Ni vet den här känslan när man är så djupt intresserad och insatt i något att man inte längre kan svara på enkla frågor i ämnet? Den känner jag just nu. Jag har så mycket jag kan säga om vad dungeoncrawling är, inte är, kan vara, bör vara, och vidare, att jag inte ens kan börja prata om "varför"...