Ville säga en sak till om det här:
Eller som jag, när RP var på månen. Jag förklarade lite halv-OOC/IC vad som hade hänt innan och hur det kom sig att dom var på månen, vad företaget hade för förväntningar på RP ("Dom tror att ni är ungefär level femmor men ni är egentligen level ettor") osv. Det skulle ha kunna varit typ två spelmöten av setup men jag ville hoppa rätt in i "den öppna delen". För att jag inte ville typ manipulera in dom till att åka till månen osv, ville hellre redan att dom skulle vara där innan det första "Vad gör ni?"-et kom.
Eller som när min kompis skulle DM:a en one-shot för oss "Ni är i Greyhawk och är trött och smutsiga efter att ha rest länge när ni anländer till en liten by... det är OK att jag ger er en sån setup va? Ni känner er inte rälsade?" Jag bara "Nej, nej, i setupen är det OK".
Det är så sjukt mkt skönare för mig som spelare att veta när är det "öppet för spelande" och när är det "stängt", jämfört med om SL/DM "smyger in" scriptade delar i spelet. Själv har jag som DM bara gjort det i början av kampanjer (hehe kanske därför jag hela tiden vill börja på nya kampanjer), jag har haft dålig erfarenhet av att försöka styra spelet mot nåt visst mål. Men att göra det mitt i spelet, helt plötsligt öppet ta i från spelarna deras agens och säga "OK, nu ska jag rälsa er lite. Efter en lång flodresa blablabla blablabla och ni blablabla så kommer ni till blablabla och blablabla. Vad gör ni?", det skulle för mig som spelare kännas som en lesser evil än att använda Penn&Teller-tricks som quantum-grejer, tärningstrix osv för att få in dom events som SL vill.
Vi pratade lite om det i den här tråden, My Drinking Problem också. Ska sammanfatta stället jag pratar om, men spoiler för dom som ska spela i den kampanjen
och jag är inte heller helt vän med såna knep. Jag föreslog att jag kanske skulle liksom... byta spel-regler, spel-"mode" en stund istället. Först spela ut kvällen på jobbet som vanligt. Sen bryta, ta bort tärningarna och typ byta röst "Det som sen hände den kvällen var...", gå in in nån sorts berättar-läge och berätta om det som händer,
och sen släppa lös dom igen" med ett " vad gör ni?"
Den Glömda Staden börjar med att det har varit en sandstorm och spelarna är isolerade i öknen och då kommer dom till en stadsruin och det finns inte mkt till skydd där, "vad gör ni?" Jag flyttade dungan till en annan kampanjvärld när jag körde det själv, så jag använde inte den setupen, men jag tycker den är ok. Och, modulen är ju i B-serien av en anledning. B står för "Bara dungeons" medan X står för "Exteriörer och hexes" (egentligen "Basic" resp "Expert" men som minnesregel för vad som finns i dom olika boxarna brukar jag tänka så).
The Lost Mine of Phandelver börjar, nu ska jag vara försiktig som tusan med spoilers, men den börjar med att RP går med på ett visst jobb i en stad och så åker dom ut på landet för att göra det jobbet. Jag hängde ju på låset bildligt talat när 5e var påväg och lyssnade på varenda intervju med Mearls och dom andra och när jag hörde den här setupen så blev jag lite orolig. "Inte en chans att jag skulle klara av att rälsa in en sån setup" tänkte jag, "dom kommer vara i en stor äventyrsstad och så ska jag få dom att träffa en viss uppdragsgivare bland alla? Och att han ska ge dom ett visst jobb? Känns inte så sannolikt....?" Och dessutom var jag orolig för det skulle ju vara en nybörjarbox, ska dom behöva illusionsrälsa redan från början? Njaej... det kändes vanskligt.
Jag oroade mig i onödan. I boken är hela det här med jobbet som dom fick i staden Neverwinter, första mötet med deras uppdragsgivare, och första sträckan på landsvägen något som avhandlas i en för-vad-det-är ändå rätt koncis boxed text. Typ "Ni har träffat den-och-den i Neverwinter, tagit det-här-och-det-här jobbet ute på landet, och nu är ni på landsvägen efter att ha färdats si-och-så lång tid och då ser ni [...] och [...]. Vad gör ni?" Jag drog en suck av lättnad! Detta kunde jag använda rakt av. Spelarna kunde släppas fria där. Och, som boxen är gjord, vad dom än gör från den stunden framåt går att spela ut. Dom kan "OK vi struntar i att gå fram till [...] och galloperar istället åt andra hållet" och det finns tabeller och hexkartor för att även där få reda på vad som händer. (Ja, Starter Set har till skillnad från gamla Basic lagt in (förenklade) vildmarksregler redan från början, och ja det är ju bra tycker jag, jag argumenterar ju inte emot slumpmöten och wildernessregler, jag skrev ju förtusan en hyllningstråd till dom, det jag argumenterar emot är bara anths griefande inställning i speltexten han postade.)
