Nekromanti Action rollspel

[Andy]

Jag har kollat lite på rollspelsmarknaden och jag tycker mig se en trend (eller många trender men det är en som jag tänker ta upp här).

Höstdimma, Skymningshem, Saga, Gondica m.fl. uttrycker att det är ett spel med action.

Errol Flynn används ofta, stunts, coola manövrar, snabbhet och allmänna matinévibbar.

Men, vill man spela rollspel så? Var har denna trend startat och finns det verkligen en önskan bland svenska rollspelare att ha den här typen av spel?

Jag vill inte ha Hollywoodaction i mitt spelande (men jag skulle gärna vilja se lite mer påhittighet i striderna i de spelgrupper som jag är med i nu), jag vill inte spela Errol Flynn eller Mangawarrior. Allt detta är helt klart min personlig åsikt men som jag skrivit ovan: Är actiontrenden etablerad i rollspelssverige? Är det en genre som har fattats och som nu håller på att inmutas av allt fler rollspel?

 

[Storuggla]

"Var har denna trend startat och finns det verkligen en önskan bland svenska rollspelare att ha den här typen av spel?"

Det tartade nog med Feng Shui tror jag. Frågan om folk vill ha den sortens spel lämnar jag åt folk.


Storuggla, i'm starving you see

 

[soda_UBBT]

Jag vill inte ha Hollywoodaction i mitt spelande (men jag skulle gärna vilja se lite mer påhittighet i striderna i de spelgrupper som jag är med i nu),

Det är väl detta som är kruxet. Och ytterligare ett utav de klassiska problemen med traditionellt rollspelande - utan enkla konventioner som att snacka genom bildspråk, tema och beskrivningskonventioner. Man bara 'gör' som man skall 'göra'. Meh.

Förslag; testa wushu med hyperrealitiska beskrivningar och brutalgritty bildspråk. Ett spel som är gjort för over-the-top men funkar precis lika bra för den totala motsatsen - men hur man än gör bidrar alla till påhittigheten och spelet.

 

[Gurgeh]

Strid har traditionellt varit en viktig del av rollspelsupplevelsen. Om man skapat ett nytt spel och vill sälja in det till en publik som gillar strid, vad tror du att man försöker använda för argument: "Det här spelet innehåller action" eller "Det här spelet innehåller långsamma strider där man sitter och rullar tärningar och slår upp resultat i tabeller"?

Egentligen är det väl en motreaktion på den trend som rådde under 90-talet då regelsystemen skulle vara "realistiska" (vilket i praktiken innebar detaljerade). Spel som Eon och Neotech med stridsregler ända upp till taket ersattes av enklare spelsystem med snabbare stridsregler (eller i alla fall spel som påstod att de hade snabbare stridsregler). Och om jag måste välja föredrar jag helt klart de snabba stridsreglerna före de realistiska.

/tobias

 

[soda_UBBT]

Och om jag måste välja föredrar jag helt klart de snabba stridsreglerna före de realistiska.

Du kan vara helt, och då menar jag HELT, säker på att de så kallade enkla och abstrakta stridssystemen är och alltid varit oändligt mycker mer 'realistiska' än något detaljerat stridssystem.

Ingen som i verkligheten håller på att modellera komplexa skeenden i tex. datormodeller skulle drömma om den löjeväckande detaljnivå som de spel du tog upp som exempel.

Realism har fan inget - nada - med komplexitet utav modell att göra. Tro mig.

 

[wilper]

Jag vet inte om Skymningshem är ett "actionspel", jag testade det på GothCon i fjol och det verkade vara ett rätt standard sci-fi lir, med fina spelkort. När Kaisers gick in i spelet med action-syn så krockade vi reglerna ett antal gånger.

Saga har jag inte spelat men fått det förklarat som att vara ett avskalat DoD.

Gondica är väl rätt åldrat vid det här laget, och torde vara skrivet i ett helt annat klimat än de spel som är aktuella nu (Aktuella nu så menar jag sådant som släppts de senaste två åren.)

Mfl?
M:UA, standard BRP med importerad skadetröskel, fint, men inte Action. Nyutgåvan av En Garde, kanske matine, men inte Action.
Noir, coolt som katten, action? Kanske...
Superhjältarna, tecknad serietidningsaction utan att vara samberättande. Jo, det är action, eller kan iaf bli det om man väljer att spela på det viset.

