Nekromanti Renässansstadskampanj

[Anarchclown]

Tänkte mig att jag skulle starta en liten kampanj. Systemet jag använder är en förenklad form av BRP med viss inspiration ifrån Burning Wheels designfilosofi och Mutant UAs mekanik. Det här projektet kommer nog som de flesta av mina projekt aldrig bli riktigt färdigt. Detta är dock inget jag misströstar över utan att börja bygga saker är något av det bästa jag vet. Framöver kommer jag att posta mestadels information om miljön i vilken kampanjen skall utspela sig men eventuellt även systemet om jag blir tillräckligt färdig med detta för att presentera det.

Lite grundläggande tankar. Tanken är att alla karaktärerna skall tillhöra ett högättat hus som är ett av flera som dominerar miljön. Jag använder Borgias (TV-serien), diverse historiska förlagor, säkert lite Game of Thrones (eftersom jag såg den nyligen och gillade TV-serien, har inte läst böckerna) och definitivt Romeo och Julia som inspirationskällor.

Det finns flera tankar om vad jag INTE vill göra med miljön. Jag vill inte att de sanningar som fanns om den eran automatiskt skall finnas bara för att mina spelare tänker en viss tid och således utgår ifrån att kyrkan är typ som katolicismen, adelskvinnor sitter instängda på sitt rum och språket och kulturen är typ italiensk med fantasy. Jag säger inte att inte någon av dessa antaganden inte kan visa sig bli sann i långa loppet, jag är trotts allt ute efter en viss stämning, jag bara säger att om det blir så vill jag att det skall vara ett medvetet val och inte bara en lat mans default.

Jag vill förvarna eftersom folk tydligen bryr sig om sådant i detta forum i allmänhet att jag när jag berättar saker utgår ifrån manligt perspektiv och oftast (inte alltid, jag är inte konsekvent) använder manligt genus när jag beskriver saker. Detta har att göra med att det är de ändelser jag har växt upp med att lära mig i skolan och att jag helt enkelt tänker på mig själv och mina tankar i manlig form.

Hursomhelst. Till miljön och vad jag vill ha ut av att skriva om den. Först och främst vill jag att miljön ska vara en stor stad, jag har kommit fram till att den ligger på en samling klippor liknande de som finns i norra Atlanten på vilka de bor lunnefåglar och andra sjöfåglar, i bakgrunden höjer sig en sedan länge vilande vulkan som dock fortfarande ger upphov till varma källor och att ångor här och var stiger upp ur jorden. På dessa klippor ligger en för miljön ovanligt stor stad (tänker mig i klassen 50-100.000 inv tror jag men det kan ändras).

Den har växt sig rik på att den ögrupp den ligger i är mittpunkten i ett hav som ligger mellan två civilisationer som gärna handlar med varandra och använder staden som mötesplats. Invånarna på ögruppen är ännu inte särskilt definierade men det finns en överhängande chans att de blir i alla fall utseendemässigt vita väst eller sydeuropéer. Det finns minoriteter som ser annorlunda ut men mer om dem senare.

Jag har tillverkat några få saker än så länge som jag kommer att lägga upp i mina nästkommande poster. Vad jag är ute efter att andra gärna får bidra med är helt enkelt ALLT. Stadsdelar, överklasshus, tjuvgillen, folkslag, religioner, myter, kulturella yttringar etc.

Jag förbehåller mig givetvis rättigheten att inte använda de saker som folk postar eller att diskutera dem och försöka modifiera dem för att de ska "passa in" bättre men är i allmänhet mer förtjust i att få saker att fungera ihop än att fördöma så alla bidrag uppskattas. På samma sätt så tar jag gärna emot förslag och kritik på mina egna idéer om hur jag skall göra dem intressantare eller ändra på dem så att de passar in bättre.

Kampanjens huvudhistoria kommer att vara väldigt enkel i början och fokusera på detaljer så jag har relativt lång tid på mig innan det här skall vara helt spelbart så det är ingen direkt brådska med någonting.

P.S. Jag är också väldigt mottaglig för beröm om hur bra och intelligent jag är så det uppskattas också.

