Search results

Havsströmmar finns i det här inlägget. Havsdjup går jag inte in närmare på – det är mer geologi än klimat.

Dfc, Dsc, Dwc: Dessa tre klimat kan kallas subpolära kontinentalklimat. Vi hittar dem i vår värld i nordligaste Europa, Sibirien och stora delar av Kanada och Alaska. Sommaren är kort, vintern är lång och kall, och naturen består mestadels av barrskogar. Dfd, Dsd, Dwd: Detta är extremt kalla...

D-klimaten betecknas ofta som kontinentalklimat. Dessa har en sommar som är varmare än tio grader, en vinter som är kallare än noll (eller –3) grader och tillräckligt mycket nederbörd för att inte räknas som öknar eller halvöknar. Precis som C-klimaten har de två suffixbokstäver – c, s eller w...

Vi fortsätter med de tempererade C-klimaten. Cfb: Detta är det typiska tempererade kustklimatet – tämligen mild vinter, sommar där den högsta månadsmedeltemperaturen ligger på mellan 10 och 18 grader, nederbörd året om. Det här är det typiska västeuropeiska klimatet – Irland, Storbritannien...

Nästa steg är C-klimaten. Dessa kallas ofta "kustklimat" eller liknande, men det är en beskrivning som ofta kan förvilla mer än den upplyser. Det rör sig om klimat där (1) den kallaste månadens medeltemperatur är under 18° men över antingen 0° eller –3° (olika modeller har olika gränsvärde); (2)...

Välj mellan: Aleppo, Denver, Jerevan, Kabul, Madrid, Reno, Santiago, Teheran, Ulan Bator, Zacatecas.

Nästa grupp är B-klimaten – öken och halvöken. Dessa är de enda klimat som inte definieras genom sin temperatur – istället definieras de av att mer vatten avdunstar än vad som faller som nederbörd. Det här kommer hjälpa oss när vi ska rita floder i vår värld. Floder börjar inte i denna typ av...

Wladimir Köppens klimatklassificering är nog den som används mest idag, och därför använder jag den också i detta projekt. Det är förhållandevis lätt att hitta vilket klimat som gäller på olika orter i vår värld, så det gör det enklare att göra jämförelser mellan den fiktiva och den verkliga...

Nästa steg – äntligen får vi våra klimattyper! Vi börjar med att ta det lager vi skapade för temperaturkodningen och det lager vi skapade med nederbördskodningen. Vi kombinerar lagren med blandningsläge skärm: Fint och färgglatt! Sedan gör vi samma manöver som tidigare – vi klistrar in en...

Nu gör vi samma sak med det sammanfogade nederbördslagret. Vi använder här följande: Inga konstigheter här, samma sak som med temperaturen. Här är siffrorna kombinerade med F, S eller W – detta kommer bli relevant för Köppen-klimattyperna senare. S står för klimat som får merparten av sin...

Som bevis på att det går rätt snabbt när man väl har blivit varm i kläderna gjorde jag klart resterande delar av kartan på de sju minuter som gått sedan jag postade den förra uppdateringen:

Nästa steg är att vi ska ta alla potentiella överlappningar och bunta ihop dem i kategorier som får samma "utfall" när vi räknar samman temperaturer och nederbörd till en klimattyp. Här brukar jag utöka kartan lite, och lägga till en spalt i högerkanten där jag klistrar in en ruta. Vi börjar med...

OK, nederbörd. Här är proceduren mer eller mindre exakt samma som tidigare. Januari Juli Sammanslaget

Snart så! Nästa steg är att göra en liknande kodning för nederbörden, så är vi redo.

Nu när vi har våra två blå-röda lager ska vi kombinera dem till en gemensam karta. Jag ser därför till att de båda lagren ligger bredvid varandra i lagerlistan, och att båda är synliga. På det övre av dem väljer jag därefter blandningsläget "skärm" och kombinerar sedan de båda lagren. Detta...

För att vi nu ska kunna utföra nästkommande steg behöver vi byta ut lite färger – närmare bestämt kommer de tidigare använda färgerna för temperatur och nederbörd att behöva kodas om så att de enbart går på en av RGB-kanalerna. Vi börjar med temperaturerna. Jag öppnar ett nytt lager, kopierar...

Med detta ordnat skrider vi nu till verket. Jag skapar ett nytt lager som får heta "Temperatur januari höjd", där jag klistrar in temperaturkartan för januari från tidigare. Därefter går jag in i lagret med höjdnivåerna och markerar färgen för 250-500 meter med trollstaven (satt till 0% tolerans...

Då så! Jag insåg att jag faktiskt kunde göra lite fler förändringar på grund av höjd. Detta beror på att höjden 1000-2000 meter – den som provisoriskt är grå på kartan – får "samma" förändringar i mitt system (i verkligheten är det såklart mycket mer finkornigt, men vi jobbar med en grov...

Åh, men älskar stormgudarna inte särskilt de turbulenta platserna där varma och kalla luftströmmar möts, och gläds åt att solen och världens rotation skapar sådana? Leker inte havsgudarna i corioliseffektens förunderliga virvlar? Och fruktbarhetsgudarna må älska de regndränkta skogarna vid...

Vi kan i vilket fall som helst inleda med att visa hur vi kommer att förskjuta temperaturerna baserat på höjd. Detta är baserat på att temperaturen minskar med ungefär 0,65°C per hundra meters höjning. Egentligen är det, så vitt jag har förstått, avsevärt mer komplicerat. Särskilt när vi...