Nekromanti Återuppliva gamla svenska rollspel

[avatarex]

Under de senaste åren har Drakar och Demoner återkommit i en ny skepnad, och Mutant i en klassisk. Båda har återuppstått på sina sätt. Lite innan dess kom väl också Western enboksform, dock inte på licens utan av samme Gillbring.

Frågan är då, vilka gamla svenska rollspel skulle kunna återupplivas?

EDD/DoD '91 med Ereb Altor har det ju tjötats om så länge jag kan minnas. Gång på gång har folk sagt att Ereb är nostalgi och inte bra. Ni förstår nog vad som menas. Ereb skulle inte klara sig särskilt bra mot Trudvang, Mundana och otalet utländska spelvärldar (Forgotten Realms m.fl.). Så det förslaget tas bort.

Chronopia verkar ha fått nostalgistämpeln, iaf enligt vissa trådar på DoD-forumet. Går det att återuppliva?

Hur är det då med 'gamla nya Mutant'? Det där som utspelade sig i slutet av det tjugoförsta århundradet och hade mer cyberpunkstämning än fantasy (vad jag har förstått iaf). Skulle det spelet klara sig så länge som Mutant:UA och Neotech finns på marknaden?

Detta leder oss osökt vidare till Mutant Rymd/Chronicles. Finns det någon marknad för dessa spelväldar?

Sen har vi ju skräckspelen Chock och Kult, och då är det väl främst den senare som är aktuell, då den fortfarande trycks på utrikiska. Varför inte på svenska? Iofs kommer Phobia snart, men de sägs ju inte ha jättestora likheter.

Slutligen har vi då Lancelot. Western finns ju i modern form, men hur är det med Khelataar, kan det återkomma? Jag har hört att spelet är både orginellt och välgjort. Wasteland vet jag ännu mindre om, men nån på forumet kanske kan förklara varför det inte finns i tuff 2000-tals-förpackning.

 

[Magnus L]

EDD/DoD '91 med Ereb Altor har det ju tjötats om så länge jag kan minnas. Gång på gång har folk sagt att Ereb är nostalgi och inte bra. Ni förstår nog vad som menas. Ereb skulle inte klara sig särskilt bra mot Trudvang, Mundana och otalet utländska spelvärldar (Forgotten Realms m.fl.). Så det förslaget tas bort.

Nej...det klarar sig visst, det skulle bli mitt val..

Chronopia verkar ha fått nostalgistämpeln, iaf enligt vissa trådar på DoD-forumet. Går det att återuppliva?

Går gör det väl alltid..frågan är hur många som skulle köpa det..det går bort.

Wasteland vet jag ännu mindre om, men nån på forumet kanske kan förklara varför det inte finns i tuff 2000-tals-förpackning.

Ingen aning varför...men coolt är det Ungefär samma känsla som Fallout 2 till pc..

 

[Eksem]

"Ereb skulle inte klara sig särskilt bra mot Trudvang, Mundana och otalet utländska spelvärldar (Forgotten Realms m.fl.). Så det förslaget tas bort."

Å andra sidan har vi Svavelvinterserien plus Trakorien som antagligen är det bästa som publicerats i Sverige. En omskriven version av hela kampanjen skulle vara rätt intressant. Fast jag vet inte riktigt vilket spel det skulle vara till, så det är väl inte så intressant.


"Chronopia verkar ha fått nostalgistämpeln, iaf enligt vissa trådar på DoD-forumet. Går det att återuppliva?"

Med en korrekt utveckling av spelvärlden och en revidering av reglerna skulle ett släpp under namnet Chronopia ligga ganska högt på min inköpslista faktiskt.


"Skulle det spelet klara sig så länge som Mutant:UA och Neotech finns på marknaden?"

Nej. Det skulle inte konkurrera med Mutant UA, de är inte alls lika, utan bara med Neotech som både är populärt och bättre. Helt meningslöst att släppa.


"Detta leder oss osökt vidare till Mutant Rymd/Chronicles. Finns det någon marknad för dessa spelväldar?"