P.P.S. Jag har skrivit ett liknande projekt förut på Ereb Altor-forumet. Här är länken till detta. Mitt namn där är Jan Erik Söderman, vilket av en slump även är mitt riktiga namn. Här är en länk till det. http://erebaltor.se/forum/viewtopic.php?t=696

 

[Anarchclown]

Lite om stadsdelarna. Inte på något sätt färdigt och det saknar så klart en hel bunt med stadsdelar.

Trasselklippan
Här bor folk i gamla bon ifrån en mycket gammal koloni av korpsfinxer som sedan länge är näst intill utrotade. Sfinxernas bon visar på dessa väsens höga intelligens och estetiska sinnelag och gör den grymma äggkläckarkampanjen som ägde rum år 511 E? änmer oförståelig. Klippan är tvåhundrafemtio meter hög och full av trappor, skyddsnät och grottsystem såväl utvändigt som invändigt.
Viktiga Byggnader

Mahtezuuns Kyrka
På trasselklippans topp står Mahtezuuns heliga kyrka som byggdes av Klokonung Darvmakzaar som ett tack för att dennes ägg hade skyddats av de mänskliga nybyggarna år 103 F? och som är tillägnad de de gamla ätternas förfäder. Häri är alla de tidiga härskarna begravna och även yngre medlemmar av den gamla adeln och kyrkan fungerar som adelns huvudsakliga mötesplats för olika religiösa riter.

Manderis Ornitorium
Denna vid detta laget relativt gamla instutition tjänar de mesta av sina pengar på att sälja vanliga blåhönsägg till stadsdelens invånare men man säljer även diverse andra mer exotiska fjäderfän och deras ägg. Ibland säljes till och med sfinxägg även om de nuvarande lokalerna inte har utrymme att faktiskt föda upp sfinxar.

Hållet
Mycket brant backe i vilken man lätt tappar andan eller får ont i sidan av ansträngning när man tar sig upp för den. Denna stadsdel har ofta trappor mellan vagnspåren och hela dagarna färdas åsnevagnar och förare upp och ner för denna backe, ofta ser man någon som tagit ett för stor last som står bakom sitt envisa kreatur och knuffar på själv. Hållets hus är ofta olika former av lager där olika varor som ligger och väntar på att skeppas ut förvaras. Det ligger mellan hamnarna, den övre staden och trasselklippan.

Sumyd
Stadens högst belägna stadsdel är knappast dess mest fina även om den är ligger närmast det heliga berget efter vilken staden är döpts topp. Denna top är en vilande vulkan som dock ibland läcker ut varma ångor. På denna ligger det enorma Ghougtemplet och dess tillhörande administrativa byggnader. Häruppe är också ett flertal teatrar, ateljeer och framför allt smedjor belägna, detta är dock på andra sidan om toppen där inte prästerna i Ghougtemplet störs av oväsendet men räknas fortfarande som en del av samma stadsdel.

 

[Anarchclown]

Om Religioner

Förfädernas Kyrka
Denna dyrkan av stadens grundare är vida utspridd ibland de Khiliska adelsmännen i staden. Denna dyrkan av deras kollektiva förfäder binder samman de gamla husen och gör att deras patriarker och matriarker måste sammarbeta som kultens prästerskap trotts att de relativt ofta verkligen ogillar varandra eller till och med ligger i fejd med varandra. Men eftersom hedrandet av förfäderna är viktiga för de gamla ätternas status i staden kan man inte någonsin visa denna splittring utåt i religiösa sammanhang. Även de vars förfäder inte tillhör de gamla ätterna har sina egna förfädersgårdar i vilka de begraver sina dödas aska och till vilka tar sina barn för att namngiva dem och få dem askklädda. En rit i vilken ett familjeöverhuvud stryker ett askklätt finger, som i alla fall symboliskt repressenterar förfädernas stoff, över barnets panna och kinder. Denna rit kan även upprepas senare i livet när förfädernas välsignelse känns som mest viktig.

