Just nu i min tankegång vill jag ta mig bort från tricksterfaunen. Hellre vänt Gudarna ryggen.
Jag gillar bössorna att de har en historia.
Tycker nog att de kan räkna till 999 på satenu.
Nu är jag inne på att de är älvfolk som när moder jord försvann konverterade till de gamla Gudarna och drog sig upp i bergen. Tänker mer att som rollperson är man antingen tjuven som flytt från sin klan med stulen bössa.
Eller den ärrade veteranen som letar efter den stulna bössan.
Tänker nu att...
Drakryggens fauner är också kända för att vara fantastiska hakebösskyttar.
Faunisk hake
Är bössor skapta av faunernas alkemister och metallurger. Pipor av orikalk, med pärlemorfejade valnötskolvar. Varje bössa är ett unikt föremål med en historia och ett syfte. Bössorna går i arv mellan...
Jag undrar mer hur de tänkte. De där människorna i sina mörka små stugor som saknade fönster. I bland blir man ju förbannad varför funkade feodalismen så jävla länge. Kunde folk inte bara. Skit i han, odla din egen jord riddarjävel.
Alv-hamnskiftare, Alv-dryad knuten till växt, Alv-kentaur gav upp odödlighet till förmån för kaklunens begär, Alv-faun gav upp odödlighet till förmån för kaklunens begär
I både warhammer, till viss del drakar och demoner och eon är dvärgarna lite tillbaka dragna som om deras storhetstid har varit. Men jag hoppas på en setting där de myllrar ur sina berg och vräker ryttaradeln ur sina sadlar och inför direkt demokrati.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.