Nekromanti Ödesmättade ödespoäng

[CapnZapp]

Hej,

Jag undrar om ni sett bland alla möjliga och omöjliga rollspel något i stil med...

Jag tänkte starta mig en fantasykampanj i rå, oborstad nordisk stil; och har då några undringar kring öde och möjliga mekanismer för ödespoäng.

Alltså, Fate Points har många spel (som exempelvis WFRP), men jag är ute efter något lite mer... melodramatiskt, ödesmättat, fatalistiskt...?

Alltså ett spel som inte bara erbjuder "extraliv" eller plusbonusar eller omslag... det är ju den rent speltekniska biten, den lätta biten...

Jag undrar om det kanske på något finurligt sätt finns ett spel som knyter ihop användandet av Öde med din karaktärs livsmål eller karaktärsdrag. Alltså ett spel som först låter spelaren ta fram egenskaper under karaktärsframslagningen som sedan används när man spenderar Ödespoäng.

Något som hjälper till att definiera spelet och settingen som en ödesmättad sådan.

Kan du dra dig något sådant till minnes.... tacksam för alla tips, även vaga sådana...

 

[Mogger]

Det finns något dussin indiespel som gör liknande, men jag vet inte om det är det du är ute efter. Om vi säger så här, skulle den här cykeln funka?

Spendera poäng ---> Använd egenskap/förmåga/whatever ---> Följ ditt öde* ---> Erhåll Ödespoäng ---> Spendera poäng...

*Defienerat på ett sätt som passar setting/system, ex. "Finna och dräpa min faders mördare".

Om ja, vilken eller vilka delar av cykeln är det du funderar över?

 

[CapnZapp]

Det är precis sådant där jag är ute efter!

Alltså tips på hur olika spel gjort.

Om jag ska beskriva mitt ideal som "cykel"...:

Gå på stan --> Bli nedhuggen av slumpvis Orch --> Argumentera för att min Hjälte är ämnat för något större (exempelvis "Finna och dräpa min faders mördare") --> SL och övriga nickar instämmande --> Jag får spendera min Ödespoäng för att inte dö (eller återuppstå som Hämnare etc)...

...jag sätter egna dolken i min faders mördare --> jag och mina medresenärer får varsin Ödespoäng --> Jag behöver en ny drivkraft, ett nytt Öde, eller vad man nu vill kalla det.

Möter jag för många slumpvisa Orcher som hugger ner mig tar mina Ödespoäng slut och jag slutar som osnyggt lik och min mördares far går fri. Typ.




Hmmm... jag kanske inte behöver mycket mer mekanik... ;-)

 

[CapnZapp]

Jo, det gör jag, eftersom jag vill få in knorren med "följa sitt öde".

Alltså om jag 1) sitter och super utan att bry sig om min faders mördare, då går inte Ödet med på att rädda livet om jag sätter en saltkringla i halsen.

Eller om jag 2) kan uppfylla mitt öde genom att dö (lite Frodo o Gollum hoppar i lava) så räddas jag inte heller. Då dör jag ju snyggt och episkt.

Det är ju när jag strävar mot mitt öde och stoppas utan egen skuld (av tärningarna, typ) ödet griper in.

Typ.

 

[Zimith_UBBT]

I mitt mörka medeltidslir Deus använder jag ödespoäng i form av välsignelser. Dessa kan förutom de vanliga tärnings-puttar-effekterna ändra en scen i mer eller mindre skala, beroende på om man offrar dem permanent eller "pantsätter" dem till ett senare skede i scenariot/kampanjen. Har dock inte kopplat dem till karaktärernas personlighet eller bakgrund som i en del andra lir, mycket p.g.a. min rädsla att spelarna ska fastna i ett alignment-tänk som begränsar. Kan man koppla fate points till religion på något sätt? Kanske man styra sitt öde med dessa men genom sådant egenmäktigt förfarande närma sig någon slags "fördömd"-status med hot om helvetets eldar etc? Kan ett överskott av fatepoints istället leda till mer abstrakta belöningar i form av frälsning? Nu spånar jag bara, men det kan vara ett sätt att ge en mer ödesmättad tyngd åt FP.

