Det mesta känns ju väldigt sagt så jag säger stort grattis!
Och vill bara påminna om att saker aldrig är statiska med bäbisar, vilket jag ofta tänkte med vår äldsta, vilket kan vara lite jobbigt. Typ "Åhnej nu har han sovit dåligt i fem nätter, det varar antagligen för evigt!" "Eller jag har...
Jag tyckte också mycket om formatet.
Man måste komma igång.
Man får inte fastna i formalia
Det känns överskådligt
Sen känns det ju rätt action att få panikskriva
De snart dödas ljuva honung
Detta är et täventyr till coriolis, som utspelar sig på rymdstationen Khaliat Nahal under ”Den ljuva honungens festival”. Smugglar ligan ”De gula” har efter en inbördes uppgörelse bytta inriktning från profit till terrorism. I vanliga fall så använder de...
När jag jobbade på Granö invid Umeälven i gick det i mitt jobb att bygga flottar med turisterna som de sedan gled fram på älven med.
Dom flöt fram i ytterst vilsamt tempo och tog sig kanske en och en halv mil om dagen.
De flottarna var riktiga fantasy-flottar, byggda av bara rep och...
Efter att ha läst, tänkt tillbaka på gamla kampanjer
och reflekterat så kommer jag på två grejer som gör det bättre
Variation, som sagts flera gånger. Olika delar är markant olika. Sen gillar jag när det inte bara går uppåt, från slusk till kompetent äventyrare till halvgud. I en väldigt lång...
Får man någon uppfattning om hur lång tid det skulle ta?
Jag tänker mig att det skulle kunna vara kul som någon form av en-dags-historia där man hinner med en runner, käkar middag, nästa runner och så vidare tills man är klar innan gryningen. Eller är det tänkt att varje runner har en eller ett...
Jag vet inte riktigt om det gills men en av gångerna när vi spelade western-äventyr inledde vi med chiligryta, bröd ägg, kaffe och billig wisky.
Maten serverades från emaljtallrikar och kaffet ut plåtkoppar.
Jag är ju ett stort fan av papperspyssel. Både till lajv och rollspel
Jag måste ha många dussintals brev, kartor och chiffer undanstuvade. Men tre favoriter:
Ingame-Teckningarna till utan frid
En corioliskarta, skriven med persiska bokstäver och som bestod av olika skivor och var monterad på...
Västerbottens inland alltså! Du får mycket ödslighet för pengarna.
(Alltså trivs man så är det verkligen toppen, vi funderar väl ibland på att flytta ut från Umeå för att kunna köpa sig ett hus, men i är varje gång att vi är för sociala)
Jag tänker mig att det är en vanesak bara.
Blixtskjutare, drakar och luftskepp har man ju matats med av tv sedan barnsben.
Numera är blir jag ju taggad av dumma dubleer, krusdok, brokor och coifer efter att ha bevittnat reenactor folk i många år. Men det stoppar vid kottlett-på-huvud-frisyren...
Brett deveroux (?) En amerikansk historiker som driver en väldigt läsvärd blogg, skrev rätt utförligt om hästburna nomadfolk. Där var yxan det föredragna secundärvapnet. (Spjut och pilbåge var först) Svärd var bara för den som ville skryta. Yxan krävde mindre metall och kunde dessutom dubbla upp...
En festlig grej som jag såklart glömmer källan på är att det inte alltid har varit en grej att kunna läsa texter tyst innantill.
Jag minns något brev där någon skriver hem, jag har för mig att det är tidig medeltid, och är förundrad för han har mött en lärd man som kan titta på en text och...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.