De som spelar Chronicles idag spelar det inte alls som det är tänkt att spelas och är rätt få (eh, så känns det i alla fall). Ingen skulle köpa en nyversion.


"Sen har vi ju skräckspelen Chock och Kult, och då är det väl främst den senare som är aktuell, då den fortfarande trycks på utrikiska. Varför inte på svenska?"

Chock överlevde varken svensk eller utrikisk marknad (under namnet Chill). Ta bort!
KULT vill ALLA se i nyversion, på vilket språk som helst som de förstår. Hur licensen hamnade där den hamnade är obegripligt och mycket synd.


"Western finns ju i modern form, men hur är det med Khelataar, kan det återkomma? Jag har hört att spelet är både orginellt och välgjort. Wasteland vet jag ännu mindre om, men nån på forumet kanske kan förklara varför det inte finns i tuff 2000-tals-förpackning. "

Khelataar har kallats före sin tid ett par gånger, så det kanske skulle finnas en plats för det. Wastelands skulle behöva en regelrevidering men är rätt häftigt annars.


Men framförallt skulle de flesta sådana projekt falla på att rollspelsmarknaden är för liten för en massa nästan snarlika spel.

 

[Johan K]

För min del så skulel jag gjärna vilja se att de upplivade gammla goa Ereb ! Bara för att återuppliva gammla minnen & för att kunna jämföra det med Trudvang.. Det var ju ett bra tag sedan som jag spelade i Ereb...

Sen så vore det ju ruskit skoj om de kunde blåsa liv i Choc & Kult.. Det vore ju grejer det ! Mycket trevliga skräckspel.

Känns ju som de har möjligheter att komma mest till liv igen !

 

[Rising]

Åh, ett nytt Chronopia!

Jag skulle lugnt köpa ett nytt Chronopia, går det inte för någon att köpa loss det utan att för den skull behöva röra "Drakar och Demoner"? Chronopia skulle bara må bra av att lasta av sig DoD-skruden och få utvecklas på sin egen hand.

Nu spelar visserligen jag Chronopia på ett rätt egensinnigt sätt, men vad jag förstår av andra Chronopia-diggare så är jag säker på att även jag skulle ha mycket nöje utav ett nytt Chronopia om det skulle bli som merparten verkar vilja ha det.

Jag kan se det framför mig; en mörk, kuslig framsida, Bergtingillustrationer när han är på Mike Mignola-humör som föreställer höga torn i art deco-stil som sträcker sig upp mot brandgula skyar med samma självklara stolthet som skyskraporna i 20-talets Metropolis. Lite ödesmättad League of Extraordinary Gentlemen-stämning i konflikterna, spröda alvkurtisaner, opiumbolmande marajiputtar och drakoniter, inga fucking axelskydd, bort med trollgänget och bort med de där onda lirarna. osv. Gud, vad fint det rollspelet kunde bli.

Ett nytt Kult tror jag inte skulle bli särskilt bra, men visst, jag skulle köpa det. Men jag antar att jag skulle ha för höga förhoppningar på det.

Jag skulle personligen gärna se ett nytt Chock, men då skulle jag vilja se det som ett 70- 80-talsskräckspel, med ungdomar med rufsiga Skywalker-frisyrer och brudar med trekantiga plastörhängen i pastellfärger. Liksom, då funkar vampyrer och varulvar och allt sånt. Tar man bara bort SAVE och fokuserar på urbana monster (som inte äventyrarna aktivt behöver söka upp i expeditioner ner i urålderliga egyptiska gravar, osv) så skulle det kunna bli ett ashäftigt spel. Men, å andra sidan, eftersom man måste ändra på de kackiga reglerna och göra så mycket jobb så skulle man säkert hellre göra ett helt nytt rollspel från början.

/Rising
som egentligen hellre vill se helt nya idéer, men ett nygammalt Chronopia vore bra mysigt.

 

[Mekanurg]

Ett grundläggande krav är att det gamla rollspelet får en form som passar den nutida spelmarknaden. Mutant UA är ett utmärkt exempel på detta.

