Search results

Jag har en tendens att vilja befolka alla hus i mina äventyr. Tänker ni andra på kulissfigurerna ibland eller är det upp till spelarna att själva skapa kulissen av liv i en stad/basar/rymdstation/Death Star. Hur många cantinor fanns det egentligen på Dödsstjärnan?

Okej, nu bestämmer vi och alla måste köra samma. För det har Rollspelsbyrån bestämt. Det finns fler äventyrare än äventyrargruppen. De är inte många. Men man kan veta om ett annat gäng som pysslar med äventyrargrejer.

Så på denna legendariska sylta jobbar "folk" och förväntar sig att äventyrare kommer in med jämna mellanrum och spenderar sitt guld och drar anekdoter om purpuröknar, Svarta Torn, havsormar och Mardukshammare. Där sitter också en och annan ung flicka eller pojke som storögt lyssnar på...

Men det är ju det jag undrar över? Egentligen behöver jag ju inte grunna på det för frågan är ju självklar utanför vår kontext existerar ju inte världen för den är ju ett spel. Indiana Jones känner andra arkeologer och gravplundrare. Men i en Warhammerkampanj skulle inte alla spelare starta som...

Jag är kluven. Tycker att storyn blir bättre av att det finns typ nästan inga andra äventyrar gäng i hela världen. Att folk höjer alltid på ögonbrynen när läkaren/trollkarlen mcsnubben/stråtrövaren Popstjärnan/alven Polis/riddaren Låssmed/dvärgen kommer in på värdhuset. Krämarna blir glatt...

Deras äventyr skulle väl vara allt från att hämta en last Corona vaccin från Astra Zenecas lager, eller något annat spännande

Ett äventyrar gäng i verkligheten som jag tänker det skulle ju kunna bestå av. En läkare, från läkare utan gränser. En medlem ur ett kriminellt motorcykelgäng En medioker popstjärna på dekis En polis med bakgrund som kustjägare En låssmed

Okej, men känner de olika äventyrargängen varandra? Hänger de på värdshus?

Bada gör man på badhus. Men för tre silver får du bada i tvättkaret i bykhuset.

I Symbaroum fattar man ju att skattsökare är något som en massa lösdrivare håller på med och det gynnar väl den lokala ekonomin. I Mutant likaså, där är ju fullt av "äventyrare". Men i Warhammer, finns det en grupp äventyrare eller är det många? Finns det typ 1200 giant slayers med orange...

Jag tycker foton och verkliga bilder i rollspelssammanhang går fetbort. Utom i CoC 1920 och western om man använder tidstypiska foton. Skulle jag köpa ett fantasy spel och det var bilder på lajvar i skogen skulle min fantasi få sig en kraftig negativ törn. Jag spelar en minotaur i vår...

Är det bara rollpersonerna som är äventyrare/hjältar eller är det många som har det som yrke.

Tänker att köpmän, kaptener, kondottiärer, witchunters, äventyrare och nobels bor på värdhus i städer

Jag saxade detta från wikipedia. Under slutet av 1600-talet fanns 51 vinkällare, 81 öl- och brännvinskrogar och 21 gårkök i staden, som då hade drygt 60 000 invånare.(Stockholm) Somnar man på fyllan får man ju sova över det är sen gammalt.

För längre stadskampanjer rekommenderas att inkvartera dig hos släktingar/familj alternativt köpa en bostad. I Kandra finns två hus till försäljning. I mina rollspelsvärldar är de flesta värdshus en tvåvåningsbyggnad där man kommer rätt in i skänkrummet genom ytterdörren. Där finns tre...

Mitt problem är snarare vad jag än läser relaterar jag till rollspel. Häromdagen läste jag bak på ett mjölkpaket ett recept på knäckebröd. Som fick mig att genast tänka på hur mycket knäckebröd man kan ha i en kont på väg över Aidebergen.

Tycker skurkarna i Hellboy är bra.

Haflings/hober/hobbitar är bara för dem som inte förstår att ankor is da shit. Synd att Tolkien inte hajade att muterade fåglar skulle bli en grej i framtiden. Hade varit så coolt om Frodo och Bilbo varit algpajätande ankor i stället för bara småfolk med håriga fötter.

Gåsapågar

Jag var ju dock inspirerad av Akira, och Terminator, så jag spelade bara Mercs med asdyra motorcyklar eller bilar och en hockeytrunk med automatvapen. Hypermotivator och stålklor(som järven)