Search results

Call of Cthulhu och ännu mer Delta Green. Symbaroum, Mutant UA, Orpheus, Tribe 8. I de förra är det kampanjer som kommit att bli det definierande, i de senare att det var hela poängen från början att ge ut spelet för att kunna ge ut kampanjen. Är Enemy Within tillräckligt definierande för att...

Håller med, och de är ofta mina favoritspel - Tribe 8, Orpheus, Symbaroum, Pendragon, Jackals... Jag verkligen älskar när man bygger världen väl medveten om att man kommer att avslöja hemligheterna, ha en tung men produktiv metalplott, och slå världen i bitar under kampanjens gång.

Fast det bär mig emot, måste vi nog numera lägga till "vara publik", som att se eller lyssna på Actual Play.

Jag är chockad att siffran är så hög (om den nu är det och ChatGTP inte bara hallucinerar).

Korollariet till att äventyret är den bästa rollspelstexten (vilket är sant) är att introscenariot är extremt underskattat. Det är vad som visar upp allt det där du skrivit om, och ger inte sällan en plötslig ny insikt i vad konstruktören faktiskt hade tänkt sig, på vis som ofta inte framgick i...

Kan du ge konkreta exempel på där spelet kraschar för att man gick till höger och inte till vänster? Håller inte med alls - ingenting är så bra skrivet att spelarna inte kan bara vägra engagera med det. Äventyret kan förstås vara så illa konstruerat att spelarna missar det fast de spelar med...

En faktor är att äventyret skiljer sig från den rena settingen genom att ha en tänkt plot. Kandra är inget äventyr, Svavelvinter är. Fast kanske man kan ställa frågan om Svavelvinter är ett eller fyra äventyr?

Det här brukar jag tjata på är en av de viktigaste saker man kan göra som spelare - förstå premissen och se till att engagera med den. Det börjar redan (ofta särskilt) i karaktärsmakandet. Det är ditt jobb som spelare att göra en sådan rollperson som vill undersöka den hemsökta källaren, göra...

En jättebra sak som Dogs in the Vineyard lärde mig är att ställa frågan ”vad händer om rollpersonerna inte gör något?”. Om svaret är ”inget särskilt” har man inte mycket till stakes. Om svaret är ”något bra” (t.ex. i scenarion som drivs av att rollpersonerna fuckar upp något i början) kan man...

Hur ofta är det här faktiskt ett problem, och särskilt i äventyr som inte är illa skrivna? Tag Svavelvinter, t.ex. Man är redan på båten när man börjar. Rollpersonerna har redan saker att göra på Marjura, alltifrån samla guld till något uppdrag mot shaguliterna. Man kan missa kvicksilvergruvan...

Spelledartips har minimal påverkan på spelledaren - alla spelleder bara som de brukar ändå.

Han fick skriva förordet till The Guide to Glorantha, en av alla tiders mest fysiskt imponerande rollspelsprodukter.

Moralpanik om ”ninjasvärd” tar mig verkligen tillbaka till åttiotalet! https://www.thesun.co.uk/news/politics/25463767/ninja-swords-would-be-banned-under-labour/

Och inte bara då - både Ken Rolston och Sandy Petersen tog sina erfarenheter från rollspelsdesign till Elder Scrolls och Doom, respektive.

Om ett spel behöver ett separat starter set har det designats fel till att börja med.

Fast den känns inte så trovärdig. Mina spelare skulle aldrig acceptera plothooken att en av dem råkat bli inbjuden till topphemlig krigsplanering av misstag. Tycker verklighetens SL tappade tråden runt 2016, sedan blev det bara tokiga saker.

Påven är Antikrist! D12 är Jesu tärning (han skaffade sig 1D12 apostlar, och slog max), medan D4 är skapad av Besten!

Det finns alltid ett bättre system än 5E, oberoende av vad du spelar.

Man kan bygga saker som närstridsmentalister, men nej, det finns inget egentligt utrymme för något som en svärdsmagiker.

"Knekt", antagligen.