Nekromanti 80 timmars dygn

[Brynhold]

Gör ett rollspel jag vill spela med min grupp. Min fråga är, hur tror ni att natur, klimat och djur skulle vara i en värld där ett dygn var 80 timmar långt? Jag har lite egna idéer, men om någon får någon intressant tanke på detta spår, så får ni gärna ge mig inspiration. I den här världen som det handlar om så finns även mystiska krafter och andar osv, och varje besjälat djur har möjlighet att utveckla övernaturliga förmågor, och det är inte bara individuellt, utan som ras i sig. Sedan finns det ande-djur som till hälften lever i den materiella världen och i den spirituella.. Men det finns även stora natur-andar eller kanske till och med kosmiska sådana... Så det skulle tex kunna finnas ett berg som är halvt levande. Med andra ord, det mesta är möjligt, så låt fantasin flöda. Vill dock inte att saker och ting ska va helt crazy, så om man har ett levande berg, så är det bra om det är subtilt och mystiskt istället för att det öppet rör på sig osv.

 

[JJoghans]

Om enda skillnaden är hur långt dygnet är, så behöver kanske inte de fysiska skillnaderna vara så himla stora. Livsformerna kommer vara anpassade till det längre dygnet, så att de antingen är vakna/aktiva under längre perioder, eller att de vilar flera gånger under dygnet.

 

[Sapient]

Om världen tillåter "andar" och liknande, så har nog det betydligt större påverkan på hur djur och växtliv utvecklas, än att förlänga dygnet (iaf så pass lite som +56h). Å andra sidan är det mycket svårare att säga hur sådana icke-materiella effekter skulle påverka evolutionen. Kanske i riktning mot att intelligens blir betydligt vanligare? Det är trots allt något som skulle ha ett klart värde i att förstå "oregelbundna", svårförutsägbara fenomen, som sådana övernaturliga förmågor definitivt skulle utgöra.

Om dygnet är längre, är förmodligen det enda som skulle påverkas, jämfört med vår värld, ganska så subtila skillnader i matsmältning och ämnesomsättning. (Lättare att "korttidslagra" näring som utnyttjas under natten.)


Däremot kan det göra större skillnad, beroende på vad som orsakat det långa dygnet. Det kan ju bero på många olika faktorer, till att börja med att "det bara är så". (Det finns inte riktigt någon given hastighet som en planet måste rotera med, det beror på en massa andra faktorer i solsystemet - men detta alternativ ger inte så mycket att jobba med, så det kan vi skippa...)

Det kan bero på att den planeten har en mer massiv måne, än jorden har. En sådan skulle utöva en betydligt starkare tidvattenseffekt - som lett till att planeten bromsats in (i jämförelse med jorden). Men den har sannolikt en mycket mer aktiv kontinental-tektonik*, där det är vanligare med vulkaner, jordskalv och följdeffekter av det. (Och det kanske samverkar med/bidrar till de övernaturliga förmågorna? Som en "sista utväg" i en mer kaotisk miljö, kanske dessa kan ge överlevnadschanser för individer som annars hade dött pga dessa faror?)

Men en effekt av detta, skulle antagligen vara mindre kontinenter och mer långgrunda hav på kontinentalsockarna. (Dels därför att kontinenter i förhållande till magman, är lite som is - har lägre densitet och flyter bättre, med mer bärkraft, om de är tjockare. Dels därför att rörelserna skulle hålla isär de olika "byggstenar" som bygger upp en kontinent, istället för att låta dem hålla ihop - men iofs skulle det tidvis, precis som i jordens historia, ändå blidas tillfälliga "superkontinenter", så det kanske eg inte spelar så stor roll från spelarperspektiv...)

Dessutom finns ju själva tidvattnet. Om planeten har ungefär samma proportioner som jorden vad gäller vatten/land, så skulle skillnaderna pga tidvatten kunna vara mycket mer påtagliga - vid flod skulle antagligen större delen av Danmark och Skåne ligga under vatten (frånsett toppen på åsar och större kullar kanske). I gengäld vid lågvatten, skulle ett landområde stort som Danmark blottas och knyta ihop de Brittiska öarna med kontinenten ("Doggerland").

Dramatiskt iofs - men kanske inte på en evolutionär nivå. Men med 80h långa dygn, så skulle det definitivt ändå kunna ge en del intressant följder. Det skulle till att börja med finnas vattenväxter som klarade av att plötsligt bli landväxter. (Eller tvärtom...) Det kanske skulle finnas en massa djur som tex gräver ned sig och går i dvala medan deras habitat täcks av vatten - och sedan lever och frodas intensivt i mellanperioderna.