Ghoug
Denna importerade gudom är portens väktare. Detta gör att hans tempel fungerar som en skattkammare för alla hans dyrkare som vill ha sina rikedomar beskyddade. Det hela började med att sierskorna som är i förbund med honom och som således kan skåda in i tiden genom det tredje ögats dörr blev rika av att agera rådgivare åt husen. Detta ledde till att de i alla fall behövde vakter och bättre och bättre valv till sina egna skatter. Så kom det sig att de med tiden kom att även försvara andras rikedomar. Det finns endast ett tempel till Ghoug i hela staden. Detta ligger högst upp på berget Araldagys sluttning där schakt ner i vulkanens inre släpper ut vulkaniska ångor vilka prästinnorna inandas när Ghougs portar öppnas. Prästinnorna vanställs och drivs till vanvett av dessa ångor med tiden och endast de som är av de gyllenes ätt tycks vara resistanta mot dess effekt men rikedomen och statusen som står att finna i att bli en av oraklen är så stor att kandidaterna ändå flockas till templet och endast de med den sanna gåvan får plats.

 

[Anarchclown]

Varelser
Blåhöns: En art av höns med blåaktig päls och mycket bleka kammar som är framavlade här i staden. På grund av stadens speciella relation till fågelfän av alla slag så har de ett rykte om sig att vara väldigt bra för att få fram goda tuppfäktningstuppar eftersom de har mycket vassa och långa sporrar och starka bleka ben som gör att de upplevs som aningen främmande och nästan otäcka av de flesta som inte är uppväxta i staden med omnejd.

Korpsfinx: Denna behornade svarta och grå best är numer mycket ovanlig förutom de kungskorpar som fortfarande återfinns uppe i palatset. Det sägs att det en gång i tiden fanns korpsfinxar som var stora som hästar men nuförtiden lever de sällan så länge att de hinner bli så stora. De har korphuvuden, vädurshorn, kloförsedda fågelframben och kraftfulla ulvbakroppar samt en svart fjäderskrud på framkroppen som övergår i mäktiga vingar som kan bli över tio meter tvärs över och som tillåter dem att hoppa och glidflyga men som endast hos extraordinärt starka och gamla exemplar ger dem fullständig flygförmåga.

Aurakion: De gyllenes historia börjar under Halthar-imperiets tid då dessa sände skepp till Usnaboras avlägsna kuster och fick med sig märkliga främlingar tillbaka som dyrkade portväktaren Ghoug och ansåg sig vara dennes utvalda folk. Dessa visade sig faktiskt skilja sig så pass mycket ifrån andra Aurakiska folkslag att de har lyckats behålla sin särart under de 700 år som har gått sedan detta ägde rum. De har ett säreget utseende ifrån andra humanoida folkslag då de oftast har honungsfärgad eller kanelfärgad hy och hår som är rött eller ljusblondt, ibland till och med vitaktigt med blå toner, samt gyllene eller eldröda ögon. De är fortfarande bundna till Ghoug som är en viktig mytologisk figur i den lokala tron som hjälper dem att komma förbi denne in i det tredje ögats värld.

 

[Radioaktiv]

Jag gillade hela grejen med Trasselklippan och jag får en bild av att det kan finnas typ kloster där, eller andra religiösa sällskap. Man har kanske byggt ihop flera 'bon' och lever i strängare religiösa storfamiljer? Kanske inte vad du letar efter, men ändå. Allra högst upp bor nog ändå de överlevande sfinxerna.

En del grottor borde kanske användas som lager? En del grottsystem leder in under staden och binds samman med katakomberna? Ingen har kartlagt dem?

Jag undrar just hur tätbefolkad staden är. Jag får en bild av en stad med en vacker stadskärna i sten, och ju längre bort från kärnan man kommer, ju mer alldagliga blir husen, ju mer stinker gatorna och äckligare blir rännstenen. Om det är extremt trångbott och man bygger på höjden väldigt mycket, så borde de fattigaste bo högst uppe i husen där det är som kallast och dragigast. Eller i de delar av staden, (typ längst murarna?), där det blir lerigt och äckligt när det regnar.

En stadsdel med stora, gamla 'överklasshus' som halvt förfallit, köpts upp och delats av i mycket mindre rum som de fattigaste hyr... Fula påbyggnationer och spruckna fasader.

De rika kanske bor i större villor nära stadens kärna, och har murar som skiljer dem från den stökiga världen utanför. Men det borde också finnas en vackert belägen gata med utsikt mot havet och solnedgången. Av en slump är det fler stadsvakter där, även om inte de som bor där har lika många privata vakter som de som bor i stadskärnan.

