(Jag skrev ett långt svar på detta igår kväll, men det åts upp av forumstrollet. Jag ber om ursäkt om detta svar därför blir korthugget eller vimsigt, eftersom det är så frustrerande att skriva något man redan har framlagt tidigare.)
Nå; nej, jag vill inte direkt påstå att det ingår i D&D's paradigm att rollpersonerna alltid ska vara fullt stridsberedda med allt vad det innebär; men jag anser att D&D4E är ett ganska olämpligt system för den typ av utmaningar du föreställer dig.
Tillåt mig förklara:
Utifrån och In
När du skriver om Astral Stalkers som anfaller rollpersonerna när de sover på värdshuset så ser jag framför mig en
typisk BRP-scen: Rollpersonerna vaknar av skrammel från en hjälm som plötsligt faller i golvet, strax innan en osynlig skepnad lyfter prästens spikklubba och slår in den i sängkarmen ovanför en av de yrvakna rollpersonernas huvuden. Sedan får rollpersonerna famla runt efter några improviserade vapen (porslinspottan under sängen? Den lilla pallen som stod framför nattduksbordet?) och försöka lista ut något sätt att få koll på var de osynliga angriparna befinner sig (genom att kasta ens täcke över dem? Genom att hälla ut porslinspottans innehåll i den riktning där man tror att någon av dem befinner sig?) osv, osv, osv. Ingen av dessa handlingar stöds direkt av D&D4E's system, så spelledaren måste höfta och hitta på modifikationer och regler efter eget huvud. Det krävs således ett flexibelt och transparent system, vilket är precis vad BRP m.m. är utformat för.
BRP är till för att spelarna skall kunna hitta på handlingar som verkar logiska i fiktionen (såsom att överfalla ens fiender när de sover/är berusade, att ställa sig i starkt motljus som bländar fienderna, att skära upp en kudde och sprida dun över rummet så att man enklare skall kunna urskilja osynliga varelser i rummet, m.m.) och sedan låta spelledaren agera som domare och välja vilken modifikation eller effekt denna handling skall få i systemet.
Utifrån och In.
Det går förstås att göra Utifrån och In-saker även i D&D, men systemet motarbetar en ofta eller leder till märkliga konsekvenser i andra fall. I BRP är det helt logiskt att oavsett hur bra en person än är på att slåss så går han att bränna till döds lika lätt som en vanlig grisodlare, men i D&D beter sig systemet förstås annorlunda. Och idéer såsom att kleta brown molds längst ute på ens hillebard är liksom svåra att hantera i spelet på ett tillfredsställande sätt.
I vår spelgrupp hade vi ett tag jätteproblem med en insektssvärm (i D&D3.5 förvisso) och istället för att försöka lista ut något sätt att överkomma detta hot
inom systemet (vilket hade varit en stimulerande utmaning) så tog vi en enkel utväg och kom på en BRP-lösning med brinnande filtar och kvastar, så att vi sopade insekterna in i elden. Det kändes ganska snöpligt, eftersom vi alla förstod att anledningen att denna list fungerade inte var för att planen i själv skulle ha varit smart, utan för att Dante var snäll.
Det
går att spela på det viset i D&D4E, men då har man köpt en massa regelböcker fullständigt i onödan eftersom man ändå inte använder dess spelsystem. Och det går ju mycket fortare och smidigare att skapa BRP-rollpersoner än D&D4E-rollpersoner.
Vill du spela "Utifrån och In", och om det främst är sådana situationer du föreställer dig, då är D&D4E ett ganska dåligt system att använda. På samma sätt som
Dogs in the Vineyard hade varit ett dåligt system. Det betyder inte nödvändigtvis att dessa system skulle vara "fattiga", såsom du kallar det. De är bara konstruerade för att göra
andra typer av scener intressanta.
Inifrån och Ut
D&D4E är helt klart ett spel som är konstruerat för att spelarna skall försättas inför utmanande problem som måste lösas
inom systemet. BRP är utformat för att hantera när spelarna tänker "utanför ramarna" - men är skittråkigt att använda så länge som man håller sig
inom ramarna - medan det är tvärtom i D&D4E.
När/om du blir bekant med D&D4E så kommer du att hitta massor av förslag och idéer på encounters som skulle kunna bli skitspännande och tvinga spelarna att ompröva sina strategier och tänka i helt nya banor än de är vana vid. Dessa idéer kommer dock att komma inifrån systemets beskaffenhet. De är "Inifrån och Ut"-scener.
Den
här typen av scener skulle dock inte mejka någon sense överhuvudtaget i BRP. Liksom; "vad är det för intressant med att kruthiks gör skada på varelser som avslutar sina drag i en ruta jämsides med kruthiken? Det kan väl ändå inte få spelarna att börja ompröva sin taktik på något meningsfullt sätt?" Och nej, i BRP så skulle en sådan effekt inte direkt leda till några intressanta konsekvenser; det skulle inte påverka spelarnas val i någon större utsträckning. Men i D&D4E så kan det visa sig medföra ganska stora förändringar, och det roliga blir att spelarna faktiskt får en helt opartisk bedömning på hur väl deras val av taktik kommer fungera, istället för att det ska vara upp till spelledarens vilda goja.
Det finns alltså massor av scener som är intressanta i D&D4E som inte hade varit ett dugg intressanta i BRP. De tu systemen är rika på varsina sätt.
Om du skall spela D&D4E så anser jag att du måste acceptera att planera scener och utmaningar "Inifrån och Ut". Om du tycker att det känns fattigt eller anser att det vore detsamma som ett bräd- eller datorspel, då kommer du aldrig att börja tycka om D&D4E. Man måste ha en öppensinnad attityd där man tillåter sig att läsa boken och ta den för vad den är, och sedan skapa scener utifrån
dess förutsättningar.
(Egentligen borde man ha en öppensinnad attityd till ALLA rollspel, men den stora skillnaden mellan simulationistiska spel och andra spel är att det går utmärkt att utgå från sig själv i ett simulationistiskt spel och sedan tvinga detta spel att dansa efter ens egen pipa, medan andra spelstilar inte fungerar på det viset i samma utsträckning.)
Ditt konstruktiva förslag var bättre, isåfall, men lär såklart fortfarande kräva för mycket av min suspension of disbelief för att jag ska palla med en dylik lösning. Eller...kanske inte?
Din suspension of disbelief kommer få utstå många prövningar i D&D4E oavsett vilket, så det är lika bra att vänja dig vid det. D&D4E är liksom systemet där gelékuber på något sätt kan bli prone, och där en paladin kan utmana en insektssvärm på helig duell som medför att den tar skada om den skulle vilja angripa någon annan än paladinen... Man får hela tiden försöka använda sitt beskrivande för att göra scenerna begripliga och vettiga.
Du kommer alltså få praktisera detta en hel del oavsett hur du vill göra med utrustningen, så du kan lika gärna göra det gällande utrustningen också. Dessutom är det ju fucking awesome med rollpersoner som delar med sig av
äran av att ha dödat olika monster.