Search results

Eller inte ha spelare som till varje pris ser det som en utmaning att tippa omkull det man förberett. Liksom, ska man, säg, spela intriger kring vem som ska bli nya kejsaren i en fantasykopia av Rom som mest dekadent, då funkar det inte att tex ha en förrymd slav som inte pratar språket och som...

Spelgruppen, men framför allt spelledaren. Jag har varit med om allt för många kampanjer/scenarios som slutat i "egentligen borde de rädda världen, men allt handlar om att en karaktär sätter sig i trubbel hela tiden genom att bryta normer". Jag har inget emot det vid rätt tillfälle, men då ska...

Javisst, men normbrytare är just det, normbrytare. De är ändarna på klockkurvan, det svarta fåret, utstickaren, utmanaren, den statistiska anomalin. De är, per definition, utanför normen. Så, man måste nog skilja på om man diskuterar normen eller vad som är möjligt för "ytterlighetspersonerna".

Det kommer att bli många efternamn som känns igen från filmindustrin, tex Coppola, Spielberg osv. Dels är det många släktingar till dem som jobbar där, dels är det många som tar sådana efternamn för att det gör det lättare att få jobb.

Självklart. Jag använder ju pulp som exempel. Alla tyskar är onda, men i slutänden puckade, nazister. Femme fatales. Dinosaurier i gömda djungler. Indiska Kali-kulter. Karga, fulla ryssar. Fjompigt överlägsen engelsk överklass. Allt är uppskruvat till 11. Edit: Dock skulle jag inte PUBLICERA...

Meh, ni har en baggis jämfört med vad skåningarna utsätts för. Vi får inte ens erkännande för att vi uppfann mat, när alla andra bara svalt ihjäl hela tîden. Några andra försökte uppfinna maten, men misslyckades och svalt ihäl och dog ut, tex mayo-indianerna, ost-makedonierna, auberginerna och...

Instämmer, men om man skruvar upp dem till 11 så att det inte går att ta dem på allvar, då blir det lite annorlunda. Typ kannibaler med ben i näsan runt en stor svart gryta med en missionär i, det går liksom inte att ta det som en allvarlig verklighetsskildring...

Typ. Dessutom smakar missionärer mycket bättre grillade än kokta i en stor kannibalgryta. Men, face it, i pulp så är allt stereotyper. Det är grejen. Hjältar, skurkar, biroller, platser, händelser, allt är stereotyper.

Visst kan man det, i vissa sammanhang. I pulp-action så funkar kannibalerna tex utmärkt. Var går gränsen? Well, man känner nog när det börjar smaka lite bittert.

Golden age Dark age Renessans Det tycker jag fortfarande. Jag lägger typ tio gånger så mycket tid på att diskutera på Reddit av just den anledningen. Det blir ingen struktur, det kan inte knoppa av intressanta sidodiskussioner.

Ärligt talat, det är för många namn för att välja ett. Vi lyfter varandra. Men, måste jag välja någon, så måste det bli Gardener. Utan rollspel.nu så hade rollspelssverige sett väldigt mycket skralare ut. Många har inspirerats till att faktiskt skapa här, många nya tankar har fötts, idéer har...

Javisst, för att inte snacka om alla brädspel där någon behöver spela tyskarna i WW2, och sådana spel finns det gott om.

Well, det skulle underkänna många spel, bland annat klassiker som Civilization. Vad var forna Egypten, Grekland, Rom, Kartago osv utan slavar? Ibland så tror jag att man får acceptera att "så var det då", annars hamnar man lätt i mardrömshålet som är i USA, där böcker av författare som Twain...

Det hanterar jag på två sätt: * Varje region har en distinkt karaktär, så reser man så får man variation. * Jag brukar alltid ha minst två "grundpremisser" i mina scenarios. Lite grand som hur Vampire är "Gothic Gudfadern", Star Wars är "Space opera swashbuckling" osv. Regionen bidrar oftast...

Well, ska man vara petig så är det enligt reglerna "settlers", som råkar ha bruna tokens (små cylindriska tokens, inte meeples). Det finns också saker som talar mot att det är slavar, tex att de kan sättas på arbetsuppgifter som jag inte tror man satte slavar på. Jag håller nog med om tolkningen...

Jag tror inte att vi tänker så olika. Ingenting i mina spelvärldar finns där "bara för att", allting finns där av en anledning. I exemplet med häxprocesserna så kan det tex vara att spelarna måste agera undercover i en extremt paranoid miljö, en miljö som innehåller massor av rollspelsbränsle...

Ärligt talat ser jag inte "sådant finns inte" eller "sådant är inte tillåtet" som ett stort problem. Jag tror inte att jag känner en enda rollspelare som skulle tveka att modda runt en sådan regel om behovet finns. När jag skriver så utgår jag från att läsaren kommer att gå lös på mitt alster...

Javisst, men problemet med sådana karaktärer är att kampanjen oundvikligen kommer att centreras kring deras normbrytande. I sig inte fel, men tråkigt om man hade andra planer för den. Liksom, om en spelare tvunget ska spela ogre i en setting där ogres är monster och "kill on sight", så kommer i...

Med tanke på att nästan alla verk idag är kommersiellt döda inom bara några år, så hade 10 år efter publicering varit fullt tillräckligt. Ja, några enstaka verk blir klassiker och fortsätter dra in pengar efter det, men de är ganska få, och de har redan dragit in gott om pengar de tio första...

Sure, men det kommer oftast med någon kostnad. Säg tex en man som är slav hos amazonerna, flyr, blir fångad och blir slav på arenan, lyckas fighta sig upp och bli en ansedd gladiator och så småningom vinna sin frihet. Kommer han tillbaka till amazonerna så kommer de fortfarande att se honom som...