Eh... det kommer nog mer om ett tag

 

[Anarchclown]

Religiösa sällskap i kloster i Trasselklippan. Check

De överlevande sfinxerna som jag kallar för kungskorpar bor nog snarare i en gammal fästning som familjerna använder som garnison och fängelsehåla (tänk Towern).

Grottor på trasselklippan som lager. Check

Tänker mig minst 100.000 invånare inklämda mellan Sumyd (som är en vulkanisk topp som är ungefär 400-500 meter hög), och de gamla fågelklippor som vätter ner mot vattnet och stranden. Stranden är separat ifrån de andra stadsdelarna i det att den ligger nedanför hållet. Den ligger alltså nedanför klipporna på en stenig, långgrund strand. Där lägger små skepp (DVS de allra flesta skeppen i miljön) och fiskebåtar till.

Det är däremot jävligt djupt precis under trasselklippan så det finns en djuphamn där. Det finns plats för större skepp där och med system av hissar och via de olika grottgångarna som leder upp i staden så tar man in varorna ifrån dessa stora världshavsseglande Karacker.

Det är mycket riktigt trångt i den dal som ligger mellan bergen och klipporna och därför har man en tendens att bygga på höjden. Det finns trotts detta lite grönområden utanför staden i dalen men de är inte så många eller stora, annars sker all form av boskapsuppfödsel och jordbruk bortom det pass som leder upp på öns högplatå som endast sporadiskt genomskärs av lägre ganska branta berg.

Stora delar i staden är nog i sten och torv med importerade byggmaterial även på de fattigas hus som dock mycket riktigt är väldigt sönderfallna. Att man däremot skulle bygga hus i trä är näst intill landsförräderi då det inte är så gott om trä till båtbygge ändå så nästan alla hus är byggda med sten och betong http://sv.wikipedia.org/wiki/Opus_caementicium som huvudsakliga byggmaterial eftersom det finns gott om bränd kalk, gips och vulkanisk aska.

Att det däremot är så att de fattiga bor i de gamla husen och att de rika bor i de nya husen är verkligen sant med undantag för några emotionellt viktiga hus såsom gamla palats, Mahtezuuns heliga kyrka som ju ligger på Trasselklippan, med flera.

Osäker på om de rika verkligen bor i villor i staden, de har för mycket konflikter mellan husen för att våga bo i så öppna strukturer. De bor snarare i kvartersborgar/palats. Däremot bor de fattigare personerna garanterat högst upp i de vanliga husen. Det är också så att de dåliga husen fortfarande är i sten eller betong men att de definitivt är byggda i de områden där sediment samlas ifrån de leriga gatorna och nedför backarna så att regnvatten (regn är ganska vanligt och kommer oftast i kraftiga skurar och inte i form av dis) samlas där. Har dock inte gjort alla stadsdelar så det kommer definitivt att läggas till saker eftersom det som sagt läggs ihop allt eftersom.

Det här får du gärna fortsätta på själv, med namn och personligheter.
"En stadsdel med stora, gamla 'överklasshus' som halvt förfallit, köpts upp och delats av i mycket mindre rum som de fattigaste hyr... Fula påbyggnationer och spruckna fasader."

Den vackra gata som du beskriver är nog ut mot vattnet i Sumyd. Den ska jag lägga in. Den är en plats där pensionerade rikingar bosatt sig bland konstnärer och skådespelare. Det finns olika lummiga träd och villor som ligger med utsikt över horisonten och om man lutar sig ut över kanten kan man se stranden och alla de fattiga fiskarna där nere, som tur är så klättrar inte fisklukten så högt upp som gatan ligger belägen. Tänker mig att det inte finns så mycket stadsvakter men däremot en hel del gamla kondotiärer som bildat en liten lokal milis som håller efter bränder och skyddar invånarna från busar.

Man kan tänka sig att den gatan är lite drömmen att ha råd att bosätta sig på för många när de är i medelåldern och etablerade yrkespersoner. Sedan när de blir gamla och rika nog drar de sig tillbaka dit för att tillbringa sina sista år, omgivna av tjänare och ett eller annat barnbarn. En del av dem möter dock de grymma ödet att de råkar bli den äldsta personen i sin släkt, vilket helt plötsligt försätter dem i rollen av patriark eller matriark för huset och gör att de återigen måste blanda sig i sitt hus politik och bosätta sig i dettas högkvarter.