Flera gamla spel är sådana att de knappast kan anpassas. De bygger på företeelser som var häftig då, men som är passé idag. Wastelands är ett sådant fall; det baserades delvis på Mad Max-konceptet, som väldigt inne då, men tämligen ointressant idag.

Sedan är väl frågan också vem som vill göra vad. Det bästa vore om de som efterlyser gamla nostalgispel också tar på sig att producera dem. ("Put your money where your mouth is.")

Jag känner föga lockelse att återvända till mitt förflutna och modernisera gamla idéer (om jag ska satsa mina egna pengar). Istället vill jag utveckla mig själv som spelkonstruktör och ta itu med nya spännande visioner. (Om någon annan betalar kalaset så resonerar jag däremot annorlunda.)

Själv anser jag att Viking vore en produkt väl värd att återuppliva. (Det är därför jag har skrivit en del vikingatida fantasymaterial till Sverox.) Men jag har varken rättigheter eller resurser att göra det.

 

[Troberg]

Varför?

Don't fix what ain't broken. De gamla spelen finns och fungerar. Hellre än att lägga ner energi på att konservera befintliga koncept så föredrar jag nya, spännande produkter.

 

[Frixeray]

Re: Åh, ett nytt Chronopia!

Vad jag vet så är Chronopia ett fristående varumärke och att det släppts några utrikiska Chronopia-böcker. Formatmässigt vet jag inte riktigt vad det innebär men vad jag förstått så var det hela en lansering av Chronopia utomlands som blev spiken i kistan för Target, eller? Jag vet dock med mig att jag själv sett åtminstone EN sådan bok på Tradition... På Paradox hemsida, närmare bestämt här ser vi att Chronopia är ett fristående varumärke.

 

[Evil Peter]

Om man skulle återupliva Ereb Altor är ju frågan om man skulle revidera världen eller bara fortsätta på att bygga ut med nya äventyr och moduler. Jag antar iofs att du menar att man ska släppa hela rollspelet på nytt i ny tappning men det känns inte rätt med tanke på hur mycket som redan finns (men dock är svårt att få tag i ibland). Jag tycker dock att världen har fungerat bra med de ändringar vi gjort och skulle väldigt gärna se att det började släppas nya äventyr och moduler till spelet, och då ska de isf vara enhetligt med vad som gjorts tidigare så köpkretsen i de gamla DoD-spelarna blir aktuell. Men jag tror som sagt inte det skulle vara någon idé att lansera allt på nytt.

Chronopia hade en ganska intressant idé men ska man återuppliva det ska man endast utgå från grundboken och sedan göra klart mindre överspektakulära moduler. Det kändes som det blev en tävling om vilken modul som kunde göra rollpersonerna (eller SLP:s också för den delen) mest über. Men med en jämnare nivå har nog spelet en rätt egen stil och skulle säkert kunna hitta sin plats. Jag vet inte om jag skulle köpa det men det finns säkert många som skulle göra det.

Mutant Chronicles kan vara kul att spela ibland men trots att det finns en hel del moduler ute nu tycker jag det finns en massa hål i informationen om hur livet är. Det fokuseras mycket på ondskan och företagens elit men det skulle behöva komma mer som beskriver det "normala" i människornas tillvaro. Det skulle vara ett krav om det skulle återupplivas men jag tror inte det finns något utrymme för det spelet.

Chock skulle jag verkligen vilja se i en ny, bättre version. Främst är det väl regelsystemet som jag minns som dåligt, även om jag inte kan påminna mig exakt hur det fungerade. Annars hade det spelet mycket stor potential med alla gamla klassiska monster och med lite nedtonat SAVE (kan fortfarande vara kvar men kan hellre vara en tredje part) går det att skapa mycket stämningsfulla äventyr. Jag kan inte säga att jag rakt av föredrar Chock framför Kult som spel men potentialen hos Chock är större för mig då jag känner mer för vampyrer och dylikt än de varelser och den allmänna förvirring Kult erbjuder. Kult har en tendens att bli alltför styrt när saker blir riktigt konstiga. Den nya tidens mode är ju att ha klassiska monster i nya tappningar (speciellt vampyrer har ju blivit omgjorda ett antal gånger) och det skulle konstigt nog kännas fräscht med att ha dem som de var förut.