Och kombinationen av just mindre kontinenter/grunda hav på kontinentalsocklarna skulle ju kunna samverka så att en stor del av den totala landmassan - frånsett kontinenternas centra - tidvis täcks av hav. Där finns skyddade habitat för permanent landlevande växter och djur.

Motsvarigheterna till våra amfibier, vattenanpassade reptiler och marina däggdjur (särskilt de som lever i gränszonerna - sälar, valrossar mm) skulle vara mästare i att kolonisera just den växlande miljön. Under perioderna när annars vattentäckt landmassa blottas, så kanske landlevande djur strömmar in för att kalasa på de växter - och djur - som lever där, under den tid är blottlagda.

Och det går att tänka sig att det sker under längre perioder, med mer mellanrum, än två ggr per dygn som hos oss, beroende på att dynamiken mellan planeten och månen är så annorlunda. Ebb (då landområdena blottas) respektive flod, sker kanske under en vecka en gång per kvartal?



* Dels därför att planeten skulle kunna ha bromsats upp mycket snabbare än jorden, om utgångsläget vore lika, så den kan i jämförelse vara mycket yngre - alltså ha varmare centrum - och dels för att tidvattenkrafterna i sig bidrar till att hålla magman i rörelse, skapa strömmar mm i den och därför motverka stabiliseringen av kontinentalplattorna.

 

[Brynhold]

Tackar för svaren. Jag gillar din idé om en stor måne : ) måste nog göra något sådant med. Hur stor ska månen vara i förhållande till planeten typ för denna effekt? Kartan jag ritat har faktiskt små kontinenter och mycket öar, så låter som att det kan passa. Har inte direkt tänkt på exakt hur stor planeten ska va, men den är nog lite mindre än jorden iaf. kanske 3/4 delar av jorden eller så.

Hur långa bör dygnen vara för att dett ska ge en större effekt? Det jag har tänkt att jag vill ha är en del olika raser som är speciellt anpassade. Dem jag tänkt ut hitils är "människor" med specialaren att genom deras spirituella koppling till den kosmiska anden Solen, kan inta dennes energi via sitt hår framför allt. Så håret är lite mer levande, typ reagerar på kännslor människan, eller sol-folket som jag kallar dem just nu, upplever... Namnförslag är välkomna... En annan intilligent ras är något av en korstning av ett katt-djur och en rocka, med extra mycket päls på "rocka"-delen. Dem lever i kalla klimat, jagar under vattnet, för att sedan kura in sig i "rockan"s värma under natten och går tillfälligt i ide. Sedan ett ökenlevande kamel-humanoid folk, som samlar energi ifrån värme i sin puckel (de ser lite quasimodo-artade ut fast långa), sen sitter dem ofta i en ring under de iskalla nätterna och deras pucklar utstrålar värme som ett svagt sken. Hur långa bör dygnen vara för att det ska bli tillräckligt kallt på natten så detta verkar vettigt? (om det ens blir så kalt pga långa dygn? kanske vindarna fördelar planetens värme tillräckligt bra..)

 

[Mannen i skogen]

Dramatiskt iofs - men kanske inte på en evolutionär nivå. Men med 80h långa dygn, så skulle det definitivt ändå kunna ge en del intressant följder. Det skulle till att börja med finnas vattenväxter som klarade av att plötsligt bli landväxter. (Eller tvärtom...) Det kanske skulle finnas en massa djur som tex gräver ned sig och går i dvala medan deras habitat täcks av vatten - och sedan lever och frodas intensivt i mellanperioderna.

Och kombinationen av just mindre kontinenter/grunda hav på kontinentalsocklarna skulle ju kunna samverka så att en stor del av den totala landmassan - frånsett kontinenternas centra - tidvis täcks av hav. Där finns skyddade habitat för permanent landlevande växter och djur.

Motsvarigheterna till våra amfibier, vattenanpassade reptiler och marina däggdjur (särskilt de som lever i gränszonerna - sälar, valrossar mm) skulle vara mästare i att kolonisera just den växlande miljön. Under perioderna när annars vattentäckt landmassa blottas, så kanske landlevande djur strömmar in för att kalasa på de växter - och djur - som lever där, under den tid är blottlagda.