 

[CapnZapp]

Tack.

Fler konkreta exempel på hur olika rollspel gjort?

 

[Spider Jerusalem_UBBT]

Tack.

Fler konkreta exempel på hur olika rollspel gjort?

Har du läst Noir?

 

[CapnZapp]

Nej, sammanfatta gärna vilken mekanism som används där.

 

[Skarpskytten]

Star Wars saga ed har Destiny och Destiny points som jag har för mig var ganska intressanta rent regelmekaniskt. Jag har dock lånat ut min regelbok, så jag kan inte kolla upp det närmre.

 

[Mogger]

Jo, det gör jag, eftersom jag vill få in knorren med "följa sitt öde".

Alltså om jag 1) sitter och super utan att bry sig om min faders mördare, då går inte Ödet med på att rädda livet om jag sätter en saltkringla i halsen.

Eller om jag 2) kan uppfylla mitt öde genom att dö (lite Frodo o Gollum hoppar i lava) så räddas jag inte heller. Då dör jag ju snyggt och episkt.

Det är ju när jag strävar mot mitt öde och stoppas utan egen skuld (av tärningarna, typ) ödet griper in.

Typ.

Ja, det du behöver är ett enkelt och tydligt sätt att avgöra vilken typ av handling som krävs för att "följa sitt öde".

I Mouse Guard har spelgruppen ett snack efter spelmötet där alla får prata om det som hänt. Det är löst snack med lite stolpar. Ödespoängen kan sedan användas till att boosta din karaktär på coola sätt. Det här är egentligen en väldigt avancerad ekonomi som går som en röd tråd genom hela systemet så det är svårt att lyfta ut det i sin helhet och förklara det. Det är dock inte avancerat i spel eller så, utan bara väldigt genomtänkt.

I The Shadow of Yesterday är det redan uttalat vilka handlingar som ger "öde". Typ "hamna i oprovocerat slagsmål och få 3XP" eller "försvara min kärlek med risk för mitt liv, få 5XP", och sedan kan man köpa "öde" för XP. Spelaren säger själv till och utför handlingen.

Men, jag tycker att öden ofta är ett ganska trubbigt redskap i rollspel.

 

[CapnZapp]

Star Wars saga ed har Destiny och Destiny points som jag har för mig var ganska intressanta rent regelmekaniskt. Jag har dock lånat ut min regelbok, så jag kan inte kolla upp det närmre.

Det verkar handla om att du väljer ett Destiny åt din gubbe; att du kan "aktivera"(?) detta under vissa omständigheter och då få fördelar. Ser även det finns ett "penalty" som jag gissar aktiveras av att agera mot sitt öde. Sedan finns generösa bonusar för att uppfylla sitt öde.

Är detta någorlunda korrekt uppfattat?

För att kommentera detta vill jag ju först säga att detta är ju trots allt D&D, och D&D är ju... D&D. Att presentera en meny av öden, istället för att låta gruppen själv sätta ihop dem, är ju väldigt mycket WotC av i dag (jag ser framför mig försäljningen av "Destiny Packs"...). Att dessutom låta spelarna välja och vraka bland ett fixt urval (och därmed opta och minmaxa) är ju också väldigt D&D:igt.

Avslutningsvis; tanken på att avsluta sin gubbe i och med att denne uppfyller sitt öde är ju väsensfrämmande för D&D - och mycket riktigt handlar bonusarna för att uppfylla sitt öde om att få plusbonusar på sina abilities (vilket jag gissar är generöst och annars svårt att åstadkomma)... vilket återigen placerar Destiny i samma kategori som vapen, magiska föremål etc, dvs som källa till allt högre plusbonusar.

Sådant är ju inte aktuellt för mig. Det enda jag vill få fram är mer story; och möjligen att belöna spelare för att agera mer i linje med gamla tiders hjältesagor (där det egna livet kunde betyda mindre än heder, moral eller omsorg om livet efter detta).

Men jag tar trots detta till mig tipset på struktur; dvs att be spelarna bygga upp sina Öden med tre grundstenar: en bonus för att agera i enlighet med ödet, ett avdrag för att agera motsatt ödet, och någon slags belöning för att ha uppfyllt ödet.

