av de mest spännande spelomgångarna jag spelat!
Tack också ... nu ska vi se ... Robert Jonsson för att jag fick vara med i årets Slakthus. Min rollperson Liam Bedraga ... den Magnifike ... var den sista som föll ... eller i alla fall den sista som sågs i livet när rollpersonerna som spelades av personer från Rollspelarna, Fummdelpodden och Sweden Rolls fallit för Gymkäfts ondskeränker.
Poddrummet hade en meet & greet, där jag fick träffa massor med poddar, för många för att nämna utan att glömma någon, vilket skulle vara katastrof!
Tack till poddrummet, och tack till alla poddare som bjöd på sig och sitt goa humör!
Sen hängde jag oinbjuden i några butiker, på "fel" sida bordet; Kartellen, Nordic Skalds och Åskfågeln ska ha tack för att de gav mig möjlighet att vila fötterna i gott sällskap.
Fenix Awards såg jag bara sista kvarten av, eftersom jag var upptagen med att spela in.
Vi ses väl nästa år?
Torsdagen var konventspubben och dela ut Rollspelsdraken för 2023 och 2025. Mycket roligt att träffa så många forumiter.
Sen gick det mest i poddarnas tecken.
Stort grattis till Kattis som vann poddrummets tipspromenad. 21 rätt på 27 frågor (eller var det 28 frågor?) var ett väldigt starkt resultat baserat på att jag själv missade massor av frågor. Tre av frågorna handlade om poddar jag inte hade hört talas om ...
(jag kom 2:a på 19 rätt).Tack till De Övergivnas Armé för en rolig spelomgång där jag spelledde dem genom en omgång Drakborgen för Drakar och Demoner. Mycket skratt som vanligt med det gänget. Och ett av de första slagen var som sig bör dubbel-20 ... på ett slag med fördel, alltså slå två T20 och välj den bästa. Dubbel-fummel!
Tack till Robert Jonsson som spelledde mig, @Lightshy och Cissi genom Urmakarens vulkan, där klantarna Moe och Adan fick sällskap av den kompetenta Vex, och med mycket lite marginal klarade sig med livet i behåll. En av de mest spännande spelomgångarna jag spelat!
Tack också ... nu ska vi se ... Robert Jonsson för att jag fick vara med i årets Slakthus. Min rollperson Liam Bedraga ... den Magnifike ... var den sista som föll ... eller i alla fall den sista som sågs i livet när rollpersonerna som spelades av personer från Rollspelarna, Fummdelpodden och Sweden Rolls fallit för Gymkäfts ondskeränker.
Poddrummet hade en meet & greet, där jag fick träffa massor med poddar, för många för att nämna utan att glömma någon, vilket skulle vara katastrof!
Tack till poddrummet, och tack till alla poddare som bjöd på sig och sitt goa humör!
Sen hängde jag oinbjuden i några butiker, på "fel" sida bordet; Kartellen, Nordic Skalds och Åskfågeln ska ha tack för att de gav mig möjlighet att vila fötterna i gott sällskap.
Fenix Awards såg jag bara sista kvarten av, eftersom jag var upptagen med att spela in.
Vi ses väl nästa år?
Last edited:
Roligaste GothCon på länge! På puben stötte jag på ett gäng gamla polare, där jag inte träffat flera på många år. De hade en plats över i ett Drakar och Demonerscenario på lördagskvällen och eftersom jag lyckades få min son att ta bussen till sina morföräldrars sommarstuga och fira någon form av påsk, kunde jag hänga på. Väldigt roligt scenario, även om jag misslyckades fullständigt med mina mål, och framför allt kul att återknyta kontakten med en av Göteborgs främsta konstnärer (tillika spelledare i nämnt scenario). I övrigt blev det bara kringvandrande, några öl mellan varven och ett parti Hjärnor. Det enda jag köpte var en Mörk Borg-LP som förmodligen är extremt bra, men som jag inte har hunnit spela än. Det jag hade tänkt köpa på konventet var Out of the Box, men jag hittade den inte. Tur att den finns till försäljning på SF-Bokhandeln (jag skulle ha köpt den runt jul, men det var så lång kö att jag inte orkade).
Gymkäft! Snälla säg att det inte var en felskrivning, utan att ett sånt gym öppnar snart, för att locka medelålders rollspelare! Stenhårda sets, farliga reps, och rent av dödligt om man inte passar sig bland vikterna!Puh! Idag kom jag hem från GothCon ... 0130. Vi skippade söndagen.
