Min poäng är att när namnet Läderlappen introducerades i Sverige (gissningsvis 1950-tal) fungerade det utmärkt, namnet Stålmannen likaså. Vi blandade inte svenska och engelska i någon större utsträckning dåförtiden. Till exempel var filmtitlar på svenska, med enstaka undantag som Sound of Music och West Side Story.
Det här låter lite som klassförakt, bara för att någon tillhör arbetarklassen behöver de ju inte vara outbildade
Jag har dock märkt att väldigt många av mina bekanta använder sig av dom engelska namnet tex skall vi gå på bio och se Spiderman eller ska vi se nya Batman osv .
Jag tillhör själv arbetarklassen och det finns det en underrepresentation av högre bildning bland arbetarklassen det är inte klassförakt att erkänna en etablerad sanning , att man inte är bildad behöver inte betyda att man är lågintelligent utan endast att man saknar bildning . Jag var nyss ett typexempel på det , jag visste inte att läderlapp var en fladdermus och det kommer sig naturligtvis av dålig bildning.
Ja så är det absolut. Men det är nog inte svart eller vitt. Jag säger numera "Batman" men jag säger fortfarande "Spindelmannen".
Jag fick också reda på detta här på forumet.
Precis. Jag säger fortfarande "Hulken".
Att säga The Hulk, eller annat engelskt namn i bestämd form, känns väldigt knöligt på svenska.
Jag läste också Läderlappen på 60-talet (faktiskt en knapp halvmil från Mekanurg) och vi var alla fullt medvetna om att en läderlapp var en fladdermus.
Det ligger nog en hel del i det. Jag har inget minne av att vi lärde oss det i skolan heller att läderlapp är en fladdermus. Jag vet att vi lärde oss om flygande hundar och att det fanns en blodsugande syd/latinamerikansk fladdermus men läderlapp det slank under radarn.
Det beror säkert väldigt mycket på att filmbolagen numera använder de engelska namnen i mycket större utsträckning än det gjordes förr.
Det är just den typen av namn som inte ska översättas, som Harry Potter eller David Copperfield snarare än Batman eller Spider-man.
En chilensk kompis blev väldigt besviken när han upptäckte att roboten hette "R2-D2" egentligen. Han och hans kompisar trodde att det var Arturito ("Lille Arthur"), vilket de alla tyckte var så gulligt.Dock uppstår ibland dynamik av det andra slaget. Som när en bekants barn kallade Han Solo för Hans-Olof, vilket var ett rimligare svenskt namn.
Helt OT men det påminner mig om en tidigare arbetskamrats latinamerikanska mamma som trodde att Roxette i sin låt She's Got the Look sjöng om en katt som hette Lou, "Il Gato Lou".
Jag tror inte jag lärde mig det i skolan. Jag tror att tankekedjan var så här för mig:
Det handlar ju så klart också om hur och när man växte upp . 94 kom internet till allmänheten och då fick vi internet via min fars jobb , vi hade också parabol väldigt tidigt iom att min far är techgalen . 1994 var jag 12 år gammal och hade gått över ifrån Kalle anka och Bamse till mer ungdomsserier/vuxna serier . så internet kombinerat med amerikanska barnprogram på parabolen gjorde att Batman blev Batman för mig och inte inte läderlappen .