Det där sista hoppas jag väl i och för sig ska bli "bara" att storyn blev bättre och att spelaren får tänka ut ett nytt öde (möjligen åt en ny gubbe!)...

 

[CapnZapp]

Men, jag tycker att öden ofta är ett ganska trubbigt redskap i rollspel.

Jag tänkte bara ta in någon lämplig mekanism för att understryka vissa temata i min tänkta kampanj.

Jag är en supporter av idén att anpassa regelsystemet till den specifika värld och kampanj som är aktuell.

Men visst har du rätt i att det är lätt det blir "heavyhanded"... (utan mer specifika exempel är det svårt ge ett mer specifikt svar)

 

[CapnZapp]

I The Shadow of Yesterday är det redan uttalat vilka handlingar som ger "öde". Typ "hamna i oprovocerat slagsmål och få 3XP" eller "försvara min kärlek med risk för mitt liv, få 5XP", och sedan kan man köpa "öde" för XP. Spelaren säger själv till och utför handlingen.

Frågor: Menar du att spelet har en fördefinierad lista över dessa handlingar? Det är väl helt okej, gissar spelet då har en specifik genre som mål. (Fattar jag det rätt delar med andra ord alla RP samma lista. Det blir lite som att de alla valt samma/liknande Öde... alternativt att deras öde är mindre förutbestämt och mer flytande?)

Vilka TSoY-liknande handlingar skulle du säga vore relevanta för karga nordiska familjesägner (dvs vad jag tänkt mig). Alltså vikingaäventyr eller Korpen Flyger (eller Dragon Age eller Skyrim, för den delen). Har du (eller någon annan) några snabba exempel för att jag ska fatta vad du/TSoY menar vore det grejt!

Köpa öde för pengarna... vad används dessa "öde" till? Dvs har de stor eller liten mekanisk inverkan på spelet?

Att spelaren själv får komma ihåg att begära bonusar för sitt agerande låter sunt. Att man därmed uppmuntrar spelaren till att låta gubben aktivt söka upp situationer där sådana handlingar kan utföras är väl också sunt.

 

[Mekanurg]

Här är en del av den Ödes-regelpatch (för Parallel Worlds) som jag använder i Okeanos. (Antikgreker var ju ett fatalistiskt släkte.)

Mästerverket
Ryktbarhet är bland det viktigaste en grek drömmer om: att han gör något så storartat att människor talar om detta hans mästerverk långt efter hans död. En enda gång under sitt liv kan en rollperson använda en Ödespoäng för att göra ett mästerverk, det stordåd som Ödet har avsett för honom. Spelaren tänker själv ut vad det handlar om, utifrån vad som passar rollpersonens identitet.

Regeltekniskt hanteras det genom att spelaren spenderar ett Ödespoäng och sedan tar kontrollen över händelseutvecklingen. Slå inte tärning, ty ett mästerverk lyckas automatisk – gudarna eller Ödet vill det. Spelledaren ska alltså inte lägga hinder i vägen, men hon kan givetvis komplettera stordådet med extra positiva eller negativa konsekvenser om det är lämpligt. Det är dessutom hon som avgör hur andra reagerar på vad som sker. Om mästerverket tar tid att utföra, får spelledaren bedöma vad som är rimligt.

En krigares mästerverk kan till exempel beskrivas så här: »Jag lägger en sträng på bågen och siktar noga. I exakt rätt ögonblick släpper jag strängen. Pilen går rakt in i gigantens öga – omedelbar död. Giganten störtar baklänges ner i klyftan och river ner repbron så att våra fiender blir stående avskurna på andra sidan avgrunden.«

En filosof kan till exempel beskriva sitt stordåd så här: »Jag begrundar inskriptionen i detalj timme efter timme. Sakta uppfattar jag mönster bland tecknen. Jag minns vad jag har sett tidigare under färden under arkipelagen. När solen ska går ner, faller äntligen pusselbitarna på plats och jag begriper hur stavelsetecknen ska uttydas.«