Jag undrar om det verkligen finns någon actionspelstrend.

Höstdimma är dock ett "actionspel", och även om det hade varit asballt att ha startat den trenden så vet jag inte om det är fallet (och jag betvivlar det, även om spelet varit tillgängligt för gratis nedladdning i flera år och demats på konvent så tror jag inte att det har någon större fanskara som driver spelutvecklingen). När jag skrev Höstdimma så var det snarast som en motreaktion på de spel som spelades i den grupp jag spelade i då, de spelade EON, Shadowrun och D&D3. Sedan har ju element som jag hade med i Höstdimma poppat upp lite här och var i andra spel, som EON som fick Ödespoäng i senaste utgåvan, utan att för den skull bli ett actionspel.

Vad gäller svenska rollspelare så har jag ett stickprov på några hundra vid det här laget, utvalda med det vetenskapligt beprövade "de som anmälde sig till ett obskyrt indiespel på konvent"-urval. Och ja de vill spela actionspel, de brukar bli glatt överraskade av hur lätt och roligt det är att spela strider och hur strider som innehåller mer än ping-pong-slagväxlingar blir roligt spel.

 

[Gordeg]

Jag undrar om det verkligen finns någon actionspelstrend.

Nej, jag tror inte det. Action är i rollspelssammanhang ett typiskt buzzword.

Däremot finns det en tydlig trend att reglerna ska vara smidiga och resulotionen inte ta för lång tid.

Gordeg

 

[DeBracy]

"Det ska bli en bra film"

Det är det uttalade målet när jag spelleder Star Wars på konvent. d6-systemet har sysslat med den här grejen sen -87 så det är inget som bara plötsligt dykt upp. Att det spridit sig mer och mer kan säkerligen med en motreaktion att göra som Gurgeh säger men som påpekas på annat ställe i tråden så är det verkligen frågan om det är nån specifik trend. Det handlar liksom om vad man prioriterar. Jag prioriterar att det händer saker över att veta hur mycket pengar min rollperson har eller om hennes strumpor är torra.

 

[wilper]

Mmm, det kan jag hålla med om. När vi ändå är inne på trender så tror jag på regler som kan återspegla mer än gobobankande och låsdyrkande. Spel som reglerar/stöder relationer, psykologi och berättandet, Noir är väl flaggskeppet på den fronten just nu, men det har ju seglat in i kölvattnet från en massa spännande indie-spel.

Mer spännande är väl vad som blir NÄSTA steg, jag är oerhört förväntansfull inför nästa stora grej på rollspelsfronten.

 

[Andy]

Re: "Det ska bli en bra film"

Jag har svårt att jämför rollspel med film. Jag har en lirare i min spelgrupp som gärna dra dom parallerna men jag har svårt att få ihop det. Film har manus och massa sånt som rollspel inte har och jag vill inte att rollspel ska vara film.

Jag tror att saker som görs i film inte passar i rollspel (min personliga åsikt) men jag håller med om att det är bättre att driva en berättelse framåt (i en strid eller inte) sitället för att kolla om min rollperson har 2 krediter eller ett M765 gevär eller den nyare modellen som har 20m längre räckvidd.

 

[DeBracy]

Re: "Det ska bli en bra film"

Jag har svårt att jämför rollspel med film. Jag har en lirare i min spelgrupp som gärna dra dom parallerna men jag har svårt att få ihop det. Film har manus och massa sånt som rollspel inte har och jag vill inte att rollspel ska vara film.

För mig är det otroligt lätt. Ju bättre inlevelse jag har i scenen för tillfället desto tydligare ser jag saker fantasin, ibland ner på nivån som coola kameravinklar. Kanske beror det på stort intag rörliga bilder eller bara hur jag är funtad själv, ingen aning.

Angående manus så vet man ju inte nödvändigtvis hur mycket som är skrivet i förväg och som är improviserat även i på film. Samma sak i rollspel, vissa saker är förutbestämda av kampanjen/äventyret/spelledarens otroliga förtjusning i X, andra saker sker där och då pga. stundens ingivelse. Den stora skillnaden är i så fall att skådespelarna vet var de ska, det vet inte nödvändigtvis rollspelarna... men nu seglar vi iväg mer mot spelstil än specifika spel. Det är inte så många av de nämnda spelen som innehåller nåt direkt stöd för det utöver nån liten anmärkning i stil med "...och så ba action!" eller så.