Torsdagen var konventspubben och dela ut Rollspelsdraken för 2023 och 2025. Mycket roligt att träffa så många forumiter.
Sen gick det mest i poddarnas tecken.
Stort grattis till Kattis som vann poddrummets tipspromenad. 21 rätt på 27 frågor (eller var det 28 frågor?) var ett väldigt starkt resultat baserat på att jag själv missade massor av frågor. Tre av frågorna handlade om poddar jag inte hade hört talas om ...
Tack till De Övergivnas Armé för en rolig spelomgång där jag spelledde dem genom en omgång Drakborgen för Drakar och Demoner. Mycket skratt som vanligt med det gänget. Och ett av de första slagen var som sig bör dubbel-20 ... på ett slag med fördel, alltså slå två T20 och välj den bästa. Dubbel-fummel!
Tack till Robert Jonsson som spelledde mig, @Lightshy och Cissi genom Urmakarens vulkan, där klantarna Moe och Adan fick sällskap av den kompetenta Vex, och med mycket lite marginal klarade sig med livet i behåll. En av de mest spännande spelomgångarna jag spelat!
Tack också ... nu ska vi se ... Robert Jonsson för att jag fick vara med i årets Slakthus. Min rollperson Liam Bedraga ... den Magnifike ... var den sista som föll ... eller i alla fall den sista som sågs i livet när rollpersonerna som spelades av personer från Rollspelarna, Fummdelpodden och Sweden Rolls fallit för Gymkäfts ondskeränker.
Poddrummet hade en meet & greet, där jag fick träffa massor med poddar, för många för att nämna utan att glömma någon, vilket skulle vara katastrof!
Tack till poddrummet, och tack till alla poddare som bjöd på sig och sitt goa humör!
Sen hängde jag oinbjuden i några butiker, på "fel" sida bordet; Kartellen, Nordic Skalds och Åskfågeln ska ha tack för att de gav mig möjlighet att vila fötterna i gott sällskap.
Fenix Awards såg jag bara sista kvarten av, eftersom jag var upptagen med att spela in.
Vi ses väl nästa år?
’Tough Viking? Bah!!’
Gymkäft choppar av dig extrakilona!!
Robert Jonsson
Nothing is True. Everything is Permitted.
Den släpps officiellt om 346 dagar!
Känns väldigt fel att skriva sin konventsrapport i den här tråden, men alla andra har ju gjort det, så jag ska inte starta någon ny. Så! Jag har väntat lite för länge med att skriva konventsrapporten. Risk för att jag glömt mycket. Men ja, GothCon 2025! Som alltid ett gott con, trots lite trist väder (vi hade det jättefint dagarna innan!).
@Lukas bestämde sig för att inte sova hos mig i år, och @Murmelgnu och Elsa skulle inte ha tid med söndagsbrunch på Masala Zone enligt traditionen, så det kändes lite åff, men vi bestämde oss för att ta Masala Zone på torsdagen innan pubben istället. Jag, Emil, Elsa, Anne och @Bunny slog oss ned på kvarterskrogen och käkade indiskt och småpratade innan vi åkte iväg till pubben. Gemytligissimo! På pubben snackade jag med flertalet bekanta, och fick även ett ansikte på @lupmet och @clarence_redd, som läggs till i min forumitsamling. Småpratade med dem och @guldfink en stund; tre vliga herrar!
Fredagens spel inleddes med en omgång Livsform med Elsa, Benjamin och Anne. Vi följde Karin Efraimsson, som vid 60 bast inledde starkt med en otrohetsaffär med en yngre kollega. Hon var inte den mest sympatiska person, och hennes livsbana stakades nog ut redan i tonåren, när hon övergav sin bästa vän för att hänga med de populära tjejerna. Rödfärgandet av håret blev något symboliskt, då det markerade hennes förändring till ett nytt jag, och eventuellt ännu mer symboliskt när det i slutet visade sig att hon kanske hade dödat sin barndomsvän strax därefter. Hennes mest konsekventa beteende var att låtsas som om hennes problem inte existerade, och i sista scenen sade hon åt sin man att hon skulle åka iväg och handla, men tog istället sin väska och gav sig iväg på en resa tillsammans med sin älskare. Jag tyckte under spelet att det var en helt okej men inte spektakulär historia, men nu när jag ser tillbaka på den så tycker jag mycket om den. Eftersom det var Elsa som spelade nutiden och hon inte spelat förr inledde hon med att prata i tredje person, vilket jag inte gjort förut i spelet, och det kändes lite underligt. Det var intressant, men jag tror att jag föredrar första person för det här spelet.
