Search results

Bilden som målas upp är intressant, men hur får du till detta vid spelbordet? Måhända är jag trög, men jag upplever verkligen inte att stridssystem i rollspel uppmuntrar till detta. Den upplevelse du beskriver ovan är jag mer bekant med genom datorspel helt ärligt... Jag tycker dessvärre...

Sant. Jag spelleder mycket PF2 och där har jag varit tydlig med att strid är en stor del av spelet. Det fungerar för mig och gruppen då vi går in med inställningen att köra taktiska strider som utmanar vår förmåga att använda resurser på ett sätt som ger bästa möjliga utfall i det egna lagets...

Skogen och dess andar kallar! Dessutom måste det vara ett gott omen att två förrädiska harar slogs ihjäl häromdagen! Med vägledning av Gorm skuttar Iste ut mot skogen, mellan buskar och snår. Från och till stannar han upp och kliar de små såren som irriterar hans ansikte. När han plötsligt...

Vill hålla det till minimalt, redan vid runda två brukar luften gå ur mig och spelarna och vi börjar rabla värden istället för beskrivningar av skeenden. Undantaget är lättviktiga spel med enkla regler som uppmuntrar till kreativitet, där kan vi ösa på med beskrivningar som ger färg! Samtidigt...

Utforskandet av gamla ruiner där det enda motståndet är fällor och miljön. Utmaningen ligger i att övervinna, ta sig runt och genom ruinerna med livet i behåll.

Jag älskar när striden handlar om mer än vem som vinner och förlorar. Det är dock ämne för en annan tråd. Men just i tornerspel så kan ju mycket mer stå på spel. Innan spelen börjar kanske rollpersonerna erbjuds en belöning för att förlora en strid för att ge en annan riddare mer ära och...

Sant och då kan det ju samlas poäng på andra sätt, kanske till och med sättas in lite bonusar på att du kan välja handlingar som tar dig närmare att vinna striden, eller handlingar som gör dig till publikens favorit!

Känn ingen press att besvara mina frågor. Jag bara spottade ur mig tankar. :gremsmile:

The wild beyond the witchlight till DnD 5 har ju uttalat det syftet. Sen vet jag inte hur väl det uppfyller det, körde det som spelare med en SL som ändå fokuserade på strid så övergav det. Sen har jag hört att Beyond the Crystal cave, modul till gammel DnD, ska bygga på samma princip och göra...

Hur ser striderna ut undrar jag? Har du målet att fienden ska dö/nedgöras eller låter du striderna innehålla svåra val. Att klocka, vilket gör att spelarna måste välja. Du kan välja att lägga tid på att slåss, men varje runda du väljer att slåss är tid som du aldrig kan återfå och använda för...

Jag slog fummel på min läsförmåga. Det här cirkeltänkandet, hänger det samman med balanseringen du försöker göra? I övrigt ett väldigt bra inlägg som blottlade och gav insikt i dina processer. Kul att ta del av och hoppas det går bra med din nya ingång till preppen.

Iste, med sin nyfunna visdom, försöker tillsammans med Gorm och Tuss att frammana ett skrattande ansikte. Han slår upp en improviserad scen mitt i byn och försöker locka fram skratt hos Slemmo, Stump och Roderick. Han gör det dock i skymundan från Uggo som han hyser stor respekt för i hemlighet...

Stirrar med tom blick mot Stump och kikar på den lapp han fick av sin mamma som liten krabbat. Lappen som var upphovet till hans namn. En gul lapp, typ en liten påse med stora vita bokstäver i röd ram. Det ordet vet Iste inte så mycket om men han vet att hans mamma tog inspiration från...

Efter intensiva diskussioner med Tuss och Gorm, samt en försäkran om att hare och varg ligger i dvala så här års bestämmer sig Iste för att utforska Mhurr skogen (2). Vem vet kanske finns det nya vänner att finna i skogen. Iste drar på sig en kappa av löv, för att bege sig ut i skogen med Gorm...

Iste är en andepratare som vill dela med sig av andarnas visdom, käbbel och skvaller för att hjälpa sin stam efter bästa förmåga. Han klär sig i lätta kläder och har på vardera hand en varsin docka. Dockan på högra handen är Tuss, en docka skapade av pälsen från kaninen som var den första...

Jag lutar nog mer mot berättandet, snarare än skådespelet. Försöker beskriva skeenden, inställningar och vara så transparent som möjligt. Så inte så mycket ändra röst osv. Kör jag monster folkslag så händer dock något, då går jag mer in i karaktären och leva ut rollpersonen. Möjligen för att...

Jag var tveksam först och gillade inte tanken, men idagsläget älskar jag system som skippar slag mot rustningsvärde och delar ut skada direkt. Har börjat uppskatta alla lösningar som minskar antalet tärningsslag mer och mer. Hellre få och laddade slag än många och menlösa slag.

En rollperson som har värde 18 i styrka, kan vara vad som helst. En rollperson som är stark som en oxe och rädd för sin egen skugga, sätter en bild i huvudet. Lägg därtill att rollpersonen alltid är mån om att vapen och rustning ska glänsa likt silver i solen, och du har fått något mer än om...

Jag håller med och tänkte på det. Men ville inte riktigt lyfta ämnet av olika skäl. Men ja, jag upplever helt klart att många av de tongivande rollspelen uppmuntrar beteendet genom sina strukturer, traditioner, sedvänjor och tekniker. Så inget konstigt alls och lägger med det sagt inget negativ...

Det här upplever jag från och till i rollspel. Vad är det som gör att det tankesättet uppstår i rollspel? Är det symptom på vad rollspelet lägger fokus på? Övervinna hinder istället för att kasta sig in och utforska situationer? Jag är extremt kaotisk när jag är spelare i min hemmsgrupp även om...