Search results

Det stämmer inte nödvändigtvis. "Gör vad du vill!" kontra "gör vad du vill inom dessa ramar" innebär inte att uppmaning 1 ger ett mer fritt och kreativt resultat. Det kan innebära det rakt motsatta.

Det viktiga är inte om det finns en sanning eller inte. Det viktiga är att det upplevs som att det finns en sanning. Vi spelade något för länge sedan och det var en scen med en SLP som gjorde något mysko. Jag sa "Aha! Nu är du avslöjad!" SL blev lite paff och jag tolkade det som att det bara...

Verkligen inte. Skillnaden mellan att jag i stunden hittar att "ni kommer till den stora staden Urudumdrum, vad gör ni?" mot att jag redan på förhand har läst in mig på staden Urudumdrum påverkar inte spelarnas agens alls.

Dito. Kan vara bra att poängtera lite då och då :) Aha, det är möjligt. Tror inte jag har varit med i de diskussionerna, men ja, det är ju olyckligt. Lost förfaller mig dock vara just dålig improvisation. Orkade inte se klart den, men det kändes inte alls som att det fanns något fokus i den...

En annan viktig sak med att ffa använda andras prepp (i.e förskrivna kampanjer etc) är att jag som SL blir överraskad på ett sätt som jag knappast blir om jag själv preppat. Vi har ju spelat nästan hela Sirenens klagan (som kommer till KH inom kort) med min spelgrupp och det är fylld av saker...

En bra spelupplevelse, för mig, bygger på bra gedigen prepp och väl utförd improvisation. När dessa sömlöst glider in i varandra är det perfekt. Att ställa dåliga förskrivna kampanjer mot bra impro tycks inte sant från mitt perspektiv. Överlag använder jag 0-60% av kampanjmaterialet under ett...

För mig är det lite som att sätta sig och börja kolla på en film som är 3.5h lång. Och som jag hoppas är bra och har sett fram emot. I 99% av fallen slutar jag läsa rätt fort, men när man väl är inne i det, och spelar och har kul, så är det väldigt givande.

Jag har de senaste decennierna gått igenom en del faser vad det gäller prepp: 1. Eon-fasen. Läste in mig massor på settingen. Preppade ingen story alls. I princip sandlåda. RP var hyfsat drivande och jag lät omvärlden reagera på vad som hände. Prepp var i princip uteslutande i form av...

No harm done. Själv älskar jag snutfilmer. Inte de tråkiga dussinfilmerna, men de som tar ett nytt grepp på genren. Plus cyberpunk. Så LAPD 2049 (eller när nu spelet ska utspela sig) är redan där mitt i prick för mig!

Jag tror att det är mer givande om vi tar den diskussionen utan mellanhänder :) Om nu det är intressant att fortsätta den.

Nej, det handlar om att jag inte vill utforska en på förhand given moralisk ståndpunkt. Tror inte jag kan vara tydligare än så här. Det har inget med att jag tror att jag är smart att göra. Jag är inte intresserad av att använda rollspel på det sätter. Den enda motvilja jag ser är den att du...

Fast, det är ju det fina med rollspel. Du läser inte en bok. Du agerar och reagerar. Plötsligt ställd du inför en situation och agerar på ett sätt du inte hade förväntat dig.

En väldigt intressant premiss anser jag. Något jag verkligen skulle kunna tänka mig att utforska i spel. Faktum är att vi spelade en rätt lång kampanj i WFRP där vi spelade just protofascister som ansåg att endast ett starkt enat imperium kunde hantera det kommande kriget. Det var obehagligt...

Så spelar inte jag rollspel, och jag är inte bekant med det sättet att spela rollspel på. Det är kanske där problemet ligger? Jag har ingen förståelse för att ta med sig påförhand bestämda åsikter in i spelet och se till att de besannas. När jag pratar om att utforska en premiss så menar jag att...

Ja, en RP i vår kampanj var avhoppad Vitkårist. Det är precis den typen av ämnen som en allegorisk postapokalyptisk fabel kan hantera utan att man behöver förflytta sig till Nazityskland.

Ja, empatilösa spelare är ju inte heller så kul. Givetvis är frågan "hur förhåller sig min rollperson till det här?" den enda frågan som är intressant om man ska utforska en premiss eller ett tema. Om man påförhand har bestämt sig för vad som är sant i fiktionen behöver man ju inte utforska den...

Jag inte att det finns någon på detta forum som tycker att frågan om slaveri är svår. Det har alla vara uppenbara med, och att ens antyda att det skulle finnas en gråskala här är aningen oärligt. Men återigen hoppar du över några led. Säg att vi har teknologin att tillverka empatilösa...

Jag tycker att man kan skriva hur mycket ingame-info som helst om replikanter och bladerunners, och helst smart och bra, så att man inte behöver förtydliga att "detta är en allegori" utan lita på att läsaren/spelaren kan hantera svåra ämnen på ett vuxet sätt. Blir det gladvåld där man jagar...

Ja, det här håller jag med om är en svår balansgång, men, återigen tycker jag Dogs in the Vineyard är ett bra exempel på spel som gör det här bra. Bara för att man har gudomligt mandat innebär inte det att man måste bli en sadistisk inkvisitor.

Jag älskar allegorier, just eftersom de sällan är övertydliga. Det ger oss möjlighet att närma oss svåra ämnen utan att använda de verkliga förlagorna. Animal Farm, Watership Down all allegorisk politisk satir etc. Det är ett superbra redskap. Men om man måste förklara att "detta är en allegori...