Search results

… eller bläddra efter sin kritt—tabell och försöker minnas vilken tärning man ska slå.

Nja, Pathfinder var ju troligen störst ett tag efter att 4e kom, och inget i denna värld varar som bekant för evigt. Frågan är hur länge Wizards kan hålla liv i 5e och vad som händer när 6e kommer. En ny edition tappar spelare som håller kvar vid den gamla, och behöver hitta nya spelare som...

… och göra en gubbe som är komiskt dålig på något annat.

Den stora frågan för hobbyn som helhet är när luften går ur DnD-ballongen, tänker jag. För fler människor spelar 5e än alla andra rollspel tillsammans. Vad händer sen? Tappar hobbyn volym eller går dessa tiotals miljoner människor över till andra spel?

Idag snubblade jag över en graf över hur många deltagare som varit med på Gen Con genom åren: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/Gen-Con-Attendance.svg/600px-Gen-Con-Attendance.svg.png. Antalet deltagare droppade av 1995 och låg sedan på en lägre nivå fram till 2010, när...

Jag har slösat bort (?) en kvart av min arbetstid med att titta igenom Playing at the World (boken) och Playing at the World (bloggen) och kan konstatera att världens störste rollspelshistoriker inte ger något svar på frågan.

De första äventyren var ju inte publicerade sådana, utan (fotostatkopierade) konventsäventyr. Gygax tyckte att varje DM värd sitt salt skulle ha sin egen dunge och trodde först inte på att ge ut tryckta äventyr. Sen gjorde Judges Guild det, och deras äventyr sålde bra. Resten är historia. (Fritt...

Ja, det kommer från TSR, som kallade sina äventyr till DnD för just moduler, så vitt jag kan förstå. Jag killgissar att det beror på att man tänkte sig att en DM med hjälp av flera äventyr byggde ihop sin kampanj just modulärt. EDIT: ja, alltså, Bologo var ju snabbare än mig; men med två fildr...

Det var länge, länge sedan jag läste dessa alster från pärm till pärm, men jag har samma bild i mitt huvud. Om det nu är sant tror jag att det måste räknas som en central faktor i att rollspel slog så hårt i Sverige i mitten på 80-talet - det fanns två rollspel skrivna så att tioåringar kunde...

Jag har läst BEC av BECMI och de är förvisso illa disponerade men jag tycker de är väldigt pedagogiska. Av svenska rollspel tycker jag Fantasy! är ett under av korthet och klarhet (men jag vet inte om jag vågar säga att de är just "pedagogiska").

Jag har varit och är mestadels en spelare/spelledare. Nästan allt jag har på hyllan (och jag har nästan allt fysiskt) har jag köpt för att spela. Sen har det i vissa fall aldrig blivit av, för att spelet inte höll vad det lovade eller för att andra saker dök upp som kändes mer intressanta. Jag...

Jag tror kanske inte man slutar respektera döden, men den blir ju i alla fall mer diffus med säkerhetsbälten och andra chanser. 0 HP = död har en annan stor fördel: det minimerar mängden regler alla behöver hålla reda på.

Jag tycker det här problemet präglar DnD5 väldigt mycket. Brottas också mycket med mitt DM-meta-perspektiv. Jag vet ju att två rollfigurer kan Counterspell och att kasta trollformer oftast bara slösar en stridsrunda; jag vet ju vilka energier de har motstånd mot, etc. Bäst tror jag är att...

Om jag hade använt den (för jag spelar ju inte OSR :gremfrown:) skulle jag jag inte höftat, utan gjort rulings på de utfall som inte har det på bilden.

Jag är en stor snällis och tänker att man dör på typ minus sin nivå i kroppspoäng. Men mellan 0 och döden … I give you Stefan Poags Wound Man: https://i2.wp.com/stefanpoag.com/wp-content/uploads/2015/01/wound-man-plain-72-dpi-text-simple.jpg?ssl=1

Jag kan ju fatta grejen. När jag spelade med dottern körde jag också att hon slog alla slag, och det kändes bra - det blev mindre antagonistiskt så att säga. Med det sagt, är tärningarna en viktig del av mitt kul som SL. Jag tilltalas också av OSR-tanken att ”SL får också spela spelet”, dvs slå...

Många ord som finns i vanligt språk har en exakt regelmässig definition, och i många sammanhang leder den vanliga betydelse helt fel jämfört med den regelmässiga definitionen. Reglerna är spridda i tre olika böcker och det är ofta svårt att hitta var definitionen är, inte heller framgår det...

Jag känner att om jag är SL och inte får slå tärningar så är det bara ett halvt spel.

För den rätta känslan och för att hedra upphovsmannen bör det ju dock uttalas på trelleborgska, språket språkgudarna övergav i förtvivlan (strax efter de gav upp hoppet för jylländskan).

Love it, men min inre militärhistoriker måste dock påpeka att fransmännen fått stryk på exakt samma sätt i ett över halvt sekel när slaget vid A stod.