Nekromanti Action rollspel

[Nightowl]

Buzzwords...

Gondica är inte direkt ett renodlat action-spel, buzzwords till trots...

Under långliga tider - det här var när jag var ung (född -71) var det fult med pangpang och tjohej i rollspel. Regler skulle vara antingen "realistiska" eller "balanserade" och båda lägren såg med avsky på mäktiga rollpersoner som kunde göra "tuffa" grejer. Spelen var fulla med byxångest för hur man stoppar det här, så det fanns spelare som försökte, men de ansågs enbart som ett problem. (Det fanns även en tredje falang redan då som skulle utvecklas till friformsfascismen, men de var mest intresserade av dramat i rollspelet, och pangpang och tjohej var tabu även där.) AD&D, som vi inom "realismfalangen" spydde galla över så fort vi kom åt, var precis lika skitnödigt skräckslagna som vi över mäktiga rollpersoner och daring deeds.

Sedan ändrades detta. Det blev helt okej att inte spela på det här viset. Jag vet inte riktigt om det verkligen är en trend eller mest skitsnack, men det blev okej. En anledning var en ohelig allians mellan de som ville ha lite tjossan och de som betraktade rollspel som "egentligen en sorts teater", eftersom teater ju blir film, och tja, actionfilm, någon?

Min egen åsikt: jag vet inte om jag är så bra på det, men när jag spelar spel där fokus är på äventyr så vill jag kunna göra "balla" grejer. Jag vet inte om jag vill att rollspel ska "vara" som äventyrsfilmer, -böcker och -serier, men jag vill kunna göra grejer som hjältarna brukar göra utan att få höra att "men det här är ju rollspel så det funkar inte så, här måste man börja med 5% i alla färdigheter och långsamt öka genom att bevisa sin manlighet i strid med råttor och kobolder", eller "nä ballistiskt sett är det bara 0,0000047% av alla skott som träffar i en eldstrid" eller annat pjämmer.

Sedan behöver man inte spela "äventyrsspel" hela tiden, men om jag spelar annat förväntar jag mig att inte vara utsatt för dödsfara varje spelmöte. Om spelet går ut på komedi, drama, skräck eller "culture gaming" (som Khelataar eller Pendragon) behöver man knappast kunna hoppa och skutta och ha sig.

Erik, är dock inte folk

 

[solvebring]

Same shit...

Jag får väl lov att säga att någon sorts action förekommer i de flesta rollspel, inte minst i fantasyspelen.
Du verkar hålla fantasyspelen varmt om hjärtat (liksom jag), t.ex. nya DoD och Saga. Förekommer det inte action i dem?
Jo, det gör det verkligen. Striderna som man kan se prov på i t.ex. DoD, oavsett version är lika mycket action som det som kan uppstå i Gondica, dock är det lite mer skillnad eftersom Anders verkligen gjort dess actionstämning som en del av reklamen. Alltså framgår det tydligt direkt. Riotminds har t.ex. istället gjort sagostämningen en del av den mest tydliga reklamen, dock förekommer det minst lika mycket vapen och stridigheter.
En annan skillnad är väl också skadesystem, vapentyper osv.
Men alla är de lika "realistiska" och lika filmartade, bara det att man snackar olika genrer.

Striderna Sagan Om Ringen-rullarna, som skulle kunna liknas med DoD, är lika actionfyllda och röjiga som t.ex. Pirates Of The Caribbean, som skulle kunna kännas lite Gondica. Om inte mer!
Action är helt enkelt en del av alla de system där man rör sig med vapen i fiktiva världar som är tänkt så olik våran som möjligt - oftast.
Neotech
Starwars
Wastelands
DoD
Gondica
Eon
Saga
...Jag kan hålla på en bra stund...