Andra spelpasset var ett speltest av Jonas spel Aftonen, som liksom Gastkammaren är "Som Fiasco fast bra" och liksom Gastkammaren är riktigt bra! Till skillnad från Gastkammaren ser man här tydligt Fiasco-arvet. Jag, Jonas, Anne, Alexi och Elsa spelade en midsommarfest i ett hushåll styrt av den militäriska Beata och jag spelade den hunsade brodern Bosse. Sverigedräkter, alkohol, sexuella spänningar, gamla hemligheter och viktigast av allt: golv! Min rollperson Bosse hade fortfarande känslor för sin exfru Berit, som också följt med, och då han hade svårt att tala om sina känslor uttryckte han sig mycket i samtal om snickeri, bland annat det viktiga trädecket som Beatas man Dan hade snickrat ihop, och det blev en fin scen där Bosse brast ut i gråt när han talade om parketten han lagt i kolonistugan som Berit fått i skilsmässan. Spelet hade lite egenheter i pluppekonomin av sorten som man först märker i speltest (vi fick lite för mycket pluppar, lite för snabbt), men förutom det tyckte jag att det var klockrent och ser redan fram emot att få testa det igen.
Fredagens kvällspass blev ett speltest av mitt nuvarande projekt Skavsår. Det har muterat en del från den första ganska tama versionen och börjar nu kännas som ett spel jag kan stå för. Jag, @Joel, Anne, Benjamin och Tilly gestaltade överlevarna från en veganotantrisk domedagskult efter att världen misslyckats med att gå under. Min rollperson hade hoppat av i förtid och jobbade på ett sunkigt hamburgarhak, Annes och Joels rollpersoner kunde inte erkänna sina känslor för varandra efter att det naturliga tantriska sexet i kulten tagit slut, och Benjamins rollperson var den ende som fortfarande trodde på de metafysiska grumligheter som flödade fram ur Tillys rollperson, en kultledare som skyllde allt på alla utom sig själv. Episka ögonblick var när Joel spenderade en styrka för att kunna ringa till Anne och berätta om sina känslor, och när Benjamin behövde lyckas med ett tärningsslag för att kunna äta en hamburgare. En bra omgång, allt som allt, och ett system som till 90% gjorde precis vad det skulle.
Någonstans under natten blev det lördag, och vi tog oss in i tid för GothConfrukost och inledde med ett pass Kaffe tillsammans. Det blev jag, Anne, Alexi, Alexis kompis Nils, @Cissi och Lukas. Kaffe tillsammans på sex pers är intressant, för det är ett antal där det naturligt börjar bildas parallella konversationer, så vi hade flera personer som berättade sina livshistorier bredvid varandra, och en del grejer fick man upprepa för någon annan. Det är en intressant effekt och gör lajvkopplingen i spelet ännu tydligare, då ingen deltagare har en fullständig överblick över vad som händer. Med inspiration från en konversation under gårkvällen spelade jag en musiker som spelade dragspel på en bayersk temarestaurang och sjöng "Du borde köpa dig en tyrolerhatt" samt bayerska folkvisor varje kväll. Dessutom hade han skrumplever och hade misshandlat sin fästmö. Att sätta spelet i ett sjukhuscafé var intressant och gav ett tydligt tema till spelet, där vi hade en doktor, två sjuksköterskor, en sjukhuspräst, en patient och en anhörig.
Lördagens andra pass var Joels Arvet, ett första speltest av ett spel om … ja, titeln avslöjar det väl. Jag, Joel, Anne, Alma och Tilly. Det hade en del intressanta mekanismer där man kunde sätta sanna eller osanna scener, där de senare var en viss rollpersons bild av det förflutna, vilket senare kunde skrivas över av någon annans sanna scen, vilket triggade avslöjandet av hemligheter. Jag gillade tematiken och den generella mekaniken, även om vi fann vissa bitar av incitamenten och scenstrukturen lite aviga. Vi spelade ut arvet efter Herman Kohl, en tysk industrimagnat på 1920-talet. Det var komplexa otrohetsaffärer, det var kommunister och spioner, det var oegentligheter i bokföringen och det var gayklubbscenen i 20-talets Tyskland. Jag spelade Katia, en romantisk och intelligent ung kvinna som på något sätt lyckades vara ett svin mot sin bror genom hela spelet (och jag som spelare var ett svin mot Anne!) utan att någonsin egentligen behöva stå för konsekvenserna av sitt agerande, och hon ärvde också hela rasket.
