Search results

Helt klart. Men jag upplever de flesta rollspel med relativt stor utgivning på ungefär samma sätt här. Olika böcker får olika röster och kan spreta lite hur som helst. För någon är Masks vad som definierar CoC, för någon är det BtMoM, och för ytterligare någon är det det där hemmasnickrade...

Nu har du ju lyckats pricka två av de berättelser som faktiskt har mer än en huvudperson, dock. En trio akademiker och en duo akademiker. Lovecraft var inte i närheten av lika formulaisk som CoC-äventyr blivit, och använde sig sällan av samma "monster" flera gånger. Skulle säga att det...

Jag undrar iofs om inte hälften av det Edwards säger sägs medvetet för att provocera, men det finns väl ett uns sanning i det hur som helst. Blir intressant att se vad nya DoD får för effekt utanför Kickstarter. Om det kan bli en storsäljare och nytändare, eller om det framförallt är di redan...

Det här är något jag också ofta gör. "Immersion" kanske, fast inte runt spelbordet utan som prepp? Lyssnar eller tittar på dokumentärer. Läser böcker. Tittar på filmer. Vad som nu är gångbart för att fylla på sitt ordförråd och sin hjärna med relevanta saker. Har nog inte sett det som "prepp"...

Har för mig Ron Edwards take i någon intervju var att vi i Sverige spelat RuneQuest (i form av Drakar och demoner) sedan 80-talet och egentligen aldrig slutat, samt mäter alla andra rollspel utifrån det. Många bolag som var skitstora i Nordamerika (Eden, AEG, etc.) har vi ju knappt spelat...

Vill faktiskt undvika den typen av handwaving i det längsta. Tror inte jag har något större problem med att spelare pratar i realtid även om deras rollpersoner inte kan det, så länge det inte rör sig om väldigt känsliga asymmetriska detaljer. Om det sedan blir relevant så får vi försöka sätta...

Jag ursäktar ditt bruk av "trad" och svarar på frågorna istället. ;) Det som lockat mig till den här hobbyn är flexibiliteten. Att rollspel knappt "är" någonting, utan snarare kan vara vad som helst. Därför spelleder jag sällan på samma sätt två gånger. Men det finns absolut saker jag...

För något år sedan så fick jag spela mitt monsterjägar-OSR Best med @ceruleanfive som spelledare, som använde sig av tabeller och annat för att preppa spel och inte, som jag såg syftet var, för att rulla på under spel för att hitta svar längs vägen. Det här gjorde mig nyfiken redan då. Både på...

Tror ingen påstått något annat heller egentligen. Jag spelar sällan spelledarlöst, även om jag tycker det är roligt. Men jag brukar heller inte förbereda några handlingar eller dylikt som spelledare. Med få undantag är spelarna fria att fylla i, beskriva, hitta på, föreslå. Som Baker skriver...

Jag kommer antagligen ha lite spelhelg hemma hos mig vid något tillfälle under juli. Vet inte exakt när än, men framåt slutet. Då skulle den som känner sig manad vara välkommen hit för att spela rollspel, prata om rollspel, och grilla, i valfri kombination.

Vad säger ni om en träff i sommar?!

Tycker det här är en skitbra poäng faktiskt. Överhuvudtaget är jag inte så intresserad av hjältesagor i detta fallet. Snarare har filmatiseringen av Tinker Tailor Soldier Spy varit en inspiration. Så jag tror målet kommer vara att göra något mer jordnära (eller rymdskeppsdurksnära kanske?), och...

Frodo får ett uppdrag och försöker utföra det tillsammans med sin bästa vän. Folk har ju använt hans minst sagt skadliga relation till ringen som metafor för allt från drogberoende till fanatism, oavsett om det är subtext som Tolkien tänkte sig eller ej. Om någon spelade Frodo hade utfallet...

Helt ärligt tror jag "misstänksamma småortsbor" bottnar till 99% i att berättelser skrevs av storstadsbor! Jag har ingen data alls på detta, men det skulle förklara lika mycket som att så många "det var bättre förr"-idéer skrivs av medelålders män. ;)

Oj! Jag får svara för mig själv helt enkelt: Tidiga 90-talet: Mutant (från 1984) följt av Western och Mutant Chronicles. Allt på svenska. Spelade Drakar och demoner en gång eller två, men tyckte aldrig fantasyrollspel var lika coola som mina Conantidningar, så fastnade aldrig för det. Senare...

Det här har blivit min övertygelse 100%. Få saker har gjort så mycket "skada" på spels intentioner, ur mitt personliga perspektiv och för mitt personliga kul, som publicerade äventyr och spelledartips som bottnar i en vilja att sälja tilläggsböcker mer än att skapa spel som står på egna ben.

Extra Annotated Special Word Salad Self-Review Edition? (Sorcerer Annotated är den konstigaste rollspelsprodukt jag försökt läsa; jag försöker vara rolig på dess bekostnad.)

Ja, rollspel som underhållning är verkligen inte min grej. Känner mig nog aldrig mer gubbgrinig än när jag försöker lyssna på APs, eller olika former av influencers. Men tror helt klart att det är samtidens rollspelsnorm!

En iakttagelse jag gjort genom åren är att rollspel är relativt unika bland spel. Visst kan folk modda dataspel, husregla brädspel efter ett antal körningar och käfta formuleringar när de inte gynnar dem, men de håller sig generellt till reglerna som de är skrivna. Brädspel är på något plan...

Jag är ju istället oändligt trött på grupper som inte respekterar spelen de spelar. Men i slutänden är det ju samma fenomen, och i likhet med annan UX och design är det ganska fruktlöst att klaga på användarna. Rollspel är helt enkelt rätt svåra att förmedla. Lite som hur Dogs in the Vineyard...