 

[Magnus Seter]

Frågan är...

Går gör det väl alltid..frågan är hur många som skulle köpa det..det går bort.

Det där summerar ganska bra vad jag tycker, såväl för EDD/Ereb, Chronopia, Chock och så vidare.

Går gör det, men hur många skulle köpa det? Omöjligt att svara på.

Jag skulle vilja se mer nya svenska spel istället.

M.

 

[Magnus Seter]

MC d20

Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att göra en MC d20, med tung omarbetning av världen till att vara mer noir och deckarkänsla.

Vet inte om det skulle sälja nått, men det skulle vara kul att se vad man kunde göra med världen.

M.

 

[Nightowl]

MC möter Fading Suns

Något JAG skulle vilja se är ett MC - fortfarande dystert och dassigt, fortfarande med hacn'slash-potential - som fokuserar på spelvärldens neo-feudalism. Jag fick liksom associationer till Alfred Besters Tigermannen , som utspelas så långt in i framtiden att dagens stora affärskonglomerat utvecklats till adelsätter - greven av Kodak, hertigen av Pharmacia-Upjohn etc. Det är mest tydligt i Mishima och Bauhaus, men finns annars också. Allt är gammalt, inget nytt händer, men det är inte samma enorma imperium-känsla som i WH40K. Alltså, eller som i Guldkompassen , där ett universitet får sina resurser från förläningar - inklusive atomkraftverk och järnverksbolag.

Erik

 

[Brior]

Nya (?) idéer istället

(Frågetecknet för att jag förmodligen har sämst koll av er alla på vad som redan finns och hur det fungerar)

Jag leker ibland med tanken att det vore skojigt att hitta ett nytt "meta-koncept" för rollspelande, där scenarier kan skifta värld / tid / förutsättningar men ändå finnas inom en gemensam och tillräckligt fast ram för att bli igenkännbara och intressanta utmaningar. Exempel på vad jag menar är Neil Gaimans utmärkta "Sandman" serie där de eviga syskonen med sina givna roller inom givna ramar är med om "äventyr" i historisk tid, i sagor, drömmar, som katter etc., eller varför inte Star Trek konceptet där besättningen med sina fasta positioner och etiska regler hamnar i de mest skiftande miljöer och problem som både kan vara action och filosofi, eller kanske Matrix med sin smutsiga realvärld och gränslösa fantasitillvaro. Jag menar inte att man ska göra ett rollspel på någon av dessa världar (vilket väl redan finns), utan hitta ett nytt koncept med lika varierande möjligheter och primärt anpassat till rollspel. Eller finns det redan?

Det jag tror man måste undvika i ett så flexibelt koncept är att ALLT blir möjligt så att inget blir intressant. Jag ser exempel på det i "Terror på Elm Street" - filmerna, där det utmärkta metakonceptet är att den som somnar hamnar i en drömvärld där den läbbige Freddy Kruger bestämmer alla regler. Problemet är att det spelar ingen större roll vad man gör för boven är allsmäktig i sin drömvärld. Jag tror att både rollspel och skräckfilmer måste ha vissa givna lagar och orsakssammanhang genom vilka monstren kan övervinnas, typ att Dracula inte tål solljus och att varulvar kan skjutas med silverkulor.

Får ni några idéer eller är dessa tankar redan uttjatade?

Undrar
Erik "Brior" Granström

 

[Storuggla]

Oooh vad på jag skulle vara!

"Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att göra en MC d20, med tung omarbetning av världen till att vara mer noir och deckarkänsla."

Oj vad mumsigt, ett nytt MC! Det vore en välsignelse oavsett system (nästan). Det är banne mig något som jag skulle digga hårt.


Storuggla, fedorafrilla

 

[Don Kennetho]

Re: CHOCk och STANK

Chock skulle jag verkligen vilja se i en ny, bättre version.

