Search results

Svinbra kommentarer! :) Lägger till: Konflikten driver på ett intressant sätt dig mot att dra in saker runt om som dina traits, dina relationer, din revolver... framförallt just din revolver när saker går riktigt illa...

Nice! Varit rätt nyfiken på detta länge men inte tagit tag i att köpa det än. Men är fascinerad av spel för två över huvud taget, det är ett intressant område för design.

Fast nej. Play to find out innebär ju bara att vi inte veta vad som skall komma att hända, inte ha en färdig plot, inte bestämma vem som är boven. Utan bara placera pjäserna på spelplanen, vi har motorcykelgänget där borta, vi har vattenkulten här, vi vet vad de drivs av och vi vet att spelarna...

Hmm, nej jag skulle nog inte koppla ihop det med play to find out. Tänker mig inte detta som en anledning att spela rollspel, mest ett förhållningssätt till att vi tänker oss att världen vi spelar i är sann och finns och att sann fakta kan hämtas från den utan att den skapas utanför den. Och...

Måste ju säga att jag är fövånad av nivån av frånvaro av gunporn i första utgåvan. Otroligt lite i jämförelse med annat. Kanske blir värre med splatbooks och 2nd edition?!

Hmm. Nej inte riktigt. Såhär kanske mer: Så vi spelar något likt True Detective, vi spelar, introducerar bevis, vi rollspelar ut konflikter med våra kärlekspartners och kan se hur vi sjunker djupare, vi har hittat massa bevismaterial som vi ständigt återkommer till, rökandes grubblandes, vad...

kan ge det ett försök. Men kanske inte utan att gräva mig en än djupare hippiegrop som jag antar börjar lukta både gräs och tysk psychedelia. Men ger det ett försök. Tror det tenderar skillnaden mellan hur en känner när en är djupt förälskad och den som en älskar är den ende, att kärleken är...

Finns en sak som jag inte tror nämnts här. Oklart om vi har ett namn för det än, men det är ialf detta: Att spela med perspektivet att sanningen finns, att spelvärlden finns, och att vi följer våra karaktärer utan att ljuga för dem. Dvs att vara sanna mot dem. Att vara deras förespråkare. Att...

Gött. Då vet jag vid vilken punkt jag skakar på mitt huvud och inte längre håller med i vart det hela logiskt tar vägen och återgår till att sprida eld i vilken stad det nu må vara som spelarna satt eld på. :)

Safe & Boring har jag tolkat som "det rimliga och förutsägbara". Att elden slocknar i ett pappershus låter ju mer extremt än att den sprider sig. Finns ett exempel om ugglebjörnar som improviseras fram, som leder till TPK. Inte safe och boring. Men att slumpa fram materialet på huskropparna i...

Yepp! Eller bara att, som jag minns att vi spelade Drakar och Mutant, när någon hade en jäkla svinbra idé för hur vi skulle desarmera en fälla eller ta oss över en älv mitt under vårfloden, att en bra idé gav ett automatiskt lyckat resultat, eller en bonus på färdighetsslaget. Osv. Sen såklart...

Blorbfrågan då, jag har alltid tolkat detta som att vad SL gör för att behålla det blorbiga är att inte bestämma själv. Att köra en ruling i frågan om hur troligt är det att de har pappväggar, ok, nej det är trä rakt igenom i hela staden, vilket håll blåser vinden åt, ditåt, så närliggande hus i...

Yes! Helt klart. Och även Story now(!) som i många former inte bryr sig ett skvatt om dramaturgiskt korrekta händelser och vi kan med fördel ha en väldigt definierad spelvärld. Detta är helt klart min föredragna form där vi inte är garanterade någon trött treakts berättelse, utan vi helt enkelt...

Precis, syftade inte på att det skulle varit resultatet av ett misslyckat slag eller ens en enda misslyckad expedition till Mos Mosel, mer som att öppna för fler slutpunkter och låta världen förändras med den. Mest detta med att låta saker ske off screen pga misslyckanden, låta ex. ett...

Helt klart! Dödläget är ju möjligheten för nytänk, annan strategi osv. Men ja kan i vart fall känna att jag själv nog var livrädd för vissa misslyckanden som ung SL. Men kanske också att äventyren som spelades ibland krävde framgångar också, vilket gjorde att det blev farligt detta med att...

100% detta! Att inte alltid se avsaknaden som ett stopp. Utan tvinga fram nya öppningar och vägar.

Det är väl snarare föredraget sätt att spela för drama och historieberättande som styra huruvida färdigheter kommer ivägen eller ej.

Jag har sedan länge övergett idéen med perfekt lösning. Älskar Burning Wheels mastodontlista för att den säger något om din karaktär inledningsvis men sen säger den också drösvis om din karaktär när du väljer att både handla enligt dina färdigheter men kanske egentligen än mer när du inte...

BW: Gört! Det är fantastiskt roligt att spelleda! Är du taggad att göra det över nätet kan jag visa intresse för att hoppa på beroende på tid och sådant. Får i princip bara spelleda Burning Wheel så att spela det vore nice! IAWA: Fungerar extermt bra för kortare grejer, men om du har tid så...

Nobilis får mig alltid att tänka på Nine Worlds och pepp att spela det, men det ligger extremt nära ett ospelbart spel för mig. Det är en rätt flummig spelvärld, rätt flummiga regler, det är ett väldigt fokus på settingen på ett väldigt koolt sätt förvisso, men jag har hela tiden känslan att vad...