Innan kvällspasset hann jag klämma in en snabb omgång Förefter vi växte upp med Anne, Alice och Jacob. Vi träffade Esteban och Elise, två msuikintresserade ungdomar som drömde om framgång, den ene som rockstjärna och den andra som musikalartist. Esteban blev en halvkänd rockstjärna men utan egentlig lycka annat än kemiskt inducerad sådan, medan Elise blev kassörska på ICA. Det var en fin liten berättelse om hur de återfann varandra och sina drömmar. Ingen avancerat, och vi klockade väl in på två timmar eller så, så ingen större djupdykning, men ändå mysigt! Trevligt att spela med Alice, också, som dykt upp i Indierummet tidigare, men. Det var några år sedan!
Till sist kvällspasset på lördagen. Det blev en omgång Anatman med Kim, @cereuleanfive, Anne och Joel. Berättelsen handlade om en värld där mänskligheten i stort sätt hade gått under, med endast tre överlevare i en värld annars befolkad av androider. En av de tre överlevarna hade dock fått sitt sinne uppdelat i mängder av olika kombinationer och fördelat på en större befolkning, så det fanns ett hundratusental människor, men som alla bestod av olika delar av Saïds sinne. En annan levde sitt liv i en sorts evig Truman Show, ständigt övervakad av makten och av hela befolkningen, som bestod av hans bror, och den tredje levde ett liv i skymundan med att försöka få tillbaka världen på rätt köl. Förutom dessa hade vi Väktaren, som hanterade ett enormt bibliotek av sparade mänskliga sinnen, från vilka han försökte filtrera bort det mentala virus som en gång förgjort mänskligheten, samt presidenten, som var en samling minnen och tankar som vart fjärde år flyttades in i en ny kropp.
Omgången blev något kort, och kanske inte helt lyckad, speciellt i det att presidenten aldrig riktigt kom in i huvudberättelsen, och inte riktigt Truman Show-personen heller, som till och med blev i princip blockad i en scen. Världsbygget var intressant, men det skedde väldigt snabbt och kaotiskt, och jag hade rätt svårt att hänga med på det i början, innan jag lyckades greppa bitarna och göra min egen twist på det, som fick det att funka för mig, men eventuellt ytterligare förvirrade de andra. Anatman är ett svårt spel, och det är på sätt och vis skönt att känna att vi kan få en omgång vi inte är helt nöjda med, trots att vi alla var duktiga spelare, eftersom det visar att det verkligen inte är helt trivialt att få till något coolt, vilket får de lyckade omgångarna att kännas mer som bedrifter. Det var intressant på den fronten, och det var inte en katastrofomgång, men på det stora hela hade vi nog kunnat vara bättre, framförallt på att synkronisera oss som grupp. Sömnbristen på nattpasset den sista konventsdagen gjorde säkert sitt, också.
Söndagen åkte jag in till konventet och satt och tjôtade med Ron och Kim en stund, innan jag följde med Ron till has buss hem till Norrköping. Slutet goth, allting goth, som vi säger. Men det här var ju bara uppvärmningen. Snart kommer LinCon, som är n dag längre. Då jäklar ska det spelas! Vi ses väl där?
@Lukas bestämde sig för att inte sova hos mig i år, och @Murmelgnu och Elsa skulle inte ha tid med söndagsbrunch på Masala Zone enligt traditionen, så det kändes lite åff, men vi bestämde oss för att ta Masala Zone på torsdagen innan pubben istället. Jag, Emil, Elsa, Anne och @Bunny slog oss ned på kvarterskrogen och käkade indiskt och småpratade innan vi åkte iväg till pubben. Gemytligissimo! På pubben snackade jag med flertalet bekanta, och fick även ett ansikte på @lupmet och @clarence_redd, som läggs till i min forumitsamling. Småpratade med dem och @guldfink en stund; tre vliga herrar!
