Grisodlar'n;n320881 said:
Det fanns väl inga som hindrade vare sig kvinnor eller hbtq-personer från att spela rollspel på 80-talet? Var kommer detta ifrån? När jag var ung och lirade med kompisarna så var det inga tjejer som ville vara med, eftersom rollspel var så "töntigt" (till skillnad från Melodifestivalen, då). Fan, det var ju sån töntstämpel på det så att man knappt pratade högt om det i skolan. Det var mer "ska vi lira i helgen?" vilket kunde betyda vad som helst för de som råkade lyssna. Att sitta framför en C64 eller Amiga var mer legitimt och mindre nördigt.
Och om någon tjej hade velat vara med och lira hade hon väl fått det? De tjejer som gillade rollspel på 80-talet var nog ganska få till antalet överlag. Ni kan ju inte reclaima något som ni aldrig har blivit hejdade från att göra? På dig låter det som det vore någon slags könsapartheid bland tärningarna och rollformulären hemma på köksborden. Det kan väl ändå inte stämma? Vad var det för förtryck av kvinnor som existerade bland de glasögonprydda nördarna i rollspelsvärlden? Det var ju vi killar som kallades för töntar och nördar. Jag tror mer att kvinnor kom in i hobbyn på det sena 90-talet, troligtvis via Vampire och lajv, och att det var så det skedde en massa oegentligheter och vad jag har för mig rena våldtäkter också. Vampire skulle väl vara sådär utmanande sexigt också, vad vet jag? Det verkade som ett skitspel iallafall.
Jag själv var inte med på 80-talet/tidiga 90-talet, då jag själv inte var med då, så jag kan inte säga tydligt om de som fick vs inte fick vara med och spela, utan detta kommer från åsikter från andra jag hört angående den tiden. Vill en skulle det också kunna finnas en diskussion om förändring vad gäller uppfostran: många gav sig inte in att spela då, eftersom tjejer fostrades till att "det inte var OK" att de spelade spel av olika slag. Jag minns liksom hur många häpnade av över att jag och min syster spelade tv-spel när vi var små på 90-talet, "för det gjorde ju inte tjejer", till exempel.
Däremot kan jag säga ett och annat om idag. En tid då rollspelshobbyn är det starkaste den har varit på länge (hence retrovågen). En tid då diskussioner om kvinnors inkludering i spelhobbyn (och därmed rollspelshobbyn) också är starkare än någonsin. Som en person som själv engagerar mig mycket i sådana frågor har jag också ganska ordentligt med många jag känner som pratar om det och jag har träffat så många kvinnor/icke-binära som antingen vittnat om hur blivit direkt utestängda från att vara med att spela, aktivt retats eller inte tagits på allvar, ofta med syfte att hålla dem borta. För att inte tala om direkt sexism de upplevt, arrangörer som inte lyssnar när de känt sig otrygga och såklart mängden övergrepp (detta mer inom lajv). För att inte tala om all subtil gatekeeping, där i allt från reklam till diskussioner från spelare ofta försöker utmåla det som att "det inte är för dem", nästan som att det aktivt försöker hålla dem ute, till elitism där de ifrågasätts hur legitima de är. Sedan har vi alla sexuella trakasserier, något som ännu fler får utstå om du tittar på digitala spel, där det inte är ovanligt att få random män som försöker skriva sexuella inviter eller rentav få dickpics. Samtidigt som hur många av oss får höra att vi
ska bli lite hårdhudade när vi lyfter det här, trots att de flesta män som får höra det inte får utstå saker ens i närheten av detta. Att ställa frågor som att vilja spela ett spel skapat av kvinnor eller ens med kvinnor i huvudrollerna kan bemötas med en sådan hatstorm att personer tvingas lämna forum och grupper för att undgå den.
Alla de här är på olika sätt ganska tydliga exempel på att det fortfarande finns väldigt många som hindrar dem från att vara med.
Detta är alltså
i nutid. En "bättre tid" då feminismen har vuxit sig starkare. Då fler och fler kvinnor kommer in i hobbyn, arrangerar och flera är framgångsrika skapare och arbetar med detta. Om detta är vad som sker idag är det inte svårt för mig att se det som de som var med på 80 och 90-talet och säger att de inte släpptes in som sant.