Nekromanti 3 rollspelserkännanden

[Minimoni]

1. Spelledande av sorg.. Jag klarar det fan inte. Om jag går liiiiite djupare än den objektiva beskrivaren så lever jag mig in i det, och tårar kommer.

2. Nästan varenda gång nån vill byta spel, så dör jag lite inombords. Lika delar känslan av icke utforskad potential och fixande av regler som nu aldrig kommer att hända.

3. Jag blir aldrig nöjd, inget känns "klart". Och döljer det för spelarna.

Jag skulle vilja byta upplevelser med dig på några områden. I min grupp där jag är SL så är det alltid jag som till slut vill byta spel, mina spelare skulle kunna spela samma spel i all evighet. Jag vill verkligen kunna lära mig den där förmågan att vara SL i enormt långa kampanjer.

 

[Mogger]

Jag kan relatera till säkert 85% av punkterna i den här tråden. Vi borde göra detta till en Q&A!

 

[Svarte Faraonen]

1. Jag är fruktansvärt osäker på min förmåga att skriva äventyr, och undviker det in i det längsta. Det här är ett problem, eftersom jag tycker spel blir bättre av saftiga äventyr och att fler spelskapare borde lägga krut på sådana.

2. Även om jag väljer att sätta mina ambitioner högre när jag själv skriver rollspel så tycker jag egentligen att "DoD Expert fast bättre" är en helt OK filosofi för att bygga regler.

3. Jag är fånigt elitistisk kring spelvärldars interna sammanhang i de fall då de aspirerar på något sådant.

 

[Tant Ragnar]

1. Jag har, med mycket få undantag, inte spelat rollspel på cirka 20 år.

2. Chronopia är den bästa kampanjvärlden som skapats av svensk rollspelsindustri.

3. Jag skulle vilja ha en rollspelsbok med enbart illustrationer. Det är på det sättet jag spelat sagospelet Äventyr med min 6-åring (undantaget från 1. ovan).

 

[luddwig]

...jag tycker spel blir bättre av saftiga äventyr och att fler spelskapare borde lägga krut på sådana.

+1 på den. Jag har full förståelse för att många rollspel ges ut av vinstdrivande företag och eftersom äventyr tydligen säljer sämre är det då inte lika intressant att ge ut sådana. Samtidigt är bra äventyr något som verkligen ökar sannolikheten att jag kommer att spela ett rollspel. På den punkten tycker jag att Svärd & Svartkonst är föredömligt med ett fint urval av äventyr både som egna böcker samt i Fenix och Grimoire.

 

[krank]

Jag har full förståelse för att många rollspel ges ut av vinstdrivande företag och eftersom äventyr tydligen säljer sämre är det då inte lika intressant att ge ut sådana. Samtidigt är bra äventyr något som verkligen ökar sannolikheten att jag kommer att spela ett rollspel.

Som parentes: Det är inte för att de drar in mindre pengar som jag gett ut betydligt färre äventyr än rollspel. Det är att jag själv har fånigt svårt att komma på äventyr jag tycker är bra nog att ens utsätta min egen spelgrupp för, och jag tycker att typ 99% av alla utgivna äventyr är rätt dåliga. Hade jag kunnat skapa äventyr jag var nöjd med lite lättare så hade jag gett ut betydligt fler äventyr...

 

[Khan]

1 -> Jag gillar rollspel otroligt mycket mer för story än personer och system. En av de roligaste grejer jag gjort var när vi byggde ett baroni från grunden i Eon. Vi läste böcker om medeltida borgar, pratade om arkitektur och hur vi skulle dra vägar långt mycket mer än vad våra rollpersoner ville och hade för drivkrafter. Metaspelandet var nästan viktigare än själva spelandet. Det är min kopp te.

2 -> Skräckspel är 90% av gångerna jag spelar det rätt kass. Men de övriga 10% är det helt jädra fantastiskt och bättre än alla andra genrer tillsammans. Men ju äldre jag blir ju mindre orkar jag med de där 90%.

3 -> Jag blev genuint rörd av att nomineras till ett fenixpris för bästa äventyr i fjol. Alltså tårarna-rinner-rörd. På riktigt. Att skriva något på riktigt med gamle vännen Daniel var ett privilegium.

 

[Henke]

1 -> Jag gillar rollspel otroligt mycket mer för story än personer och system. En av de roligaste grejer jag gjort var när vi byggde ett baroni från grunden i Eon. Vi läste böcker om medeltida borgar, pratade om arkitektur och hur vi skulle dra vägar långt mycket mer än vad våra rollpersoner ville och hade för drivkrafter. Metaspelandet var nästan viktigare än själva spelandet. Det är min kopp te.

2 -> Skräckspel är 90% av gångerna jag spelar det rätt kass. Men de övriga 10% är det helt jädra fantastiskt och bättre än alla andra genrer tillsammans. Men ju äldre jag blir ju mindre orkar jag med de där 90%.

