Search results

Det är öppet för tolkning. Det är iaf inte lungt. I en tidigare text beskrev vi gränsstrider och dispyter och hur zorakiska intressen understödjer den störtade kardiske kungen i exil i Faltrax. Men vi kommer inte beskriva riktigt hur relationerna ser ut. Dels för att det inte riktigt finns...

Ja, jag upplever väldigt sällan strid i rollspel som tråkigt.

Demografi och ekonomi främst. Där är jag petig. Historisk korrekthet i historiska spel är en annan sådan grej. I princip alla spel dras med en anakronistisk utrustningslista som bygger på modern monetär ekonomi och global import/export.

Det förstår jag. Men jag uppskattar det. Tänkte mer på själva ordet och hur vi använder det. Man kanske inte ens ska prata om "hög dödlighet" utan snarare om att vilja kunna spela med hög risk och lindringa konsekvenser?

För att krångla till det ytterligare så kräver det dessutom en samlad reträtt annars får ju partyt bara en fiende till att handskas med och då måste kanske snart nästa RP retirera o.s.v. Men WFRP1 var rätt trasigt. Dryper av charm men trasigt.

Nej, precis. Nu har jag ju ingen koll på D&D men en bra strid är ju den där du helt kontrollerar förloppet och där din fiende redan är besegrad. Typ William Munny i Unforgiven. Att skjuta fyllon i ryggen liksom...

Då har ju uppenbarligen de spelarna fel förväntingar. Har dock ingen aning om vad 5 strider/level innebär :)

Nope. Inte som vi körde med iaf.

Att inte överleva 100 strider med blanka vapen är väl fullt rimligt?!?!? Är det hög dödlighet?

Detta handlat om WFRP 1st ed. där flykt bestraffades med en fri attack vilket I princip innebar förlust. Och då var det ju bättre att hoppas på tärningsmirakel. Vidare fanns det inga finesser i stridssystemet utan det var bara att rulla tärning och läsa av resultatet. Den enda taktik som fanns...

Jag känner igen det, speciellt från förr. Det var faktiskt en av orsakerna till att jag tyckte rollspel var så tråkigt att jag funderade på att lägga av. Men vi spelar inte så längre, tack och lov. Min egna anekdotiska spaning är att vi började spela så när vi började spela Warhammer Fantasy...

Ja, det är ju ett perspektiv. Jag tror exempelvis vi alla kan vara överens om att alla de där pilarna i Games inte gör upplevelsen bättre än bokens enda pil. Jag har iaf fått fantastiska upplevelser av att läsa, "trots" avsaknad av interaktion m.m. Så jag lägger ingen värdering i detta. Jag...

Det här tyckte jag var en väldigt bra av @entomophobiac men kände att vidare diskussion inte riktigt passade i tråden: OBS: klicka på länken och läs. Den sammanfattar utomordentligt vad det är jag uppskattar med rollspel. Den där sista scenen, med bron, eld och gasträsk, är exakt vad det...

Rätta mig om jag har fel men är inte det en del av utmaningen? Att överleva på låga levlar för att till slut bli en maffig hjälte? Full förståelse för att inte alla går igång på det, men det är så jag har uppfattat att encounters funkar.

Trevligt! Vad är det för tecken i O:et?

Det är ju lite den där skillnaden som vi pratade om ovan. Vill vi att spelarna/berättelsen ska undviks strid eller vill vi att RP ska undvika strid? Krävs olika metoder/verktyg för det.

Kan det absolut vara. Eller spela smart etc

Om strid innebär hög dödlighet är väl lösningen att undvika strid?

Det förstår jag. Men i ditt fall skulle det ju krävas någon form av surrealism om det i fiktionen inte gick att döda folk med våld. Alltså, det jag menar är att det är stor skillnad på att simulera setting och emulera en typ av berättelser. Jag brukar ju säga att i hyfsat traddiga spel så är...

Absolut. Det är ju inte konstigare än att Bond överlever 24 filmer (eller hur många det nu är). Men i fiktionen är det livsfarligt och folk dör till höger och vänster.