 

[Radioaktiv]

En stadsdel med stora, gamla 'överklasshus' som halvt förfallit, köpts upp och delats av i mycket mindre rum som de fattigaste hyr... Fula påbyggnationer och spruckna fasader.


Kaghaldi
Platsen som förr var drömmen för många att slå sig till ro på, är numera en nedgången och blek avbild av vad den en gång var. Kahaldi betyder papper, och det var hit man flyttade om man lyckats ta sig (åtmindstone)så högt upp i arbetet att man lyckats undfly det fysiska slitet. Oftast innebar detta att man kämpat sig till posten som administratör eller byråkrat, men också kartritare, sekreterare och bokförare fanns att finna här. Då få välutbildade personer var att finna, medförde yrket en hög status och lön därefter.

När husen uppfördes här var de bland de vräkigaste och mest imponerande byggnader som uppförts på ön, efter de stora familjernas palats förståss, och med sin nyvunna rikedom och status ville man gärna spegla detta och sparade inte på utgifterna vid byggena. Överdådiga dekorationer och fresker, vackra handsnidade portar osv. satte standarden för området. Och man ville ju aldrig vara sämre än grannen...

Så hände vad som händer alla ekonomiska bubblor: den sprack. Man började hyra ut sina rum, sälja av sina målningar och möbler, och på den vägen var det. När man inte hade råd att bo kvar, och ingen hade råd att köpa, så började man hyra ut jättevillorna. Men då var de långt från sin forna glans, allt som kunde säljas hade sålts, och de som fortfarande hade haft pengar kvar hade för länge sedan flyttat därifrån.

Det är en ledsam syn att se hur de en gång så vackra kvarteren numera har blivit. Husen är indelade i allt mindre rum, vissa helt utan fönster eller glugg. Murbruket är sprucket, många tak läcker in eller är bara bristfälligt lagade. Många av de gamla brunnarna är obrukbara, staketen och murarna som omgav villorna är sönderrostade eller halvt raserade, de en gång så vackra freskerna är igensotade eller bortnötta.

Ett av de största husen används som fattighus, ett annat är en plats där fyllon kan sova ruset av sig utan att frysa ihjäl på vintern. I folkmun så kallas stadsdelen för stretan. För fastän husen numera är trångbodda, smutsiga och bara bleka kopior av vad de en gång var, så var de ändå en gång i tiden något bättre. Och lika sant som att människor kan falla ur ödets goda hand och in i olyckan, så kan man kämpa sig upp till något bättre.

Tja, det är ett förslag. Tar mig lite konstnärliga friheter såhär tre på morgonen...

 

[Anarchclown]

Jävligt bra.

Denna förfallna stadsdel har givetvis delvis blivit bostad till så kallade smutsmän, krumma halvmänniskor vars hy går mot grått och grönt och som tjänar de urgamla krafter som var bosatta på öarna innan "de gamla ätterna" kom hit. Dessa väsen sprider sjukdomar och är en allmänt obehaglig del av livet för många i underklassen. De finner också arbeten som grovarbetare och råttfångare. De tenderar till att bo i källarlokaler under husgrunderna där de gräver ut såpass mycket att de ofta är delaktiga i att hus sätter sig eller krackelerar.

I stadsdelen återfinns också Iobra Merkis palats. Denna exotiska skönhet med hår av rankor bor i ett palats som ser ut som att stenen vill rasa men att denna hålls uppe av vinrankorna och träden som omger det. Denna stora byggnad får de som passerar dem att göra skyddsymbolen mot onda ögat och öka på steghastigheten en aning eftersom Iobra är ambassadör för en av de närliggande öarna. Herbokratin Tarnessa är känd för att man där använder parasitiska växter för att kontrollera folks tankar och för att de mäktigaste av adeln har förmågan att förvandla vanligt folk till små krumma träd som bara vagt liknar de som de en gång var.

P.S. Iobra Merki och smutsmännen kommer att figurera i det första äventyret som jag håller på att skriva till denna miljö. Min första kampanj handlar om Huset Molkais återuppståndelse. Förhoppningsvis klämmer jag ur mig några rader om detta senare.