Vad jag vill säga är att de alla har sina egna action inslag.
Dock kan somliga kännas mer action bara för att det förekommer skjutvapen. Men att meja ned en maffiaboss med en Desert Eagle och att meja ned ett troll med en stridsyxa, eller en vakt med armborst - det är samma skit men med andra namn och i andra miljöer bara.
Det förekommer samtidigt lika mycket klurande och mystik i t.ex. Gondica och Neotech som i DoD, bara man inte glömmer det på grund av eldktriderna (som alla tycks haka upp sig så mycket på i dessa spel?)
Jag kan väl förresten säga att jag varit i fler situationer där jag varit tvungen att slåss i DoD än i Neotech (som ända känns så hightec-action vid första anblicken).
Det beror helt enkelt på din spelledare och scenarioförfattaren, men så fort det förekommer vapen är det action liksom. Till och med Viking är action, bara det att det är lättare att dö där - så systemet är något mer undvikande för att action skall förekomma lika ofta.

Saken med de "nya" actionspelen är att de oftare ligger närmare vår värld, innehåller mycket eldvapen och har mycket bättre stridssystem är föregångarna. Dock är ju gamla DoD's strids- skade- och läksystem tänkt att vara effektivt så som det Agentspel som Marco pysslar med. Det skall vara maffigt, blodigt, stridiskt och man läker snabbt så som på film för att snart igen kunna gå in i nervkicklande fighter. Dock var ju DoD en produkt av sin tid, BRP-tiden, och det blev därför inte lika lyckat som dagens actionspel är med sina system för detta. Men de är fortfarande lika mycket actioninnehållande produkter allihopa.

...Det är min tolkning i alla fall.

 

[Johan K]

Men, vill man spela rollspel så?

Jag har inget emot at spela action. Sålänge det inte urartar till att man springa omring & panga på allt & lite till.. För min del så action när när det är nått på G hela tiden, att man biter på naglar av spänning & sådnt. Det är kul.

Var har denna trend startat och finns det verkligen en önskan bland svenska rollspelare att ha den här typen av spel?

Känns som action alltid har funnits med. Iaf så har det hänt med vårat spel sedan jag började. Så tror att det är en trend som alltid levat & komemr att vara med ett tag till.

 

[Arfert]

En reaktion på den knasiga och inkonsekventa spelvärlden Ereb Altor, egentligen (som jag läst det mesta av..)... jag ville ha en "verkligare" spelvärld på svenska.

 

[Rickard]

Höstdimma, Skymningshem, Saga, Gondica m.fl. uttrycker att det är ett spel med action..

Men har de stöd för action? Njae, inte direkt. Höstdimma är undantaget (har bara läst dogmaspelet, men läst av spelrapporter och hört folk tala om det).

Enda systemen, förutom nämnda Höstdimma, som har stöd för action är Feng Shui, Wushu, (kanske Fireborn?) och mitt EDoD. Marco Behrmann säger att Noir är action, men jag vill helst uppleva det då jag inte såg något sådant i reglerna. Grejen är att dessa är spel som för in spelarinflytande i striderna i form av att spelarna får beskriva hur de vill. För att enklast kunna beskriva något så använder sig spelen av klichéer för att spelarna lättare dels ska få inspiration och dels veta sina begränsningar.

Man hade lätt kunnat spela ett spel om är som Bourne Identity (som jag uppfattar var en motreaktion mot CTHD, Hero och liknande "dansstridsfilmer") som visar upp en klar brutalitet i striderna. Eventuellt också Steven Seagal. Alltså, att rulla tärningar och jämföra resultat är inte så himla spännande för mig utan det blir roligt när jag får något (enkelt och överskådligt) taktiskt moment eller när jag får belönas genom att beskriva handlingen.

