Search results

Sherlock Holmes Consulting Detective går lika bra att spela solo som i grupp. Det är 100% mysterieklurande och pussel med ledtrådar.

Vi kör den engelska utgåvan: https://www.drivethrurpg.com/m/product/237059

Aquelarre: Ett par anländer till klostret i galopp; en underskön (och höggravid) dam tillsammans med en lika vacker man (tillhörande samma riddarorden som de döda soldaterna vid den plundrade vagnen). Han heter Jesus och hon Magdalena (!). Hennes värkar har startat till följd av den hårda...

Mutant Elysium i går. Ett fruktansvärt blodbad på teater Imperator där rättskipparna misslyckades att förhindra ett dåd. Dubbelagenten Efraim Morgonstjärna dömdes till en veckas straffarbete i Djupet. Stora demonstrationer där enklavens arbetare kräver att få lämna enklaven och bege sig upp till...

Vi tänker att alla deltagare i kampanjen kommer att vilja ha ett eget ex av boken. Men det är en viktig aspekt av problemet du tar upp och vi ska fundera vidare på hur denna spelstil kan genomföras på ett så smittsäkert sätt som möjligt!

Efter önskemål från fans överväger vi att också släppa en monsterbok med luktgnuggisar. Det kommer dock att kräva en hel del tester i vårt laboratorium för att finna de rätta dofterna för alla olika slags kreatur.

Den episka kampanjen Månens krigsherrar kommer att ges ut i en samlad volym med en banbrytande speciell touch som öppnar nya vägar för immersion och inlevelse i rollspel. Kampanjen som har tidigare getts ut i tre moduler; MK 1: En Ö i Etern, MK 2: Kristalltornens stad och MK 3: Ranshais...

Själva köpet skedde tidigare, men idag fick jag hem The Dark Crystal Adventure Game. Upplägget är ganska likt The Labyrinth Adventure Game från samma förlag, River Horse Games, dvs merparten av boken består av färdiga äventyrsplatser.

I förrgår var det Mutant Elysium. Rättskipargruppen fick sällskap av en Utredare Stålhage, som satts att "hjälpa oss". Trots att han inte tillhör någon ätt gav han ett mycket obehagligt intryck av auktoritet. Gruppledare Botilda Skarprättare vågade inte ifrågasätta honom då hon var rädd att han...

Arumo: Kingdom of Wilted Flowers var en d20-setting i en science fantasy värld baserad på bioteknologi. Den publicerades aldrig i tryckt form och det finns nog inte mycket kvar på nätet men här recenseras den på rpg.net: https://www.rpg.net/reviews/archive/classic/rev_3911.phtml Wayback Machine...

Otroligt häftigt, grattis!

Ja det är faktiskt en slags spegelvänd situation. Barkers handlingar var värre än Lovecrafts, men Lovecrafts rasism är mycket mer framträdande i hans Yog-Sothothery / Cthulhu Mythos än vad Barkers är i Tekumel. Jag har mindre problem med Tekumel som värld än vad jag har med flera av HPLs...

Hela skiten sammanfattas i denna text på rpg.net: https://www.rpg.net/columns/advanced-designers-and-dragons/advanced-designers-and-dragons63.phtml

Jo det där är ju en jävla mardröm. Till och med värre än hela situationen med Lovecraft. Pauli Kidd kommenterar det hela på sin youtube-kanal:

Igår deltog jag på Grottröj och spellede The Vaults of Illumination, introäventyret till Swords & Super-Science of Xuhlan, min setting till rollspelet Warriors of the Red Planet. Äventyrarna slogs med svampvarelser och dödade en syraspottande jätteödla men lyckades missa alla de stora skatterna.

Låter som en riktigt tuff kampanj! Jag minns att just den där artikeln var fantasieggande.

Många frågar sig varför gnomer finns, men alla skruvar besvärat på sig när jag föreslår en lösning på problemet. Nej allvarligt talat, jag skulle kunna tänka mig att ersätta alla klassiska demihumans med thi-kreen, kenku, warforged, minotaurer och tieflings. Eller nån annan liknande...

I mer traddiga rollspel tycker jag att det är hjälpsamt om viktiga detaljer i settingen knyts till rollpersonen. Är det något en spelare kan förväntas ha koll på så är det dennes rollperson. Så viktiga kulturella detaljer bör finnas representerade på rollformuläret, gärna på ett sätt som inte...

Den är läsvärd, och även uppföljaren Flamesong (också utgiven av DAW när det begav sig). De resterande romanerna är för all del också läsvärda om man gillar settingen, men det märks att Barker inte hade någon redaktör (och kanske också pga sjukdom inte orkade arbeta lika mycket med texten).

Ja, men jag hade glömt bort den. Tack för påminnelsen!