3 -> Jag blev genuint rörd av att nomineras till ett fenixpris för bästa äventyr i fjol. Alltså tårarna-rinner-rörd. På riktigt. Att skriva något på riktigt med gamle vännen Daniel var ett privilegium.

2. Nu vill jag höra tips på dina 10%

3. Vilket äventyr?

 

[Khan]

2. Nu vill jag höra tips på dina 10%

3. Vilket äventyr?

2 -> Mestadels Fallen Reich, faktiskt. Men allt beror på grupp. Det räcker att en enda person i gruppen har en dålig dag för att det ska vara i princip omöjligt att låta illusionen rämna och helt gå in i skräcken. Man vet ytterst sällan vad det kommer bli på förhand, tyvärr. Så inga tips, mer än spela med de du är samspelt med är jag rädd. Och spela Fallen Reich, för det är ett riktigt bra spel.

3 -> Vrakplundrarna till Eon IV. https://webshop.helmgast.se/eon/aventyr-vrakplundrarna-pdf.html

 

[Mannen i skogen]

1. Jag gillar att lyssna på poden Rollspelsklubben.
2. Jag kan inte ta Dungeons and Dragons på allvar, efter att ha läst Order of the Stick innan jag spelade det.
3. Jag tror att jag skulle avsky att vara spelledare för mig själv.

 

[Tsianphiel]

1. Jag har (nästan) inga hemligheter för jag skriver om (nästan) allt i Fenix när jag recenserar.
2. Jag är ledsen över att jag inte är en större del av rollspelskulturen i Sverige. Jag hade gärna varit en del av den snarare än som nu, en observatör och kritiker.
3. Jag är ledsen över att jag inte får samarbeta mer med spelskapare. Jag har ett solitt samarbete med Western, men det känns som att så fort jag gjort något för andra har de aldrig varit intresserade av att fortsätta.

 

[Anchorman]

1. Jag ogillar starkt att lyssna på andra spela rollspel.
Jag gav upp critical role efter 7-8 avsnitt, sicken snoozefest.

2. Jag gillar inte dungeons and dragons. Fast jag har ju aldrig spelat det.

3. Jag är typ aldrig så förberedd som jag vill vara när jag ska spelleda

 

[Genesis]

1. Jag har inte alls så bra koll på indierollspelsscenen som folk tror att jag har.
2. Jag köper kanske ett rollspel om året, max. Mitt ekonomiska bidrag till hobbyn är nära noll.
3. Jag hittar alltid fel i spel som andra skrivit och tänker nästan alltid att jag hade kunnat göra bättre själv, utom AW, som jag mest ogillar för att jag är avundsjuk. (Okej, jag kan nog hitta lite saker som jag hade föredragit om de varit annorlunda, men jag tror inte att jag hade gjort det bättre.)

 

[Rymdhamster]

1. Jag kan inte komma på en enda sak att erkänna. Jag har alltid försökt vara väldigt öppen när det kommer till rollspela och spelande.

2...

3...

 

[slanfan]

1. Actual play poddar och filmer ger mig ingenting.

2. Strid är mitt favoritmoment i rollspel

3. Det är roligare att vara SL än att vara spelare.

 

[Rangertheman]

Fuskar lite och lägger till ett fjärde erkännande:

4) Jag har spellett Dungeons & Dragons (Starter Set) några gånger och har haft ganska många av böckerna. Utifrån det tror jag att jag skulle tycka väldigt mycket om att spela det, trots att jag vanligtvis föredrar regellätta system.

 

[Oldtimer]

2. Jag gillar inte dungeons and dragons. Fast jag har ju aldrig spelat det.

Ja, det är ju svårt att gilla något man aldrig har testat.

 

[Rangertheman]

2. Jag är ledsen över att jag inte är en större del av rollspelskulturen i Sverige. Jag hade gärna varit en del av den snarare än som nu, en observatör och kritiker.

Jag känner också att jag är för mycket observatör och inte så involverad som jag skulle vilja vara. Visst, jag får korrekturläsa en del stora titlar, vilket jag är djupt tacksam för, men samtidigt bidrar inte det så mycket till att utveckla rollspelskulturen i Sverige.

 

[Dilandau]

Jag känner också att jag är för mycket observatör och inte så involverad som jag skulle vilja vara. Visst, jag får korrekturläsa en del stora titlar, vilket jag är djupt tacksam för, men samtidigt bidrar inte det så mycket till att utveckla rollspelskulturen i Sverige.

Just korrektur är ju ett område där rollspelkulturen i Sverige verkligen behöver utvecklas, så keep on truckin’.

 

[Henke]

Just korrektur är ju ett område där rollspelkulturen i Sverige verkligen behöver utvecklas, så keep on truckin’.

Rejält medhåll. Blir lika besviken varje gång jag börjar läsa ett nytt rollspel eller äventyr och direkt möts av stavfel och märklig avstavning...