Search results

Jag har sett Super 8 (2011). Den var ju rätt trevlig. Kanske borde se nåt mer med Elle Fanning? Inte riktigt tillräckligt för en krankisk fyra, men en mycket stadig trea i alla fall.

Alltså, den planeras att börja byggas 2024, men det är ju nästan som att den finns? De färgkodade linjerna är tydligen "light rail", typ som Tvärbanan i Stockholm antar jag. Större än spårvagn, mindre än tunnelbanetåg. Mvh, en som googlar under spelmöten för att stilla nyfikenheten ibland

Ja, det var kanske... i alla fall två minuter kortare än jag hade hoppats. 😅

Till slut tittat (eh, nåja) på videon, och mitt hopp om en fantastisk fantasy-kalkon lever vidare. Låten var väl... inte fenomenal. Men, in other news! En teaser för filmen har premiär på youtube 21.30 ikväll (dvs. om mindre än en kvart i skrivandets stund)! EQ Teaser: Hidden Treasure

The Shadow of Yesterday är inte finskt (författaren Clinton R. Nixon torde väl vara amerikan), men Eero Tuovinen som skrev Zombie Cinema skrev en världsbok till det, World of Near, som nog är tjockare än grundboken. Så... det mesta materialet till det kommer ändå från Finland? 😅

Shine on me fuck yeah! Vad jag förstår har väl inte jobbet med att lyckas göra en långfilm på de där övergivits, utan vi kan få se en underbar fantasy-kalkon vilket år som helst nu. 🤗

Vill man kika på fina bilder på återskapande medeltida kläder med kommentarer till finns klassikern Historiska världar kvar än. Här har de gjort kläder till en bösseskytt från slutet av 1300-tal, och hans hosor (byxben) är fastknutna i hans doublet (typ tröja).

Jag har sett I used to be famous (2022). Ed Skrein spelar Vince, känd som Vinnie D under åren som pojkbandsstjärna. 20 år senare är han arbetslös, och försöker få ihop en spelning med sina syntar och ett par halvdana låtskisser. Möter av en slump Stevie, en autistisk grabb som vill spela...

Värt det! Visar sig att jag ju hade helt rätt text i huvudet way back then också. ✌ Och nu hittade jag versionen med hela introt också:

Oh, hey. Det var visst The Staple Singers ändå. Och nån la den på Youtube 2015 tydligen.

Vid närmare eftertanke revideras betyget till en tvåa. Annars kan jag inte på något rimligt vis ge Lou (2022) en krankisk trea. Ville gärna att det skulle vara en fyra, men jag tyckte inte helheten tog sig dit riktigt. Handlar i alla fall om en tuff tant som måste ta itu med lite skit typ...

Spelmöte i Fienden ibland oss ikväll. Spontaninfiltrerade skummisens hus medan han skulle ha fest. Och med fest menar jag såklart orgieritual med sin sexkult, precis som vi misstänkte! Hade allvarligt lite förhöjd puls här och där. Nästa gång börjar vi nog med att rulla initiativ, efter att...

Tack vare materialet jag bidrog med till andra utgåvan av Saga så får jag det till alla ja, även de två sista. Hade vi pratat om att ha gett ut ett eget spel, och inte "bara" material till spel, hade det sett annorlunda ut. Av nån anledning går jag runt och tänker att det är det som väger tyngst.

Flirta med gamla Ghost in the Shell och kalla det att dyka/diving? Man är väl typ alltid uppkopplad/har tårna i, men att faktiskt dyka är en annan grej, liksom.

Jag har sett Monster Hunter (2020). Så jävla meh. Klen krankisk trea.

Trilogin om Binti av Nnedi Okorafor har kommit på svenska i år. Inte läst, men varit nyfiken på. Ensam, Hemkomsten och Nattens magiska mask heter delarna. "Kentukis" av Samanta Schweblin har jag också sneglat på. Mer av en dystopi.

Jag har ÄNTLIGEN sett Guns Akimbo (2019), som jag var nyfiken på redan innan släpp men tummen sitter ibland djupt, osv. Daniel Radcliffe spelar nån tjomme som rapporterar troll på nätet eller nåt och vips har han pistoler fastnitade i händerna. Wee~ Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat...

Tänker att det blir en parallell till Utmattad/Smidighet, där man kanske tycker att utmattning borde ha med ork att göra, och det är väl fys? Men när man är slutkörd så blir koordinationen blir lidande och man blir fumlig, men kroppen kanske sköter försvaret mot förkylning lika bra inom de...

Jag har sett om Desperado (1995). Smokin' hot Antonio Banderas och Salma Hayek, massor av krutrök, och inledningen med Cancion del Mariachi. Jäklar alltså. Men... handen på levern tycker jag den bränner av typ allt det göttiga i början, och sen har vi en andra halva som inte kändes starkare än...

Bra, den nivån av detaljfokus uppskattas. 😅 Lobbar in Uppgiven, eller det lite tvetydiga Sliten.