Är det inget sådant system som jag spelar så gör jag ingen stridis. Det är skittråkigt att strida, helt enkelt. Så, skulle du kunna visa upp vad det som gör dina förslag till just actionrollspel så kan jag nog lättare beskriva din uppfattning. Vill du att spelarna ska uppmuntras till påhittighet, så snacka med dina spelare och ha "slå först, beskriv sedan"-regler där spelarna får beskriva som en belöning för bra slag. Diskutera också igenom den stämning som du vill ha - hänvisa gärna till filmer. Se även till att skita i små detaljregler som förflyttning och att man måste skada med vapnet som man attackerar. Att göra en driveby mejandes och att skjuta någon ger samma effekt - det är endast en beskrivningsmässig skillnad.

Det viktiga i actionrollspel är vad spelaren vill åstadkomma, inte vad rollpersonen faktiskt gör. Gör det inte svårare bara för att rollpersonen gör en massa, om det ändå får samma effekt som om rollpersonen gör få saker. Testa att köra med "om du lyckas så beskriver du och om du misslyckas så beskriver jag"-tankesätt. Om man slår 8+ i Saga så dör personen som rollpersonen slåss mot direkt.

Så för att svara på din fråga om man vill spela rollspel så? Du har missat en klar poäng - nämligen det jag skrev i det andra stycket. Läs om och begrunda. Man stödjer sig endast på klichéer för att sätta lägstanivån för spelarna. Ja, jag vill spela på det sättet, men det behöver inte vara matiné eller actionfilmsinriktad. Så länge jag får beskriva min rollpersons handlingar så är jag nöjd.

/Han som rantade

 

[Basenanji]

Det viktiga i actionrollspel är vad spelaren vill åstadkomma, inte vad rollpersonen faktiskt gör.

Jag tycker att du är så himla klok Han- du får ofta till tänkvärda poänger. Så, egentligen håller jag med dig- samtidigt som min närmast sjukliga faiblesse för D&D säger något annat.

För om reglerna kräver att man kollar upp saker, konsulterar listor, behöver slå extratärningar, så uteblir känslan av action rätt ordentligt.

Samtidigt tycker jag att huvuddelen av svenska rollspel har så dåligt balanserade regler att deras hantering av tex strid ofta blir skittråkigt. Tyvärr tycker jag att M:UA (som är ett älsklingsspel med tanke på settingen och själva konceptet) är ett gott exempel på ett riktigt dåligt actionspel.

Jämför jag med D&D så finns det åtminstone en spelighet redan från början vilket gör att när jag ska välja vad min rollperson ska göra- då känns det verkligen! Borde jag "charge:a"? Borde jag göra en "ranged attack" ist f en "melee"? Risken att någon får göra en "attack of opportunity" på mig- hur farligt är det i jämförelse med vad jag kan göra om jag får röra mig tio fot till? Osv osv. Det finns helt enkelt så många kvalificerade val att välja mellan, att alla strider blir asintressanta! Trots att de strider mot ditt citat ovan!

Och trots att detta också innebär att man kollar upp regler, flyttar minis, antecknar massa poäng- blir sådana strider de mest actionfyllda jag nånsin varit med om.

Men, jag har ju iofs inte spelat med dina EDoD-regler...

/Basse

 

[Basenanji]

Testat minis? (OT)

Med kartor, femfots-grids och hela baletten? PLUS levande människor? Testa!
/Basse, bättre än TVspel!

 

[wilper]

Action och spelstil

Det har nog en hel del med den spelstil man föredrar att göra hur man upplever action.

Min D&D reaktion i Höstdimma var just på sådana strider som du beskriver, när jag spelade med Gula Hjälmen så spelade de på det viset, så jag har testat det med riktiga experter, komplett med tweakade rollpersoner. Jag somnade.

 

[Basenanji]

Drick kaffe! (lite OT)

Det har nog en hel del med den spelstil man föredrar att göra hur man upplever action.

Det håller jag med om!

Sedan -om jag får lov att spekulera- så tror jag att vi väljer att tolka ordet action på många olika sätt. Dessutom tror jag att vi, när vi tolkar ordet, låter våra (ofta outtalade) värderingar följa med.

