Nightowl
Champion
...eller nåt liknande. Rising nämnde vid något tillfälle att han brukade använda uttryck han själv hittat på bara för att se om andra gjorde det också. Han har kanske lyckats med mig, för jag vet inte vem som först tyckte att något var lökigt (dåligt) men jag har börjat säga det... och ni kan ju gissa vem som jag först såg använda uttrycket. Och på tal om en gammal antagonist till Johan R, så har jag kommit på mig själv att använda uttrycket en kasse för "en hel massa", och det har jag fått från Krille.
Men i yngre dar brukade jag medvetet lägga mig till med uttryck som lät balla, inte för att få andra att också använda dem, utan bara för att stila. De lyckades jag bara förstås de gånger jag fick det att låta naturligt, vilket det sällan gjorde. De flesta av dessa plastiga uttryck har jag lagt av med idag, men idag kom jag på mig att säga till en kollega:
Jag sätter mitt sista nummer av Pellefant på att vi inte har beställt toner.
Det var ursprungligen Spindelmannen som satte sitt sista nummer av Pellefant på var Jonas Harrow gömde sig. Min kusin och jag använde tillmälet maskerad morot från samma serietidning i en hel sommar, men Pellefant höll i sig. Jonas Nelson, känd från lajv-Sverige och det gamla fanzinet Rubicon, gav mig en gång ett nummer av Pellefant "så du ska hålla dina löften någon gång".
En svordom jag använde ett tag som också kom från en Marvelserie var Agamotto också , fast jag tror att Doctor Strange var mer långrandig i serierna. Under samma period brukade jag svära vid Satannish , vilket en seminarieledare kände igen och garvade åt i flera minuter...
I modernare tid har jag medvetet använt Jesus Kristus på hoppstylta (efter att ha sett Jumpin' Jesus Christ on a Pogo Stick! på webben). Äldre än något annat uttryck här lade jag till mig med från en äldre polare som brukade svära vid Harry Houdini och hans... , vilket ursprungligen fylldes på med smådjävlar , men de bägge uttryck jag lånade använde bandarer eller pingviner .
Erik
PS: Om ni tycker att jag verkar ovanligt pladdrig och fnissig idag, så har ni antagligen rätt.
Men i yngre dar brukade jag medvetet lägga mig till med uttryck som lät balla, inte för att få andra att också använda dem, utan bara för att stila. De lyckades jag bara förstås de gånger jag fick det att låta naturligt, vilket det sällan gjorde. De flesta av dessa plastiga uttryck har jag lagt av med idag, men idag kom jag på mig att säga till en kollega:
Jag sätter mitt sista nummer av Pellefant på att vi inte har beställt toner.
Det var ursprungligen Spindelmannen som satte sitt sista nummer av Pellefant på var Jonas Harrow gömde sig. Min kusin och jag använde tillmälet maskerad morot från samma serietidning i en hel sommar, men Pellefant höll i sig. Jonas Nelson, känd från lajv-Sverige och det gamla fanzinet Rubicon, gav mig en gång ett nummer av Pellefant "så du ska hålla dina löften någon gång".
En svordom jag använde ett tag som också kom från en Marvelserie var Agamotto också , fast jag tror att Doctor Strange var mer långrandig i serierna. Under samma period brukade jag svära vid Satannish , vilket en seminarieledare kände igen och garvade åt i flera minuter...
I modernare tid har jag medvetet använt Jesus Kristus på hoppstylta (efter att ha sett Jumpin' Jesus Christ on a Pogo Stick! på webben). Äldre än något annat uttryck här lade jag till mig med från en äldre polare som brukade svära vid Harry Houdini och hans... , vilket ursprungligen fylldes på med smådjävlar , men de bägge uttryck jag lånade använde bandarer eller pingviner .
Erik
PS: Om ni tycker att jag verkar ovanligt pladdrig och fnissig idag, så har ni antagligen rätt.