Fredagens spel inleddes med en omgång Livsform med Elsa, Benjamin och Anne. Vi följde Karin Efraimsson, som vid 60 bast inledde starkt med en otrohetsaffär med en yngre kollega. Hon var inte den mest sympatiska person, och hennes livsbana stakades nog ut redan i tonåren, när hon övergav sin bästa vän för att hänga med de populära tjejerna. Rödfärgandet av håret blev något symboliskt, då det markerade hennes förändring till ett nytt jag, och eventuellt ännu mer symboliskt när det i slutet visade sig att hon kanske hade dödat sin barndomsvän strax därefter. Hennes mest konsekventa beteende var att låtsas som om hennes problem inte existerade, och i sista scenen sade hon åt sin man att hon skulle åka iväg och handla, men tog istället sin väska och gav sig iväg på en resa tillsammans med sin älskare. Jag tyckte under spelet att det var en helt okej men inte spektakulär historia, men nu när jag ser tillbaka på den så tycker jag mycket om den. Eftersom det var Elsa som spelade nutiden och hon inte spelat förr inledde hon med att prata i tredje person, vilket jag inte gjort förut i spelet, och det kändes lite underligt. Det var intressant, men jag tror att jag föredrar första person för det här spelet.
Andra spelpasset var ett speltest av Jonas spel Aftonen, som liksom Gastkammaren är "Som Fiasco fast bra" och liksom Gastkammaren är riktigt bra! Till skillnad från Gastkammaren ser man här tydligt Fiasco-arvet. Jag, Jonas, Anne, Alexi och Elsa spelade en midsommarfest i ett hushåll styrt av den militäriska Beata och jag spelade den hunsade brodern Bosse. Sverigedräkter, alkohol, sexuella spänningar, gamla hemligheter och viktigast av allt: golv! Min rollperson Bosse hade fortfarande känslor för sin exfru Berit, som också följt med, och då han hade svårt att tala om sina känslor uttryckte han sig mycket i samtal om snickeri, bland annat det viktiga trädecket som Beatas man Dan hade snickrat ihop, och det blev en fin scen där Bosse brast ut i gråt när han talade om parketten han lagt i kolonistugan som Berit fått i skilsmässan. Spelet hade lite egenheter i pluppekonomin av sorten som man först märker i speltest (vi fick lite för mycket pluppar, lite för snabbt), men förutom det tyckte jag att det var klockrent och ser redan fram emot att få testa det igen.
Fredagens kvällspass blev ett speltest av mitt nuvarande projekt Skavsår. Det har muterat en del från den första ganska tama versionen och börjar nu kännas som ett spel jag kan stå för. Jag, @Joel, Anne, Benjamin och Tilly gestaltade överlevarna från en veganotantrisk domedagskult efter att världen misslyckats med att gå under. Min rollperson hade hoppat av i förtid och jobbade på ett sunkigt hamburgarhak, Annes och Joels rollpersoner kunde inte erkänna sina känslor för varandra efter att det naturliga tantriska sexet i kulten tagit slut, och Benjamins rollperson var den ende som fortfarande trodde på de metafysiska grumligheter som flödade fram ur Tillys rollperson, en kultledare som skyllde allt på alla utom sig själv. Episka ögonblick var när Joel spenderade en styrka för att kunna ringa till Anne och berätta om sina känslor, och när Benjamin behövde lyckas med ett tärningsslag för att kunna äta en hamburgare. En bra omgång, allt som allt, och ett system som till 90% gjorde precis vad det skulle.
Någonstans under natten blev det lördag, och vi tog oss in i tid för GothConfrukost och inledde med ett pass Kaffe tillsammans. Det blev jag, Anne, Alexi, Alexis kompis Nils, @Cissi och Lukas. Kaffe tillsammans på sex pers är intressant, för det är ett antal där det naturligt börjar bildas parallella konversationer, så vi hade flera personer som berättade sina livshistorier bredvid varandra, och en del grejer fick man upprepa för någon annan. Det är en intressant effekt och gör lajvkopplingen i spelet ännu tydligare, då ingen deltagare har en fullständig överblick över vad som händer. Med inspiration från en konversation under gårkvällen spelade jag en musiker som spelade dragspel på en bayersk temarestaurang och sjöng "Du borde köpa dig en tyrolerhatt" samt bayerska folkvisor varje kväll. Dessutom hade han skrumplever och hade misshandlat sin fästmö. Att sätta spelet i ett sjukhuscafé var intressant och gav ett tydligt tema till spelet, där vi hade en doktor, två sjuksköterskor, en sjukhuspräst, en patient och en anhörig.