Alltså; det är ingen slump att en del tycker att man ska beskriva vad som händer när man genomför en spännande strid. En hel del system låter ju tex spelaren själv beskriva vad som händer i spelet, som en följd av att man tex har slagit bra med tärningar.

Men en sådan lösning bär ju också på den underliggande värderingen att det är kul att få beskriva vad som händer! Och att det är bra att man ger spelaren en sådan möjlighet. (Själv tycker jag att sådant suger gammal ost- här brukar nämligen en obehaglig godtycklighet spela in, snarare än vad man faktiskt försöker prestera vid spelbordet)

Och då tycker jag att det inte längre handlar om rollSPEL utan mer ROLLspel. Det viktigaste är inte att vi simulerar en situation utifrån några specifika regler, utan att vi får till en "häftig stämning" eller något liknande.

Och jag är säker på att många här har skitkul genom att rollspel är just så där "rolligt". Samtidigt så tycker jag att man ofta offrar en spelig mekanism för att kunna nå det där rolliga- trots att man från början sa sig vilja ha ett "action-rollspel" med många intressanta spelmekanismer.

Vilket i sig (anser jag i all ödmjukhet) pekar på att vissa sätt att spela rollspel på har mer eller mindre drag av fräschhet, mode och en säker topplisteplacering på "Coola rollspelslistan!"

D&D toppar måhända försäljningslistor, men det är knappast ett spel som betraktas som coolt...

/Basse, jag är däremot såååå cool. "Ägig, faktiskt!" brukar mina gymnasieelever säga om mig...

 

[Rickard]

Re: Drick kaffe! (lite OT)

Jag har så svårt att svara på dig utan att jag för den skull gör den till ett gräl om vilka spelupplevelser som bör tolkas som action. Du har så rätt i vad du skriver i första stycket nedan.

Sedan -om jag får lov att spekulera- så tror jag att vi väljer att tolka ordet action på många olika sätt. Dessutom tror jag att vi, när vi tolkar ordet, låter våra (ofta outtalade) värderingar följa med.



/.../



Och jag är säker på att många här har skitkul genom att rollspel är just så där "rolligt". Samtidigt så tycker jag att man ofta offrar en spelig mekanism för att kunna nå det där rolliga- trots att man från början sa sig vilja ha ett "action-rollspel" med många intressanta spelmekanismer.

...och i andra stycket så kommer just det som du skriver i första stycket. Vem har sagt något om att intressanta spelmekanismer måste innebära taktiska sådana?

Jag vill gärna att det som kan sker i actionfilmer (vare sig genre) simuleras när jag spelar strider i rollspel. I film så är det snabba moment, härliga manövrar och... ja, action. Jag kan inte tänka mig att det blir något liknande i regeltunga rollspel såsom D&D där man mer spelar slow motion-strider - det som ska vara fartfyllt (actionfullt) blir snarare utdraget.

Inget fel i den stil som D&D för fram, men jag vet inte om det är "riktig" action. Man dras visserligen in i en inlevelse då man får inverka i strategiska val och där man har sin rollperson som insats så att man känner att man förlorar något. Visserligen, när jag snackar Feng Shui så är det spelarna som får inverka i beskrivandet (istället för det strategiska) och insatsen är precis densamma.

Så jag... får nog ta och ändra mig där.... kanske. Om D&D gör precis samma sak för spelaren som Feng Shui, fast med olika medel - borde man då inte få samma känslor? Antagligen, eftersom både du (med D&D) och jag (med Feng Shui) säger oss uppleva action med våra spel - "riktig" action.

Men vi kan väl i alla fall enas om att DoD, Mutant och liknande spel inte simulerar action?

/Han som tror sig fått något vettigt om stridssystem på papper

 

[Basenanji]

Vi är överens om det! (NT)

Något att Tillägga har jag inte!
/Basse