 

[Radioaktiv]

Manderis Ornitorium
Denna vid detta laget relativt gamla instutition tjänar de mesta av sina pengar på att sälja vanliga blåhönsägg till stadsdelens invånare men man säljer även diverse andra mer exotiska fjäderfän och deras ägg. Ibland säljes till och med sfinxägg även om de nuvarande lokalerna inte har utrymme att faktiskt föda upp sfinxar.

Tänker mig brevduvor/korpar/andra fåglar i närheten av Ornitoriumet. Självklart kan man skicka post via skepp, men ifall det bara gäller att få ett kort meddelande någonstans, (t.ex. till en grannö?), eller något mer diskret skickat, så borde det finnas. Här är ett förslag...

Paranis

Över en av de större 'balkongerna' till ett gammalt sfinxbo har man byggt ett tak, och direkt under det finns otaliga reden och sittpinnar. I rummet som balkongen är kopplad till lever en halt gumma vid namn Parani, och ingen kan riktigt säkert säga hur gammal hon är.

Parani kan både tala och skriva flera språk, och konsulteras därför inte endast när man vill skicka brev. Hon tar oftast inte betalt i rena pengar för sina tjänster, eftersom hon sällan lämnar sin plats, och då är mat, bläck, en varm filt osv. mer användbart än pengar.

Det enda sättet att ta sig till rummet är genom en lucka, upp för en skranglig repstege, som Parani drar upp på kvällen. Rummet i sig är indelat i två delar, och avskärmat med ett tungt tygdraperi. I den del besökare får vistas finns det enkla trämöbler, och ett tungt, oflyttbart skåp med lås där Parani förvarar diverse böcker, lite pengar och sina skrivdon.

---

Du får ursäkta, SLade Järntunga i helgen och har fått totaldille på brevfåglar i allmänhet... Och av någon anledning så blir alla karaktärer jag hittar på gammla tanter/gubbar.

...

 

[Radioaktiv]

Förresten! Kan inte fatta att jag inte skrivit detta innan, men...

Beröm!

Jag älskar hur du skriver, det sätter verkligen igång fantasin och det är omöjligt att inte få upp bilder av platserna i huvudet. Släng upp mer

Hur långt har du kommit på äventyret förresten? Kan du tänkas lägga upp det?

 

[Anarchclown]

Cool. Dessa brevfåglar ska ju dock gärna vara av någon märklig sort och förmodligen är de semimagiska i det att de kan flyga i flera riktningar än "hem" som riktiga brevduvor gjorde.

 

[Anarchclown]

Oj. Missade denna post. Tackar tackar.

Jag tror på det en lärare sade till mig en gång i tiden. Vet inte om jag lever upp till det men han sa i alla fall att "Om man lägger in många substantiv i det man skriver behöver man inte lägga in så många adjektiv eftersom det ändå kommer att skapas en bild i läsarens inre" och tog Ulf Lundell som exempel. Har aldrig läst Lundell men jag försöker tänka på det lite när jag skriver.

De flesta vet tex hur en äppellund ser ut och det skapar automatiskt en bild av bänken, muren, stenläggningen, den vitklädda kvinnan som plockar äpplet och den gamle mustaschprydde mannen som sitter med sin käpp och plirar på de förbispringande barnen.

Har bara spelat en session hittills. Jag brukar bara skriva stödord/plotten till sessionerna och är inte så säker på att det hjälper att jag lägger upp dem men jag kan ju skriva vad som hände första sessionen.

Rollpersonerna satt och konspirerade om hur de skulle kunna återupprätta hus Molkais ära nere på krogen Blåräven. (mörkblått mot svart är en färg som är väldigt populär för att visa på status i samhället då den är den färg som korpsfinxarnas fjädrar ofta har och också en färg man exporterar till andra länder då man får den ifrån en sorts bläckfisk som fiskas i området). Denna krog kommer eventuellt få en separat beskrivning senare men just nu kan nämnas att den är en mötesplats för ett flertal gillen (äckliga upprorsmakare som vill samarbeta för ökat inflytande) och därför ett bra ställe för personer som tillhör adelshusen att gömma sina egna konspirationer.

