Nightowl
Champion
Buzzwords...
Gondica är inte direkt ett renodlat action-spel, buzzwords till trots...
Under långliga tider - det här var när jag var ung (född -71) var det fult med pangpang och tjohej i rollspel. Regler skulle vara antingen "realistiska" eller "balanserade" och båda lägren såg med avsky på mäktiga rollpersoner som kunde göra "tuffa" grejer. Spelen var fulla med byxångest för hur man stoppar det här, så det fanns spelare som försökte, men de ansågs enbart som ett problem. (Det fanns även en tredje falang redan då som skulle utvecklas till friformsfascismen, men de var mest intresserade av dramat i rollspelet, och pangpang och tjohej var tabu även där.) AD&D, som vi inom "realismfalangen" spydde galla över så fort vi kom åt, var precis lika skitnödigt skräckslagna som vi över mäktiga rollpersoner och daring deeds.
Sedan ändrades detta. Det blev helt okej att inte spela på det här viset. Jag vet inte riktigt om det verkligen är en trend eller mest skitsnack, men det blev okej. En anledning var en ohelig allians mellan de som ville ha lite tjossan och de som betraktade rollspel som "egentligen en sorts teater", eftersom teater ju blir film, och tja, actionfilm, någon?
Min egen åsikt: jag vet inte om jag är så bra på det, men när jag spelar spel där fokus är på äventyr så vill jag kunna göra "balla" grejer. Jag vet inte om jag vill att rollspel ska "vara" som äventyrsfilmer, -böcker och -serier, men jag vill kunna göra grejer som hjältarna brukar göra utan att få höra att "men det här är ju rollspel så det funkar inte så, här måste man börja med 5% i alla färdigheter och långsamt öka genom att bevisa sin manlighet i strid med råttor och kobolder", eller "nä ballistiskt sett är det bara 0,0000047% av alla skott som träffar i en eldstrid" eller annat pjämmer.
Sedan behöver man inte spela "äventyrsspel" hela tiden, men om jag spelar annat förväntar jag mig att inte vara utsatt för dödsfara varje spelmöte. Om spelet går ut på komedi, drama, skräck eller "culture gaming" (som Khelataar eller Pendragon) behöver man knappast kunna hoppa och skutta och ha sig.
Erik, är dock inte folk
Gondica är inte direkt ett renodlat action-spel, buzzwords till trots...
Under långliga tider - det här var när jag var ung (född -71) var det fult med pangpang och tjohej i rollspel. Regler skulle vara antingen "realistiska" eller "balanserade" och båda lägren såg med avsky på mäktiga rollpersoner som kunde göra "tuffa" grejer. Spelen var fulla med byxångest för hur man stoppar det här, så det fanns spelare som försökte, men de ansågs enbart som ett problem. (Det fanns även en tredje falang redan då som skulle utvecklas till friformsfascismen, men de var mest intresserade av dramat i rollspelet, och pangpang och tjohej var tabu även där.) AD&D, som vi inom "realismfalangen" spydde galla över så fort vi kom åt, var precis lika skitnödigt skräckslagna som vi över mäktiga rollpersoner och daring deeds.
Sedan ändrades detta. Det blev helt okej att inte spela på det här viset. Jag vet inte riktigt om det verkligen är en trend eller mest skitsnack, men det blev okej. En anledning var en ohelig allians mellan de som ville ha lite tjossan och de som betraktade rollspel som "egentligen en sorts teater", eftersom teater ju blir film, och tja, actionfilm, någon?
Min egen åsikt: jag vet inte om jag är så bra på det, men när jag spelar spel där fokus är på äventyr så vill jag kunna göra "balla" grejer. Jag vet inte om jag vill att rollspel ska "vara" som äventyrsfilmer, -böcker och -serier, men jag vill kunna göra grejer som hjältarna brukar göra utan att få höra att "men det här är ju rollspel så det funkar inte så, här måste man börja med 5% i alla färdigheter och långsamt öka genom att bevisa sin manlighet i strid med råttor och kobolder", eller "nä ballistiskt sett är det bara 0,0000047% av alla skott som träffar i en eldstrid" eller annat pjämmer.
Sedan behöver man inte spela "äventyrsspel" hela tiden, men om jag spelar annat förväntar jag mig att inte vara utsatt för dödsfara varje spelmöte. Om spelet går ut på komedi, drama, skräck eller "culture gaming" (som Khelataar eller Pendragon) behöver man knappast kunna hoppa och skutta och ha sig.
Erik, är dock inte folk