Vi på www.stank.nu har gjort en så gott som komplett regelmodifikation på hela gamla CHOCK som vi hade tänkt lägga upp på hemsidan inom en snar framtid. Rollformulär finns också så gott som klara, och även Dan Johanssons gamla äventyr Mysteriet i Wien ska väl också upp i samband med detta.

 

[neowyn]

Låt det gammla vara tycker jag.
De spelen som fanns då hade sin charm och jag har lagt ner mycket tid att spela dem. Framförallt tänker jag på Drakar och demoner och chok men även flera andra gammal härliga spel. Men de produkter som skrivs om tycker jag förtjänar ett bättre öde än att bli föremål för mina gammla minnen.
Jag är inte samma person nu som jag var då och jag uppskattar inte samma saker längre. Om jag skulle köpa ett roll spel nu, tex om chok gavs ut igen så skulle jag tyvärr bedömma det efter de glada minnen jag hade av chok förut och då skulle den nya produkten komma i skuggan. Om de istället kallade chok för Kohc så skulle jag inte gämföra det på samma sätt och därför ge den nya produkten en mer rättvis prövning.

Kanske lite rörigt skivet men jag hoppas ni kan tolka det ändå.

 

[Dimfrost]

Re: MC d20

Ja, jag fick väldig lust att hitta på något med Chronicles efter det här inlägget, och började faktiskt skriva lite på en konceptskiss, men det blev inte så mycket mer. Det känns verkligen som om det finns en fantastisk värld under ytan på det gamla Chronicles, som ligger och väntar på att vi ska vaska fram den. Eller nåt.


/Dimfrost

 

[Dimfrost]

Ja, ett nytt Chronopia!

Jag kan se det framför mig; en mörk, kuslig framsida, Bergtingillustrationer när han är på Mike Mignola-humör som föreställer höga torn i art deco-stil som sträcker sig upp mot brandgula skyar med samma självklara stolthet som skyskraporna i 20-talets Metropolis. Lite ödesmättad League of Extraordinary Gentlemen-stämning i konflikterna, spröda alvkurtisaner, opiumbolmande marajiputtar och drakoniter, inga fucking axelskydd, bort med trollgänget och bort med de där onda lirarna. osv. Gud, vad fint det rollspelet kunde bli.

Jajaja! Perfekt! Och ännu bättre om man kan skippa BRP-arvet och använda ett system som uppmuntrar festande, konstnärlighet och dekadens, med mörka nackdelar i stället för horder av stridsfärdigheter. Duellito-systemet som stidssystem, naturligtvis. Och så vidare.


/Dimfrost, plötsligt hysteriskt nostalgiskt entusiastisk (säg det fem gånger snabbt om ni kan!)

 

[Ackerfors]

Jippie, ett nytt Chronopia!

Jag skulle inhandla ett nytt Chronopia utan minsta eftertanke, och som du säger, det får gärna vara med nya "partyvänligare" regler...

 

[Rising]

Re: Nya (?) idéer istället

"Jag leker ibland med tanken att det vore skojigt att hitta ett nytt "meta-koncept" för rollspelande, där scenarier kan skifta värld / tid / förutsättningar men ändå finnas inom en gemensam och tillräckligt fast ram för att bli igenkännbara och intressanta utmaningar."

Nu är jag lite töntig, men jag tänker förstås ta tillfället i akt och (återigen) prata lite om mitt projekt Eskapix: Där tänker jag nämligen lite i den banan som du föreslår: Jag utgår från en fråga om varför folk dagdrömmer, och utifrån svaren jag ger på den frågan så kan jag bygga upp en stor, öppen, oändlig värld som ändå alltid följer en röd tråd och har en inre logik eftersom grundfrågan genomsyrar alla instanser av rollspelets universum.

Alltså: Dels konstaterar jag att dagdrömmande för personer med osäker världsuppfattning (såsom små barn) är en sorts lek för att dagdrömmaren ska kunna "öva" på att konfrontera verkligheten och vuxenvärlden. Genom att formulera en "motståndare" som får representera vuxenhet och verklighet så har man någon att öva mot och som hjälper en att mogna. Direkt får man alltså en förklaring till varför Peter Pan har hittat på Kapten Krok, (om nu Peter hade varit en rollperson i Eskapix) och det temat kan förstås varieras på oändligt många sätt.