En läkares mästerverk kan ut så här: »Jag minns några meningar från Galenos’ läkeskrifter och inser att den där röda plantan som växer invid borgporten, kombinerat med extrakt av fågelnjurar, borde bli ett verksamt läkemedel. Ett dygn tar det mig, sedan har jag bryggt medicin nog att sätta stopp för epidemin. Det blir ingen massdöd i vår belägrade borg.«

En gymnosof (fakir) kan till exempel beskriva sitt mästerverk så här: »Jag mediterar för att fånga Shivas kraft. I rätt ögonblick begynner jag en tandeva – gudens förödelsedans. Jag virvlar runt borgen snabbare än fiendens bågskyttar kan följa min kropp och marken börjar skälva i takt med mina fötter. Ett jordskalv stiger ur marken och krossar borgen underifrån.«

 

[Mogger]

En Key (som det heter i TSoY) med kargt nordiskt tema:
---------------------
Blodskuld
Du bär på en blodskuld. En nära släkting har blivit dödad och det har fallit på din lott att återupprätta ättens heder och döda banemannen.

Du får 1 XP om du ger dig på någon ur banemannens ätt.
Du får 3 XP om du dödar någon ur banemannens ätt.
Du får 5 XP om du dödar banemannen.
Buyoff: Du avstår hämnden och förlåter banemannen.
-----------------------

Det eleganta med Keys ligger i Buyoffen. Du får 10 XP för att förlåta din fiende så systemet ger dig ett svårt val, som förstärker dramat.

Problemet med TSoY är med rätt Keys (du kan ha flera) får du snabbt ganska mycket XP och då försvinner lockelsen. Men det är lätt att se hur ekonomin kan tightas till.

En annan cool grej är att det är väldigt lätt att skapa intressanta situationer. När det gäller Blodshämd är det bara att placera RP på ett ting som omfattas av någon slags tingsfred och sätta en fiende till RP på samma ting. Voila: Intressant val.

Skulle du göra ett vikingahack till TSoY skulle du behöva skriva ner ett gäng Keys som spelarna kan välja mellan. Det är ganska lätt när man väl fått kläm på det.

 

[PhilArt]

Med en viss tolkning av FATE skulle kunna ge den effekten. Min tanke är att Aspects kan kopplas direkt till Fate-points så att spelaren bara kan använda dem för att uppfylla/upprätthålla sina Aspects.

 

[Rickard]

Frågor: Menar du att spelet har en fördefinierad lista över dessa handlingar? Det är väl helt okej, gissar spelet då har en specifik genre som mål. /.../

Vilka TSoY-liknande handlingar skulle du säga vore relevanta för karga nordiska familjesägner (dvs vad jag tänkt mig).

Spelet finns gratis.

/Han som håller med Måns om att regler för öden är styltiga utan skulle det lösa något i stil med detta

 

[Skarpskytten]

Sådant är ju inte aktuellt för mig. Det enda jag vill få fram är mer story; och möjligen att belöna spelare för att agera mer i linje med gamla tiders hjältesagor (där det egna livet kunde betyda mindre än heder, moral eller omsorg om livet efter detta).

Men jag tar trots detta till mig tipset på struktur; dvs att be spelarna bygga upp sina Öden med tre grundstenar: en bonus för att agera i enlighet med ödet, ett avdrag för att agera motsatt ödet, och någon slags belöning för att ha uppfyllt ödet.

Gudars nej, DnD är DnD och inget annat, det är helt säkert. Men jag hade ett vagt minne om att det fanns något intressant i deras Destiny system. Jag hade definitivt kunnat tänka mig att använda ett liknande system i ett rollspel.

 

[PhilArt]

"Fate points are best represented by some non-edible token, such as glass beads or poker chips. (Previous experiments with small edible candies have left players strapped for points!)" - The Dresden Files, p. 19

 

[TomasFriaLigan_UBBT]

Jag kan ju inte annat än att tipsa om Svavelvinter RPG, där öde har en central roll i tema och mekanik. Grundmekaniken har tydliga drag av såväl FATE som Solar System / TSoY. Twisten är att karaktärerna slits mellan att följa en utstakad väg som någon annan valt och ens egen fria vilja. Mekaniken gör att det blir allt tuffare att gå sin egen väg ju mäktigare man blir.