Search results

En större nackdel med att rollpersonerna kan dö är färdigskrivna kampanjer. Det är sällan det finns krokar för att dra in nya rollpersoner. Det är väldigt motsägande att man ska kunna dö, men man ändå spela tre år med vad som borde vara åtminstone någon medlem ur originalgruppen. När går gränsen...

Jag kan tycka samma sak om regler som Fate points i Warhammer FRPG. Om spelet nu är för dödligt så att man behöver räddningspoäng, måste man göra spelet så dödligt i första fallet?

Är vi fortfarande i territoriet att vi måste ligga med den för att den ska vara en spelbar ras?

På ett abstrakt plan, är det verkligen olikt? Jag menar, man skapar förutsättningar för vad som ska hända i spel. Spela roll om det är en regel, utrustningslista eller händelser i världen.

Du kan lägga till tilläggs-program i din webbläsare (Chrome eller Firefox) som kan tanka ned Youtube-videor åt dig.

Ett tips är att titta efter VR- eller AR-upplevelser, om du kan synka exempelvis en surfplatta eller en telefon med projektorn (i värsta fall, visa telefonskärmen på datorn som du sedan skickar till projektorn).

Det brukar vara andra personer som skriver äventyr som skriver regelsystemet ... men jag tycker att folk borde synka med varandra, istället för att köra sitt egna race.

Jag tycker det låter som en vettig affärsmodell. Bästa responsen man får av ett spel är efter släpp så då kan man passa på att göra en smärre uppdatering/version om man bestämmer sig för att trycka en ny upplaga. Lagerkostnad är stressframkallande. :)

Nä, jag såg att det var mycket mer jag behövde göra, men jag blev nöjd med bilden ändå. Jag kör med en LORA som ska snabba upp bildprocessen.

Ja, de två tummarna på bågen är rätt groteska. :P Annars är väl armen bakom huvudet (vilket några människor kan) ett resultat av att rangern har tok-optat Dex?

Introducerar det inte också till själva krigargille-tänket? Nu var det kanske förvisso mest bara en "gå från X till Y" med lite gäng inslängda.

En sak att ta i beaktande (något jag har fått slängt i ansiktet på mig själv också enstaka gånger) är att "spela fel" kan lika gärna vara att vad som krävs för att spela ett spel är individuellt.

Fronter har man alltid behövt förbereda i Apocalypse World.

Captain Laserhawk: A Blood Dragon Remix Netflix Det är någon som kollat på Cyberpunk 2077 och tänkt "Detta skulle jag vilja göra ... men mer fascistiskt". Inspirerad av kreativiteten i Into the Spiderverse och TMNT: Mutant Mayham samt Snyder och hur han bara presenterar häftiga situationer...

Varför det?

Vilka äventyr kände du att du led när du spelade. Jag tänker främst spelledande. Vad fick dig att fortsätta alternativt avbryta? Jag avbröt Undergångens arvtagare för jag kände att jag fick omskriva äventyren mer och mer tills dess att jag kände att jag gjorde ett eget äventyr. Det började...

Jag har alltid velat göra en kombination av Unknown Armies, City of Mist och Kingdom of Nothing. Utstötta (hemlösa) fabel-inkarnationer som försöker återvända till sin verklighet genom att ta sig genom hemliga sällskap i en flerdimensionell stad som hatar dem.

Omöjligt att säga fem filmer; möjligtvis kan jag säga bästa film från vardera genre, men om vi leker med tanken att detta går, så kommer jag att radda upp några filmer som gör att jag återkommer i en sinnesstämning som gör att jag njuter av filmen som om det var den första gången jag såg filmen...

Jag har inte spelat det, men det är på min bucket list. Quick start-reglerna var på 100 sidor och jag kände att det räckte med att läsa det för 2017. Karaktärerna slits mellan sin människogestalt och sitt fabel-alterego i en stad som försöker trycka ned den mytologiska aspekten av världen (därav...

Ett sidospår, men här är ett exempel på vad jag menar med speldesignerns mål bör inte vara samma som spelarens mål. Ungdomarna mål är att spela spel. För att göra det måste de läsa, vilket är bibliotekens mål. Mycket bättre än att biblioteken lockat med XP, pengar eller kakor, för kan sänka...