När de sitter där och dricker blir de erbjudna en gratis öl ifrån huset av en manlig serveringspersonal. Som tur är så noterar de att det bara finns kvinnlig serveringspersonal på Blå Räven och blir misstänksamma. De upptäcker att det finns Dunblomster i drickan som används både för att stoppa kuddar med och för att söva folk om man utvinner rätt ämne ur den.

En av rollspersonerna förföljer den som gav dem drickan till dörren där denne samtalar med en grupp av mördare som väntar utanför. Denne talar om för dem att RP snart kommer att sussa sött och att de kan gå in och avsluta jobbet då.

Rollpersonerna låser in sig på sitt rum på stället för att slippa strid och ägarinnan till Blå Räven och de gillesmedlemmar ifrån Krukmakarna och Smedernas gillen (som är bosatta i stadsdelen Stenugnen där Blå Räven ligger) som är på stället driver istället ut lönnmördarna när de kommer in och försöker komma åt rollpersonerna.

När detta är avklarat talar ägarinnan om för rollpersonerna att de är välkomna tillbaka men bör försöka låte bli att ta med sig mer bråk. De väljer att försöka förfölja lönnmördarna. Gruppens duellant försöker skrämma mördarna genom att nämna sitt namn medan de andra snyggt smyger sig på dessa bakifrån genom att klättra på en fasad. Strid utbryter då lönnmördarna försöker hugga ner duellanten och överaskningselementet gör att rollpersonerna relativt lätt lyckas vinna fighten. En av dem blir dock skadad när han hoppar ner ifrån fasaden och de är tvungna att finna någon som kan vrida dennes ben rätt igen.

Rollpersonerna finner med hjälp av den gyllene Nemia Lumes, som är en gatuunge i ett ficktjuvsgäng, namnet på Ravi "Slaktarn" som är en slaktare bosatt i en stadsdel i närheten. De är dock tvungna att lova Nemia att de senare ska försöka få loss Maressa som är en moderlig slavinna som brukar ge gatungarna mat och som jobbar med att rensa fisk vid stranden vid ett senare tillfälle.

Ravi visar sig vara full av galghumor och allmänt en aning kufisk. Han härstamar ifrån fastlandet och har en hel del konstiga maner men han kan hjälpa dem att fixa benet och tar endast en hutlös betalning för detta. Han lovar också att hålla käft då RPs förehavanden inte direkt bör komma till känna för de andra i adeln. Rollpersonerna beger sig sedan hem för att sova.

Eftersom Dunblomster som sömnmedel bara kan blandas av Iobra Merki i hela staden ger sig rollpersonerna dagen därpå av för att försöka få reda på vem som har betalat för detta av den märkliga Tarnessiska Ambassadören. Denna är dock mindre intresserad av att hjälpa till och bara att den mycket fine unge adelsmannen/fixaren agerar hallick till den ståtlige duellanten, samt får fram lite pengar, får henne att ange en adress som tydligen befolkas av Smutsmän (också något jag får skriva om lite mer senare) som de ska börja med att undersöka nästa session.

Vad som pågår egentligen? Vem som vill döda dem och krossa deras försök att återuppväcka huset Molkai? Det håller jag också på att skriva mer om.

 

[Radioaktiv]

Jag undrar om det finns själafåglar (eller helst annat mycket bättre namn?) som kan åka genom olika dimensioner? Typ till gudarna eller så, och meddela präster? Bara för att det är fräckt

What's your take on magic?

 

[Anarchclown]

Kanske Fallrkjosa (samma betydelse som Valkyria) som flyger mellan världarna och som ser över förfädernas andar?

Jag har ganska low key magi hittills. Det är lite hypnos, siare, magiska växter, mystiska symboler och sfinxer och lite prästerliga krafter.

Just det och så övernaturlig tur och formförändrande bortbytingar.

 

[Radioaktiv]

Nice namn, och gillar magin. Tycker att det är bättre med low, ju mer magi som finns i rollspel ju mer mina rp låter den sköta/lösa allt. -.-

Funderar på att göra en lista med magiska växter Är det värt?

 

[Anarchclown]

Låter skitbra. Systemet är ganska rollspelstungt och inte så noga med att beskriva effekterna av saker och ting utan lämnar det till spelledaren och spelarna i största möjliga mån. Hursomhelst tror jag att det skulle vara kul med en rollspelsbaserad genomgång av olika örter.