Sjöjungfrurna och människorna kan handla med varandra genom att placera varor i särskilda behållare på de platser där tidvattnet ger dem tillträde vid olika tillfällen.
Bland båda folken finns handlare som är experter på att snabbt ta sig till handelsplatserna, och sedan tillbaka innan vattnet tar dem.

 

[clarence redd]

Antingen en stor måne - eller en dubbelplanet? Alltså två planeter som kretsar runt varandra i sin bana runt solen. Då borde tidvatteneffekterna bli riktigt stora. Om det finns magi och andar kanske det går att kommunicera mellan planeterna. Eller den ena planeten kanske är andevärlden?

 

[Sapient]

Hur långa bör dygnen vara för att det ska bli tillräckligt kallt på natten så detta verkar vettigt? (om det ens blir så kalt pga långa dygn? kanske vindarna fördelar planetens värme tillräckligt bra..)

Det beror lite på. 80h är definitivt tillräckligt lång tid för att motverka även en tjockare atmosfär, som en större planet med största sannolikhet skulle ha (om den inte har mycket lägre densitet). Det betyder att kombinationen av stora hav och långa dygn antagligen ger en högre medeltemperatur än på jorden. Om inte planeten ligger väldigt långt från solen, skulle jag gissa att det inte finns några polarisar. (Lite beroende på hur stora kontinenterna är, och om någon av dem ligger "bra till" för att nedisas.)

Temperaturvariationen styrs av dels dygnets längd, dels faktorer som luftfuktighet, atmosfärens tjocklek och markens sammansättning. Dvs. högt över havsnivån är det i regel stor variation - dels pga tunnare luftlager, dels betyder det (iaf indirekt) att det i regel är torr luft och torr mark, berg eller motsvarande, och ofta dessutom mindre eller rent av obefintlig växtlighet - medan det i lågt liggande områden med fuktig mark/nära havet är betydligt mindre variation över dygnet.

Om vi utgår från Sverige som referens, så är temperaturvariationerna stora sommartid (upp till ca 20 grader mellan dag och natt) och ganska små vintertid (omkring 2-4 grader mellan natt och dag). Det finns ännu större variationer på jorden - i ökenområden kan den nå uppåt 50 garders skillnad. I norra USA, Montana, kan temperaturvariationerna vara mellan 30-40 grader pga samma faktorer - högt läge, torrt och relativt karg miljö.

Om din planet är något större än jorden, har den antagligen lite tjockare atmosfär (vid samma densitet). Det ger förmodligen ett lite smalare temperaturintervall över året - topptemperaturerna är iofs kanske högre än på jorden (som noterat ovan), men mindre skillnad över året. Men sånt är också beroende på gassammansättningen (vilka "växthusgaser" och hur mycket av dem) och molnbildningen. Och inte minst av planetaxelns lutning. (Jorden "lutar" ju rätt så mycket mot omloppsbanans plan.)

Med små kontinenter och många grunda hav, så är det förmodligen ganska varmt (och fuktigt) i kustområdena. De håller temperaturen rätt bra över natten - kusthaven absorberar mycket värme och avger den förhållandevis långsamt till atmosfären. Här sjunker kanske temperaturen så lite som 5-6 grader under natten på sommaren och kanske 7-8 grader på vintern, generellt. (Variationerna kan dock vara stora mellan sommar och vinter. Även om hav, generellt sett, håller värme, så kan kombinationen av långa nätter och vinterväder med mycket nederbörd leda till att haven blir effektivt utkylda.)

På land - en bit från havet - är därför sannolikt variationerna stora. Temperaturen sjunker nog 25-40 grader på natten på sommaren och kanske 10 grader på vintern generellt. Är det dessutom uppe i bergen, sjunker den ännu mer.

Alltså - lite mindre årstidsvariationer än på jorden, högre medeltemperaturer generellt, och ganska så kraftiga dygnsvariationer, särskilt i höglänta och/eller torra områden en bit från kusten.

Och ja, den här planetens vindmönster kommer att vara mer effektiva i att omfördela temperaturer. Eftersom rotationen är lägre, så blir corioliseffekten mindre. Då blir istället temperaturskillnader den kanske mest drivande faktorn bakom vind- och vädermönster. Och då blir det mer nord/sydliga vindar än öst/västliga.

Generellt sett blir de nog också kraftigare än på jorden, och med mer stormar - det brukar antas vara den generella effekten av mer energi bundet i klimatsystemet. Med mycket grunda kusthav som lätt värms upp, så blir det också riklig nederbörd.

 

[.113]

Sapient. Bäst.