Sedan konstaterar jag att dagdrömmar är ett naturligt sätt för verklighetsfrånvända dagdrömmare att formulera sina betraktelser och känslor gentemot omvärlden. Det betyder exempelvis att små barndrömmare låter sin medfödda naturliga aversion gentemot vuxenvärlden få förkroppsligas i någon sorts vilda, otyglade monster. I rollspelet kallas de "latratorer". Alla som läst Maurice Sendak's bok "Till vildingarnas land" får alltså en förklaring om vad vildingarna är för några. Dessa latratorer kan dock se ut ungefär hur som helst, det yttre beror ju på vad för referensramar drömmaren har. I filmen "Drop dead Fred" så är latratoren en kostymklädd låtsaskompis som gillar att förstöra saker, och jag köpte nyligen en barnbok av Gaiman som handlar om ett hus där det finns vargar i väggarna, och de beter sig misstänkt likt latratorer som åtskiljts från sin skapare och som börjat förverkliga sig själva.

När jag vidare konstaterar att dagdrömmare utmanar sig själva genom att släppa tyglarna över deras fantasifoster och låta dem leva sina egna liv, då får man delvis en förklaring till varför Kalle kan låta sig luras och besegras av Hobbe, men det är också en varning om att Sendak's vildingar kan komma att bli riktigt farliga om man fortfarande är en dagdrömmare när man blivit vuxen och står för allt det som de är skapade för att avsky.

Osv, på det där viset fortsätter det sedan med en modell om hur saker skapas och faller i glömska i fyra steg, och vilket förhållande det finns mellan det man vårdar i sitt sinne, det man fjärmat sig ifrån och det man ännu inte vågat/kunna föreställa sig. Vad man får i slutskedet är alltså som ett rikt och intrikat berättelseskelett, och så fort man börjar skapa rollpersoner så får man liksom automatiskt en sorts konflikt att spinna äventyr kring: Vad rollpersonerna än gör så får man liksom automatiskt en massa uppslag till hur det kan bli äventyr av det hela.

Ena gången kan det bli ett fartfyllt matinéäventyr, nästa gång kan det bli psykologisk skräck i vardagliga miljöer. Hur man än gör så finns det alltid ett logisk samband i bakgrunden som gör att det aldrig ballar ut i meningslös sensationalism. Spelledaren hittar inte bara på något ballt för att han känner för det, utan allt är symboler som är väl förankrade i spelets "naturlagar"; ofta blir det som ett samberättande; spelarna tar intiativ och spelledaren får reagera på detta och måla upp sin bild av vad som sker i rollpersonernas inre liv.

På så vis kan äventyren ta väldigt många olika former och ändå alltid lyda under en och samma uppsättning lagar för att bli förståeliga. Men det sker alltså inte så tydligt som du föreslår; "att Dracula inte tål solljus och att varulvar kan skjutas med silverkulor", utan det blir mer flytande: Spelet föreslår exempel olika bekämpningsmetoder för fiktioner som saknar fantasi gentemot de som har hög fantasi men som å andra sidan saknar vilja. Vissa varelser kan exempelvis skrämmas iväg, andra lånar intryck från omgivningen och blir ordentligt farliga om man konfronterar dem aggresivt. Genom att bara beskriva naturlagarna i sådana här diffusa termer hoppas jag nå ett läge där rollpersonerna kan möta både varulvar, vampyrer, spöken, pirater, vildingar och langoljärer, och att det, oavsett ytan, alltid finns ett logisk samband mellan intrycken man kan få av antagonisterna och sättet man kan besegra/undkomma dem på.

Typ. Jag vet inte, låter det som att jag bara snackar skit eller förstår du poängen med mina ambitioner? Jag kanske måste göra färdigt spelet innan jag kan uttala mig om hur det borde funka.

/Rising