Lördagens andra pass var Joels Arvet, ett första speltest av ett spel om … ja, titeln avslöjar det väl. Jag, Joel, Anne, Alma och Tilly. Det hade en del intressanta mekanismer där man kunde sätta sanna eller osanna scener, där de senare var en viss rollpersons bild av det förflutna, vilket senare kunde skrivas över av någon annans sanna scen, vilket triggade avslöjandet av hemligheter. Jag gillade tematiken och den generella mekaniken, även om vi fann vissa bitar av incitamenten och scenstrukturen lite aviga. Vi spelade ut arvet efter Herman Kohl, en tysk industrimagnat på 1920-talet. Det var komplexa otrohetsaffärer, det var kommunister och spioner, det var oegentligheter i bokföringen och det var gayklubbscenen i 20-talets Tyskland. Jag spelade Katia, en romantisk och intelligent ung kvinna som på något sätt lyckades vara ett svin mot sin bror genom hela spelet (och jag som spelare var ett svin mot Anne!) utan att någonsin egentligen behöva stå för konsekvenserna av sitt agerande, och hon ärvde också hela rasket.
Innan kvällspasset hann jag klämma in en snabb omgång Förefter vi växte upp med Anne, Alice och Jacob. Vi träffade Esteban och Elise, två msuikintresserade ungdomar som drömde om framgång, den ene som rockstjärna och den andra som musikalartist. Esteban blev en halvkänd rockstjärna men utan egentlig lycka annat än kemiskt inducerad sådan, medan Elise blev kassörska på ICA. Det var en fin liten berättelse om hur de återfann varandra och sina drömmar. Ingen avancerat, och vi klockade väl in på två timmar eller så, så ingen större djupdykning, men ändå mysigt! Trevligt att spela med Alice, också, som dykt upp i Indierummet tidigare, men. Det var några år sedan!
Till sist kvällspasset på lördagen. Det blev en omgång Anatman med Kim, @cereuleanfive, Anne och Joel. Berättelsen handlade om en värld där mänskligheten i stort sätt hade gått under, med endast tre överlevare i en värld annars befolkad av androider. En av de tre överlevarna hade dock fått sitt sinne uppdelat i mängder av olika kombinationer och fördelat på en större befolkning, så det fanns ett hundratusental människor, men som alla bestod av olika delar av Saïds sinne. En annan levde sitt liv i en sorts evig Truman Show, ständigt övervakad av makten och av hela befolkningen, som bestod av hans bror, och den tredje levde ett liv i skymundan med att försöka få tillbaka världen på rätt köl. Förutom dessa hade vi Väktaren, som hanterade ett enormt bibliotek av sparade mänskliga sinnen, från vilka han försökte filtrera bort det mentala virus som en gång förgjort mänskligheten, samt presidenten, som var en samling minnen och tankar som vart fjärde år flyttades in i en ny kropp.
Omgången blev något kort, och kanske inte helt lyckad, speciellt i det att presidenten aldrig riktigt kom in i huvudberättelsen, och inte riktigt Truman Show-personen heller, som till och med blev i princip blockad i en scen. Världsbygget var intressant, men det skedde väldigt snabbt och kaotiskt, och jag hade rätt svårt att hänga med på det i början, innan jag lyckades greppa bitarna och göra min egen twist på det, som fick det att funka för mig, men eventuellt ytterligare förvirrade de andra. Anatman är ett svårt spel, och det är på sätt och vis skönt att känna att vi kan få en omgång vi inte är helt nöjda med, trots att vi alla var duktiga spelare, eftersom det visar att det verkligen inte är helt trivialt att få till något coolt, vilket får de lyckade omgångarna att kännas mer som bedrifter. Det var intressant på den fronten, och det var inte en katastrofomgång, men på det stora hela hade vi nog kunnat vara bättre, framförallt på att synkronisera oss som grupp. Sömnbristen på nattpasset den sista konventsdagen gjorde säkert sitt, också.
Söndagen åkte jag in till konventet och satt och tjôtade med Ron och Kim en stund, innan jag följde med Ron till has buss hem till Norrköping. Slutet goth, allting goth, som vi säger. Men det här var ju bara uppvärmningen. Snart kommer LinCon, som är n dag längre. Då jäklar ska det spelas! Vi ses väl där?