 

[Brynhold]

Allt detta fick mig att tänka på ifall det skulle kunna fungera att göra såhär istället: Världen i fråga är istället en måne? Den kan ha normala dygn för enkelhetens skull (Jag kom på mig själv med att det blir väldigt jobbigt att prata tidsenheter när dygnen är annorlunda), men har ibland långa perioder då hela månen(planeten) saknar sol. Därav har många växter och djur utvecklat olika sätt att överleva. För man in det kraftiga tidvattnet på det med, eller blir det att fungera annorlunda?

 

[.113]

Finns det alltså en planet man snurrar runt oxå? Det för ju med sig väldigt mycket mystik från månfolket känns det som

Vad är det för setting?

 

[clarence redd]

Lösningarna hos faunan för långa perioder av mörker tror jag blir flera: riktigt djup sömn som minskar energiåtgången hos kroppen rejält, flera korta vakenperioder för att äta, kissa & röra lite på sig, samt att mörkerseende är vanligare. Att lagra energi för natten blir också viktigt; antingen genom att äta riktigt mycket innan (som ormar), utveckla pucklar eller liknande (som du är inne på) eller att lägga upp rikliga förråd med lättillgänglig energi. Säkra och lättillgängliga förråd kräver ofta något slags enkelt byggande/grävande - ju längre nätter, desto tidigare i evolutionen kanske byggandet uppstår?

 

[Brynhold]

Finns det alltså en planet man snurrar runt oxå? Det för ju med sig väldigt mycket mystik från månfolket känns det som

Vad är det för setting?

Tänkte att man snurrar runt en annan planet och har därmed mörkerperioder på kanske en eller två veckor.. Kändes som en intressant tanke, men är lite osäker hur effekterna av det skulle vara. Den spirituella kraften som finns kan ju hjälpa att få det å fungera. : ) Så behöver man en måne då fortfarande för tidvatten var en av de saker jag fundera på?

Settingen, vet inte om detta svar är vad du söker, men kan försöka beskriva lite.

Teknologimässigt så är dem kanske något mer advancerade än vi är idag. Magin består av tre delar - Spirituell, själen. Mystisk, sinnet. Warp, Kroppen. Folk kan på olika sätt ingjuta dessa element med sin själ vilket ger en olika förmågor beroende på vilken typ av kraft det handlar om. Detta är ovanligt och svårt dock, och man måste stärka sin själ gradvis, annars är det garanterat att något kaotiskt kommer hända. Så en person som tex får en för stark dos warp i sig kanske muteras på något otrevligt vis. Om personen överlever så blir effekten att han blivit mäktigare men samtidigt utvecklat "allergi" mot framtida försök att stärka sig...
Loremässigt så finns det en källa aggresiv warpenergi på planeten som skapades nyligen, via ett katastrofalt projekt där en portal skulle ha skapats till en annan värld, blev istället en enorm explosion och är nu en nod för denna kraft som förvrider livet omkring sig. Och alla som är infekterade av aggresiv warp vill sprida det genom världen... Världens två rikaste länder blev nästan helt förstörda och världen försöker nu återhämta sig och dessutom hantera det nya problemet.

Clarence redd: Bra tipps, byggande kanske kan ha hjälpt att det finns flera intiligenta raser också : ) Men när man ska fundera på övriga djur så gillar jag idéen att många djur är kapabla till att bygga,

 

[micke_p]

Så det skulle tex kunna finnas ett berg som är halvt levande. Med andra ord, det mesta är möjligt, så låt fantasin flöda. Vill dock inte att saker och ting ska va helt crazy, så om man har ett levande berg, så är det bra om det är subtilt och mystiskt istället för att det öppet rör på sig osv.

Halvt levande berg är inte en helt otänkt tanke. Kolla följande klipp https://youtu.be/fQCrrPohyts .

 

[Sapient]

Allt detta fick mig att tänka på ifall det skulle kunna fungera att göra såhär istället: Världen i fråga är istället en måne? Den kan ha normala dygn för enkelhetens skull (Jag kom på mig själv med att det blir väldigt jobbigt att prata tidsenheter när dygnen är annorlunda), men har ibland långa perioder då hela månen(planeten) saknar sol. Därav har många växter och djur utvecklat olika sätt att överleva. För man in det kraftiga tidvattnet på det med, eller blir det att fungera annorlunda?

