Search results

För min del var det såklart också en mix. Improviserade äventyr såg vi ganska snart ner på. Förberedda äventyr var normen. Nedskrivna, kompletta äventyr var väldigt uppskattade men ovanliga. Köpeäventyr var dock i särklass bäst. Det var ju en officiellt sanktionerad skrift som kanaliserats ner...

Det här är ju en liten avstickare från ämnet. Men jag ska försöka hålla linjen. Jag tycker inte alls att fantasy underförstått betyder äventyr och hjälteberättelser. Inte i rollspel och särskilt inte i Sverige. Det finns gott om möjligheter att spela andra saker (och nästan alla spel stödjer...

Mitt lite tråkiga svar är att man ska undvika resor. De är tråkiga. Lägg alla intressanta platser så nära som möjligt. Helst inom 5 min promenadtid. Går inte det så klipp scenerna aggressivt (”Två månader senare och efter många vedermödor har ni nått den onde härskarens borg”). Om man måste...

DoD är lätt att bara följa reglerna och fylla ut med egna om det skulle behövas. Jag är egentligen ingen fan av husregling i Svarta boxen. Man kommer säkert ganska snart tycka att det är begränsat men då är det kanske dags att testa Expert eller andra system istället. Inget är så trasigt i DoD...

Jag tycker det mest fascinerande är att ha ett förberett scenario som sedan ”exekveras” av de olika spelarna, rollpersonerna, slumpen och regelsystemen i kombination. Ungefär som jag beskrev i den här posten. När vi var yngre ritade vi ibland var sin del av teckningar utan att se varandras...

Håller med här, även om jag tycker att båda typerna av inlevelse ofta spiller över i och förstärker varandra. Det blir mer effektfullt och personligt såklart om man har större överlappning, men jag distanserar mig gärna från händelser jag inte gillar (som mobbing) och rollpersoner som är mer...

Att spela offer är kanske det enkla. De flesta kan ju relativt sätt identifiera sig med utsattheten och rädslan t.ex. En rollperson som jag spelat länge skulle jag nog må ganska dåligt för själv och tycka synd om. Det skulle också bli mycket viktigare att få upprättelse, hämnd eller ett riktigt...

2. För mig växer relationen med tiden. Det är inget jag känner för en nyskapad person, oavsett om den har en bra bakgrundshistoria. Ju mer vi går igenom desto bättre förståelse får jag för min (och de andras) rollpersoner och till och med återkommande slper. Inlevelsen är på det stora...

Jag saknar det vilda, entusiastiska och experimenterande från förr. Allt blir mer likriktat, prydligt och polerat idag - men inte roligare. Spelmässigt då. //EvilSpook

Vilken är bäst? Men vilken ville du ha som 7-åring? //EvilSpook

Att man gärna skalar bort de underliggande mekanismerna och förutsättningarna och att man hellre skruvar direkt på utfallet. Spelmässigt exempel kan vara tradspel där egenskaper, träning, yrke, föremål, situation och metod tillsammans med slumpen avgör utfallet av en handling. Kontra att du...

Jag tycker modern design premierar de genomgående trenderna i samhället och kulturen. - mindre tålamod, behov av omedelbar belöning. Ingen startsträcka. - mindre eget engagemang, allt ska serveras, man ska inte behöva skapa nåt, läsa nåt, preppa nåt. - mindre variation, i synnerhet utanför de...

Eller en garanterat buskisfri remake som heter ”Sarkasm-hans gravallvarlig”. //EvilSpook

Jag har inte läst böckerna men var på det stora hela ganska nöjd. Jag har såklart inga som helst förväntningar på en Fantasy-serie och lågt och varierande produktionsvärde har jag mer eller mindre utgått från. Det känns lite som att de ändå försökt lägga krutet på platser, monster effekter och...

Necropia låter åtminstone lite coolt. Men det är väl bara en massa döda strutsar, galghumor och annat skit förstås? //EvilSpook

//EvilSpook

Och så ritar man dödskallar , M.I.A. och röda ögon på dem efterhand. Askoolt. //EvilSpook

Tänkte bidra med en sammanställd tidslinje från olika MERP-moduler. Det kanske är nåt du kan ha nytta av? Tredje åldern 861 Arnor delas i tre delar. Interna stridigheter fortsatte och intensifierades i synnerhet mellan Cardolan och Rhûdaur. Rhûdaur befolkas i allt högre grad av inflyttade...

Jag är inte orolig för hur karaktärerna funkar i min kampanj. Är för gammal för att oroa mig för sånt. :unsure: De får väl köra i stort sätt vad de vill och så får vi lösa ev. problem om de uppstår. //EvilSpook Edit: Det är ju min kampanj så länge jag preppar den. När spelarna väl kommer in...

Jag gillar det underliggande dilemmat i Rhudaur. Man inser snart att man inte kan överleva om man ska föra de Numenoranska traditionerna vidare, men man drivs vidare av sin stolthet. Så vad gör man? Härdar ut och står upp mot häxmästaren? Går under jorden och håller låg profil? Eller sväljer...