Jag tycker som du, en medelväg är det rimligaste.
Fast jag vill att det ska vara en hel del strid och att tärningarna ska avgöra där, för jag är sämst på att boxas och skjuta k-pist.
Jag kan bli galen av kluringar och gåtor. När min trollkarl somhar 18 i int och 23 i psy men ändå inte får vägledningshjälp att lösa pusselgåtan i labyrinten för att någon rollspelsnörd har bestämt att det är playerskill som gäller;)
Intressant att vi blir sura på riktigt om inte just vårat förslag vinner. Hittar kryphål och pekar på felaktigheter. Jag hoppas att nobels litteraturpris bearbetas på samma sätt.
Om man skrittar fram och tillbaka til striden borde man väl kunna ha spjutet i en liten rem på ryggen. Är det ett kortspjut vi snackar om eller är det en pik?
Se på fotboll och hålla på fotboll fast inte Malmö FF utan Gul-Svarta Elfsborg!
Alla mina andra hobbies vävs in i rollspel. Läser jag en bok och jag läser sjukt mkt. Så tänker jag alltid hur det skulle kunna vävas in i ett äventyr eller liknande.
Slog mig just att Q måste vara en svår bokstav att uttala med näbb. Tänker att ankor har många halsljud i sitt språk eller tänker du att deras näbbar är mer som läppar.
Jag inser när jag tänker på det att mina och andras rollpersoner verkar vara lite trasiga personer. Nästa karaktär jag gör ska vara en lycklig bagare med fyra välartade barn och en spjuveraktig och levnadsglad bättre hälft.
Där den levnadsglade partnern och bagarn(rollpersonen) slår vad om att...
En gång tiden för länge sen blev min karaktär Gustavio Frankelhane inskriven i M:UA, jag skrev Gustavios bedrövliga poesi på Mutantforumet.
En högättad IMM(fast snikättling i spel) ledare för Nya Gardet( en knirkande poesi och konstnärsgrupp med bakgrund i dadaismen).
I vårt privata spel så var...
Comedia de Anco, Gatuteater i Trakorien där människorna vänslas, vargmannen är dum och slåss, och ankan kommer ut på topp. Ser inte det i eon om man inte plockar bort cerifalierna och sätter in ankorna där.
Jag har nog läst Ohlmarks Sagan om Ringen 15 gånger. Gråtit typ på samma ställe vid varje läsning. Strax innan Moria då Sam säger adjö till sitt packdjur. Så himla lesset...
Jag gillar att ge för mycket, stora konstföremål i brons. Magiska horn, otympliga saker, ett magisk städ. jag vill att det ska komma en tidpunkt i varje äventyrares liv då hen ska välja ska jag ha kvar det magiska städet eller hellre ta börsen med 100 silver. Alla fattar ju att rätt dvärgfamilj...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.