Jag tyckte det var underbart att det lades i setuptexten och inte något som försökte spelas fram. Dom har en ordentlig bakgrund till var dom är, varför dom är där osv men det finns ingen osynlig force som gör att dom sitter där med klöver tre i handen trots att dom trodde dom fick välja fritt från kortleken.
En kompis till mig som körde LMoP berättade att han tänkte göra om det, att dom skulle börja i själva Neverwinter, att dom skulle rollspela sig fram till mötet med uppdragsgivaren, till den där landsvägsresan osv osv. Och jag bara "Nej jag skulle aldrig klara av att DM:a det". Varför skulle dom öht ta det uppdraget ist för att härja runt i NW? Varför skulle dom gå in i just den baren? Varför skulle dom prata med just den personen? Och visst, den här DM:en hade fyrans Neverwinter-bok i högsta hugg osv osv så visst kanske var det möjligt. För mig var tanken på att dom skulle, trots att dom redan var ute på landet, ta sig till Neverwinter en av dom få sakerna som jag var minst beredd på (jag gjorde så gott jag kunde och lånade fyrans Neverwinter-bok jag också, men jag begrep mig inte riktigt på den, skulle kanske göra det nu när jag har mer erfarenhet av att spelleda stadskampanjer).
Jag tycker det är den perfekta setupen (och, som sagt, rakt ur gamla D&D Basic). När jag hoppade in Barrowmaze så var det en sån pitch jag fick "Ni är gravplundrare -- åtminstone i början, ni får hitta andra mål om ni vill -- och ni bor i byn Helix och ni brukar besöka en plats som heter Barrowmaze för att plundra där".anth;n231181 said:Ni har färdats i en vecka genom den mörka urskogen utan att någonting har hänt när ni äntligen står framme vid grottöppningen...
Eller som jag, när RP var på månen. Jag förklarade lite halv-OOC/IC vad som hade hänt innan och hur det kom sig att dom var på månen, vad företaget hade för förväntningar på RP ("Dom tror att ni är ungefär level femmor men ni är egentligen level ettor") osv. Det skulle ha kunna varit typ två spelmöten av setup men jag ville hoppa rätt in i "den öppna delen". För att jag inte ville typ manipulera in dom till att åka till månen osv, ville hellre redan att dom skulle vara där innan det första "Vad gör ni?"-et kom.
Eller som när min kompis skulle DM:a en one-shot för oss "Ni är i Greyhawk och är trött och smutsiga efter att ha rest länge när ni anländer till en liten by... det är OK att jag ger er en sån setup va? Ni känner er inte rälsade?" Jag bara "Nej, nej, i setupen är det OK".
Det är så sjukt mkt skönare för mig som spelare att veta när är det "öppet för spelande" och när är det "stängt", jämfört med om SL/DM "smyger in" scriptade delar i spelet. Själv har jag som DM bara gjort det i början av kampanjer (hehe kanske därför jag hela tiden vill börja på nya kampanjer), jag har haft dålig erfarenhet av att försöka styra spelet mot nåt visst mål. Men att göra det mitt i spelet, helt plötsligt öppet ta i från spelarna deras agens och säga "OK, nu ska jag rälsa er lite. Efter en lång flodresa blablabla blablabla och ni blablabla så kommer ni till blablabla och blablabla. Vad gör ni?", det skulle för mig som spelare kännas som en lesser evil än att använda Penn&Teller-tricks som quantum-grejer, tärningstrix osv för att få in dom events som SL vill.
