Scen 26
Iarlaganda, Adiposumon och Tralisba springer upp för trapporna. Iarlaganda vill släppa ut den kvarvarande horndemonen, men Adiposumon försöker få henne att tänka om: "Detta är kanske ett tecken! Tiden för Döds Ände har inte kommit!" Iarlaganda fräser tillbaka: "Jag vet att du har dina...
Scen 24
Iarlaganda springer upp för trappan; hon måste slå larm, hon måste bekämpa inkräktarna. På vägen upp snubblar hon över Ninshuburs kropp. Märkligt nog är den insvept i några lakan. Den har en armborstskäta i ryggen. Det är mystiskt, men inkräktarna måste ha dödat honom!
Hon närmar sig...
Som spelare: Ett konvent, någonstans på 90-talet. Call of Cthulhu. Vi var en man kort, så vi värvade en välväxt man i korridoren på vinst och förlust. Spelledaren visade sig vara en ganska torr, regelrunkare utan någon förmåga att djupa liv i scenariot. Den välväxte mannen kunda härma alla...
Jag har läst ett par intressanta texter av filosofen Lena Halldenius på sistone. Hon menar att det finns en paradox inbygd i det liberala frihetsbegreppet (brett förstått, från Locke och framåt). Den liberala friheten (till egendom, till självförverkligande) endast är möjligt om en stat sätter...
Jag tycker att det lovar gott.
Julgranen var en sak som jag störde mig otroligt mycket på när jag spelledde 3.0. Därför att det 1) gör magiska föremål helt ointressanta, 2) det är ett logistiskt helvete som spelledare att hålla reda på gp-nivåer och värden och 3) för att det det omöjligt (ja...
Jo, jag kan också tycka att det är det som är det intressanta med den här (briljanta) idén.
Skulle det inte kunna handla om återupptäckandet av människan? Om man gör spelet som ett one-off spel (det går bara att spela en kampanj, som Human är [?]) så kan man tänka sig att man lägger upp det så...
Då tänker du mer DnD än socialrealism. För man kan ju göra det här med ganska mycket humor ...
... eller sjukt seriöst.
Ja. Jag tycker att vi ska odla vårt hat mot detta folk mycket mer än mot alverna. De lever i ett sjukt paternalistiskt samhälle där den stora massan slavar åt en lite...
Som Midnight, fast tvärtom?
Tänker du att "godhet" och "ondska" är något som existerar (rent ontologiskt) som i DnD ("Detect Good") eller är det snarare diskursiva strukturer (dvs de "Goda" är inget mer än en PK-maffia som har lyckats ta makten i samhället och bestämt att deras version av...
Scen 22
Tamita har lämnat Iarlaganda och Mostermok. De står och bligar ett tag på varandra. Sedan säger Mostermok dystert: "Gobrugda känner till ditt förräderi!" Iarlaganda backar inte ned: "Vad är det?" Mostermok: "En fara". Iarlaganda: "Vilken fara?" "Tvivel" svarar Mostermok. De är så upp i...
Fantasy! har ju kanske inte en särskillt fullödig värld, men systemet lever upp till dina andra krav. Kör det i Ereb Altor eller Forgotten Realms eller annan värld som det finns mycket material till.
Om du går i gång på BRP, så vill jag föreslå någon version av Elric/Stormbringer. Det finns en...
Fast jag tycker det är både och. Visst T och M har slutit en allians och hamnat i Gorbugdas läger, I är lite vagt i Grafficanus läger och A har svikit sekten. På de sättet är det likt. Men äventyrarnas invasion har fått ett helt annat händelseförlopp.
Och vänta bara tills nästa scen ...
Scen 20
I
Tamita och Mostermok går nedför trappan med de två kämparna efter sig. Plötsligt tvärstannar Mostermok, vänder sig om med Ninshuburs kropp som sköld och utstöter ett bärsärkaskri. Tamita rusar iväg nedför trappan med spänstiga steg. Turik avlossar sitt armborst men träffar bara liket...
Scen 18
Adoposumon hoppar upp och omfamnar nästan Lekobin av Soblak: "Jag är räddad! Ni är här för att stoppa dem!" Lebokin ser bekymrad ut; nej, han är här för att hämta en person. "Var får vi tag på Mostermok?" Adiposumon förklarar: "I dissektionssalen". Men Lebokin frågar också om en...
Scen 16
Iarlaganda ger sig ut för att samla ihop så många som möjligt av Grafficanus allierade. Hon börjar ta sig uppåt i Järntornet och når Columna Garax kvarter. Garax släpper in henne och lyssnar på hennes berättelse: om Gobrugdas förräderi och Grafficanus order. Garax är slagen av häpnad...
Well, om inga fall av kräksjuka eller kalenderafasi inträffar, så spelar vi klart scenariot idag (den 16 december). Och jag har hittat en ersättare till Iarlagandas spelare.
Av det som redan nämnts gillar jag (eller har jag gillat) WoD (Sabbath), Young Kingdoms och Warhammer. Det är mörka "settings" med lagom mycket fluff för att det ska gå att vara kreativ och som det går att få in mycket spelighet i.
Sedan måste jag ju bara nämna Pendragon här. Det är en enkel...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.