 

[Radioaktiv]

Kan tycka att det är bra med en bas iallafall. Insåg att jag gjort växtlistor i almänhet till alla rollspel jag SLat, så jag kan kolla genom en del gammal och modda

 

[Anarchclown]

Jo. Som en obotlig gammal skit så kan jag ju personligen inte låta bli att göra listor med vapen till varenda jävla system jag någonsin gjort trotts att det egentligen mest är en visuell grej.

 

[Anarchclown]

Tilläg på Faunan

Smutsmän & Bortbytingar
Dessa väsen härstammar ifrån de varelser som levde på öarna innan människorna kom hit för många hundra år sedan. De ser ut som krumma humanoider med hudfärger som går emot det gröngrå. De har ofta väldigt märkliga och förvridna drag såsom puckelryggar med taggar på, små horn, enorma knöliga näsor etc. Smutsmännen är konstant bundna i dessa skrämmande former medan deras släktingar bortbytingarna är de som föds med en förmåga att anta andra humanoida skepnader. Även om ett släktskap finns så är det ovanligt att smutsmän föder bortbytingar eller att bortbytingar föder smutsmän. Detta kompliceras ytterligare av att de trotts sina främmande utseenden även kan få barn med vanliga människor.
Varför detta är så har vetenskapsmän försökt förklara under lång tid och frenologsamfundet har kommit fram till att smutsmännen helt enkelt är vad som händer med människor som tillhört de lägre klasserna för längre. Samtidigt gissar Botanikarium att det förmodligen snarare rör sig om en släktskap med grönsaker som delas av andra öars invånare. Det man gärna talar tyst om är dock att enligt krönikorna ifrån nybyggarnas första tid fanns här redan de märkliga ”Förändrarna” vilka till hälften dväljdes i drömmarnas rymd och vilka höll hov av sant och osant där gränserna för form och oform suddades ut. Ifrån dessa odödliga väsen som förmodligen är ursprunget för många av de märkliga livsformer som står att finna på öarna härstammar förmodligen även smutsmän och bortbytingar. Detta talar man dock tyst om eftersom dessa drömväsen och deras makt att omskapa hela världen för den moderna personen mycket illa till mods. Det faktum att bortbytingarna har kontroll över sin egen form så till den grad att de till och med kan få flera lemmar etc stärker dock denna impopulära tes.
Vilken roll de två folkslagen fyller i samhället är helt olika. Smutsmännen anses vara de lägsta av de låga och återfinns ofta som lumphandlare, råttfångare, garvare, grovarbetare och andra oönskade yrken eller ännu oftare som brottslingar och dagdrivare. Bortbytingarna däremot tjänar oftast under husen då dessas talang för spionage och diplomati gör dem mycket eftertraktade. Organisationer av Smutsmän misstänks och sprids som ondsinta rykten i undre världen men vanligtvis finnes det inga bevis för detta. Rykten av organisationer bestånde enbart av Bortbytingar skrämmer folk så till den grad att de skapar panik när de florerar och därför finns det i alla fall offiellt inga sådana sammanslutningar.

 

[Radioaktiv]

Sänger upp en växt tror jag bestämt... säg till om jag är inne på rätt spår gällande mall och så

Abreshumi, (strandhår, strandtant, dimört), är en relativt ovanlig ört som växer bäst på sandiga stränder. Försök har gjorts att utvinna frön och kultivera oragniserat, men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Alla försök har misslyckats.

Växten har en 30 – 50 cm lång själk, och de hårlika blommorna har upp mot 15 cm långa "blad". Blommorna är vita eller gråvita, och det kan sitta upp till fyra blommor per växt. På grund av att själken är så smal så "lägger sig" ofta växten mot marken, och då ser det ut som om det är små vithåriga huvuden som sticker upp ur marken.

Abreshumi används främst i religiösa/ockulta riter. Enligt sägnen skall växten plockas och soltorkas i en dag och en natt, varefter den bränns ungefär som rökelse och man andas in ångorna. Tillsammans med böner skall detta ge personen i fråga möjlighet att kontakta de döda, men detta görs sällan då det finns många berättleser om hur människor tappat kontrollen över riten och istället blivit besatta. Växten sägs också skydda mot spöken, och en del har till och med en liten bit i kudden för att skydda mot mardrömmar.