Tänkte att man snurrar runt en annan planet och har därmed mörkerperioder på kanske en eller två veckor.. Kändes som en intressant tanke, men är lite osäker hur effekterna av det skulle vara. Den spirituella kraften som finns kan ju hjälpa att få det å fungera. : ) Så behöver man en måne då fortfarande för tidvatten var en av de saker jag fundera på?

Ja, planeten är - med det upplägget - en ännu kraftigare "tidvattensorsak" än månen är för planeten, eftersom planeten är den mer massiva av de två kropparna. (Om de är någorlunda lika i massa, så är de snarare ett binärt system som clarence redd skrev igår.)

Dessutom så kan du göra ganska mycket som du vill med månens "dagtid" - planetens inverkan kan ju just ge långa perioder utan solljus, särskilt om månens rotation är synkad med dess bana - som vår måne är, så att den alltid vänder samma sida mot jorden ("bunden rotation").

Praktiskt sett innebär det att månens ena sida alltid har planeten på himlavalvet - ungefär som solen vid midnattssol. Den går aldrig riktigt ned. (Men den är kanske osynlig när den står för nära solen, ett par ggr om året.) Den andra sidan, har ingen aning om planetens existens.

Planet-sidan har solljus långa perioder när den är "utanför" planetbanan - utom en kort förmörkelse varje gång planeten passerar mellan den och solen - medan baksidan har det när planeten är innanför banan.

Men då talar vi (sannolikt) om ännu längre dygn än 80h. (Månens dygn är ju ca 28 "jorddagar" - 14 dagar av sol, 14 dagar av mörker.)

Om du vill göra det lätt för dig, så använd en dygnslängd som är någorlunda enkel att relatera till för spelarna. 28 dagar är ju en sådan, det är rätt enkelt att förklara och föreställa sig en dag som är två "jordveckor" lång, eftersom det är en tidsperiod som vi själva ofta hanterar. Och måndygnet har då, så klart, 28 "timmar". (Mycket mer än så tror jag egentligen inte behövs spelmässigt - all annan tidsmätning kan ju hantera "meta", dvs. som tidsenheter för spelarna snarare än RP - sånt som "stridsrundor" osv. har ju ändå alltid varit det.)

Väl att notera, är att natten på planetsidan, förmodligen är ganska ljus för det mesta - ljusare än fullmånenätter på jorden - eftersom planeten (sannolikt) fungerar som en stor måne. Däremot är den betydligt mörkare på "rymd-sidan", eftersom den har natt när den är vänd bort från planeten, mer som nymåne-nätter.

Lösningarna hos faunan för långa perioder av mörker tror jag blir flera: riktigt djup sömn som minskar energiåtgången hos kroppen rejält, flera korta vakenperioder för att äta, kissa & röra lite på sig, samt att mörkerseende är vanligare. Att lagra energi för natten blir också viktigt; antingen genom att äta riktigt mycket innan (som ormar), utveckla pucklar eller liknande (som du är inne på) eller att lägga upp rikliga förråd med lättillgänglig energi. Säkra och lättillgängliga förråd kräver ofta något slags enkelt byggande/grävande - ju längre nätter, desto tidigare i evolutionen kanske byggandet uppstår?

Med längre mörkerperioder än 80h - när vi talar dagar eller kanske veckor - så finns det definitivt en uppsjö av lösningar. Det kan vara vad som helst - en del arter har kanske fler ögonpar, varav vissa är särskilt natt-effektiva (saknar färgreceptorer, fler svart/vita receptorer) medan andra ögon är "dagögon" som ser i färg men är värdelösa på natten.

Det beteende du beskriver - korta vakenperioder på natten avlösta av sömnperioder - är redan det vanliga på jorden, iaf för mindre däggdjur. (Med två kaniner i hushållet kan jag säga att de är vakna och busar vid de mest förvånande tider på dygnet... )

En sak som det nog skulle finnas mer av, är arter som bara är aktiva endera på natten eller dagen och sen kanske gräver ned sig eller liknande. De lär i så fall utveckla just olika "lagringssystem" för näring. (Eller, som du skriver, "svull-äter" och sen går i ide för natten/dagen.)

(Men sannolikt är det så, att de som utvecklat parallella syn-system för natt/dag, inte också har pucklar eller liknande, eftersom det representerar två olika strategier.)

I principer skulle det kunna finnas tre mer eller mindre parallella ekosystem - framför allt bland djur, men delvis också för växter, om vi tänker oss lite olika anpassningar - dagsystemet, nattsystemet och de som är allround-aktiva. (Och de tre överlappar i olika grad under gryning/skymning).