Ja den var jävligt bra faktiskt! Annars har jag läst en hel del av Tomo-chan wa Onnanoko, som handlar om en tomboy-tjej som försöker få sin bästa killkompis att se henne som en tjej. Slapstick/humor, jävligt rolig!
Finns att läsa på http://read.tomochan.today/releases/ch001-010
Ojoj, inte dumt alls! Har bara lirat v2 men den är ju ruggigt bra alltså, även om det väl är rätt så garanterat att man åker dit på för många insanity points om inte SL är väldigt snäll och låter en hitta nån slags bot för det.. ;)
Utöver grundläggande hyfs har jag inga krav.
Däremot tror jag, liksom flera varit inne på redan, mycket på lyhördhet - att som SL jobba på att göra spelet kul för alla inblandade, att låta spelarna lyckas när de testar nåt SL inte alls tänkt sig, att låta RPna få vara coola och kraftfulla...
Utöver nån slags baslinje av hyfs så är jag nog egentligen mest sugen på spelare som går igång som fan på grejerna, blir engagerade och diggar spelvärlden och dess invånare. Jag trodde jag skulle gå igång mkt på telefoner och annat sånt, men jag har märkt att det är just engagemanget som gör det...
Jo, de kom inte under rubriken "fuck logic" utan anledning :wink:
Cuttlefish? Kanske behöver de ett litet skal att gömma sig i?
En avlägsen kusin, med fler armar och utan sugkoppar. Fast kanske lite tungt på land, om den inte fyller skalet med typ flogiston eller något annat med negativ...
Tanken är ju ofta att få det att låta pseudovetenskapligt men ta det ganska lättsamt med den faktiska vetenskapen. Andningen och huden är ju annars två knäckfrågor, där genomskinlig hud lämplig för osmos låter hyfsat opraktiskt för atmosfäriskt liv. Men slänger man in nåt liten mini-nugget av...
En annan synvinkel som ju inte är ovanlig i scifi är fuck logic, gör nåt som känns coolt. Kanske är det en bättre lösning.. ge den genomskinligt skinn, osannolik andning via osmos, låt den se ut som en korsning av en groda/salamander och en nyfödd primat fast klart ljusblå. Bam! Klart.
Eller...
Att ha en humanoid som funkar lika bra på land som i vatten är svårt, för det är en självmotsägelse. Våra egna kroppar är anpassade från klättring till gång, och visar tydligt sitt arv. Det har dock haft fördelen att vi kunnat ha våra två främre extremiteter lediga till att dona med verktyg etc...
Kan inte föreställa mig annat än att dvärgar käkar gröt. Ohyggliga mängder havregrynsgröt, lika illgrå som stenen de älskar. Utan något till utom möjligen en kopp vatten bredvid. Sen kan de snacka hela dan om att havregrynet i stan inte alls är detsamma som det grova, saftiga och välvalsade som...
Fan, jag blir sugen på det här... men det blir ännu en grej som inte kommer hinnas. Får istället berätta den goda nyheten att SåS var slut på SF-bokhandeln i Sthlm idag, så jag fick beställa det från collectors point istället!
Jahapp... I år har jag läst ut en bok som jag påbörjade 2016, om Netsuke, små japanska skulpturella detaljer som användes för att hålla saker kvar i bältet. Ruskigt tjusiga bilder var det i Netsuke - 100 miniature masterpieces from Japan, av Noriko Tsuchiya. Sen började jag läsa på Corum-serien...
Passade oxå på att se GITS/2015. I korthet fortsätter den i samma stil som GITS/Arise, och lirar verkligen i knatteligan jämfört med filmen från 1995. Funkar som tidsfördriv för den som gillar sånt, men lämnar inget speciellt bestående intryck. 3/5.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.