Vi pratade lite om det i den här tråden, My Drinking Problem också. Ska sammanfatta stället jag pratar om, men spoiler för dom som ska spela i den kampanjen
Först så spelar spelarna igenom en typisk kväll på jobbet och det finns en del bangs som kommer in då. So far so good! Sen är det meningen att ett av barnen ska smyga iväg utan att spelarna ser det, spelarna ska be sina pappersryttande chefer passa barnen medan dom själva ger sig ut i skogen efter barnet, och spelarna ska bli vampyrer osv osv. Vi kom i en diskussion om det där, för jag skulle ha svårt som spelledare att se till att dom där sakerna som det var meningen att det ska hända verkligen ska hända. Det finns "knep" (om dom lyckas hindra barnen från att gå ut i skogen, eller om dom inte följer efter, så kan dom ändå bli vampyriserade. I värsta fall att vampyren bryter sig in och ger sig på dom) men scenariot var inte riktigt skrivet så
att barnet smyger i väg, att dom följer efter, att dom blir vampyriserade osv, och sen " Och sen "Och nu vaknar ni upp törstiga som tusan efter blod"
Den Glömda Staden börjar med att det har varit en sandstorm och spelarna är isolerade i öknen och då kommer dom till en stadsruin och det finns inte mkt till skydd där, "vad gör ni?" Jag flyttade dungan till en annan kampanjvärld när jag körde det själv, så jag använde inte den setupen, men jag tycker den är ok. Och, modulen är ju i B-serien av en anledning. B står för "Bara dungeons" medan X står för "Exteriörer och hexes" (egentligen "Basic" resp "Expert" men som minnesregel för vad som finns i dom olika boxarna brukar jag tänka så).
The Lost Mine of Phandelver börjar, nu ska jag vara försiktig som tusan med spoilers, men den börjar med att RP går med på ett visst jobb i en stad och så åker dom ut på landet för att göra det jobbet. Jag hängde ju på låset bildligt talat när 5e var påväg och lyssnade på varenda intervju med Mearls och dom andra och när jag hörde den här setupen så blev jag lite orolig. "Inte en chans att jag skulle klara av att rälsa in en sån setup" tänkte jag, "dom kommer vara i en stor äventyrsstad och så ska jag få dom att träffa en viss uppdragsgivare bland alla? Och att han ska ge dom ett visst jobb? Känns inte så sannolikt....?" Och dessutom var jag orolig för det skulle ju vara en nybörjarbox, ska dom behöva illusionsrälsa redan från början? Njaej... det kändes vanskligt.
Jag oroade mig i onödan. I boken är hela det här med jobbet som dom fick i staden Neverwinter, första mötet med deras uppdragsgivare, och första sträckan på landsvägen något som avhandlas i en för-vad-det-är ändå rätt koncis boxed text. Typ "Ni har träffat den-och-den i Neverwinter, tagit det-här-och-det-här jobbet ute på landet, och nu är ni på landsvägen efter att ha färdats si-och-så lång tid och då ser ni [...] och [...]. Vad gör ni?" Jag drog en suck av lättnad! Detta kunde jag använda rakt av. Spelarna kunde släppas fria där. Och, som boxen är gjord, vad dom än gör från den stunden framåt går att spela ut. Dom kan "OK vi struntar i att gå fram till [...] och galloperar istället åt andra hållet" och det finns tabeller och hexkartor för att även där få reda på vad som händer. (Ja, Starter Set har till skillnad från gamla Basic lagt in (förenklade) vildmarksregler redan från början, och ja det är ju bra tycker jag, jag argumenterar ju inte emot slumpmöten och wildernessregler, jag skrev ju förtusan en hyllningstråd till dom, det jag argumenterar emot är bara anths griefande inställning i speltexten han postade.)
Jag tyckte det var underbart att det lades i setuptexten och inte något som försökte spelas fram. Dom har en ordentlig bakgrund till var dom är, varför dom är där osv men det finns ingen osynlig force som gör att dom sitter där med klöver tre i handen trots att dom trodde dom fick välja fritt från kortleken.
En kompis till mig som körde LMoP berättade att han tänkte göra om det, att dom skulle börja i själva Neverwinter, att dom skulle rollspela sig fram till mötet med uppdragsgivaren, till den där landsvägsresan osv osv. Och jag bara "Nej jag skulle aldrig klara av att DM:a det". Varför skulle dom öht ta det uppdraget ist för att härja runt i NW? Varför skulle dom gå in i just den baren? Varför skulle dom prata med just den personen? Och visst, den här DM:en hade fyrans Neverwinter-bok i högsta hugg osv osv så visst kanske var det möjligt. För mig var tanken på att dom skulle, trots att dom redan var ute på landet, ta sig till Neverwinter en av dom få sakerna som jag var minst beredd på (jag gjorde så gott jag kunde och lånade fyrans Neverwinter-bok jag också, men jag begrep mig inte riktigt på den, skulle kanske göra det nu när jag har mer erfarenhet av att spelleda stadskampanjer).