 

[Krille]

"Ös eller slö", inte "realism eller inte"

Du kan vara helt, och då menar jag HELT, säker på att de så kallade enkla och abstrakta stridssystemen är och alltid varit oändligt mycker mer 'realistiska' än något detaljerat stridssystem.

Förutsatt att spelledaren vet något om strid, ja. I det detaljerade systemet så behöver bara systemkonstruktören veta något om strid, medan med abstrakta system så måste även spelledaren veta något för att striden ska bli realistisk.

Men det har egentligen inte med saken att göra. Precis som Gurgeh säger så har de snabba stridssystemen inte något att göra med realism, utan med action. De detaljerade nittitalssystemen var långsamma och tröga som sälar i en öken. De nya "action"-betonade spelen är det inte.

Och som sagt var, orsaken till att vi skrev de där snabba systemen var just att det var roligare att spela en snabb och lättflytande strid, än att hyvla beräkningar och flödesscheman och specialregler till strid.

Huruvida de är realistiska eller inte är en helt annan sak, och var på sin höjd en bieffekt.

 

[wilper]

Metaspel och manus

Om man har ett levande metaspel så blir det ju som ett manus för spelet.

 

[Arfert]

NEJ. Saga är inte ett avskalat DoD. Jag har i princip aldrig ens spelat DoD!

Och Saga är inte ett actionrollspel i stil med Feng Shui heller... utan att om vi använt det utrycket - lite slarvigt - har vi menat att det är ett spel där man inte ska gräva ner sig i detaljer i stridmomenten. Handlingen var det viktiga, inte överdriven realism.

Ödespoäng? funkar de som Sagas hjältepoäng, månne?

 

[Arfert]

Däremot finns det en tydlig trend att reglerna ska vara smidiga och resulotionen inte ta för lång tid

Ja, det var det jag tänkte på när jag skrev första versionen av Saga, 1991. Det var en reaktion på spel som rolemaster, AD&D, Drakar & Demoner med flera... Och jag fick inspirationen efter att ha läst Prince Valiant och träffat Greg Stafford.

Fast spelsystemet idag är version 3,5 ... och det är HELT annorlunda än urversionen (som var ett system byggt på T10, med andra grundegenskaper osv)

 

[DeBracy]

NEJ. Saga är inte ett avskalat DoD. Jag har i princip aldrig ens spelat DoD!

Det ändrar inte på det faktum att det för en lite bevandrad svensk rollspelare är den snabbaste referensen för att uppnå någon förståelse. Jag kör själv med den liknelsen i meningen att "det gör samma saker som DoD [-91 i mitt fall] fast utan en massa trist och onödigt krångel"... något positivt alltså.

Ödespoäng? funkar de som Sagas hjältepoäng, månne?

Inte riktigt. Det återfås inte och kan användas till mer direkt ingripande i spelet. Hjältepoäng känns inte så lämpad att spelndera för att plötsligt stöta på sin förlorade tvilling t.ex.

 

[Arfert]

Låter som Ödespoängen fungerar EXAKT som Hjältepoängen i Saga då.. ..och det är inte tänkt att man ska få tillbaka dem heller, även om jag som snäll spelledare gör det ibland ändå (om spelarna påverkat något som verkligen förändrat grundhistorien i spelet).

"det gör samma saker som DoD [-91 i mitt fall] fast utan en massa trist och onödigt krångel"

I så fall, fortsätt gärna att jämföra!

 

[Gurgeh]

Komplexitet

Du kan vara helt, och då menar jag HELT, säker på att de så kallade enkla och abstrakta stridssystemen är och alltid varit oändligt mycker mer 'realistiska' än något detaljerat stridssystem.

Det är jag fullt medveten om. Ökad komplexitet leder nästan alltid till konstiga resultat i vissa situationer. (Ta ett kroppsdelssystem som det i Drakar och demoner Expert som exempel. Det fungerar okej i vanlig strid och medför en viss ökning i realismen/detaljismen. Däremot fungerar det skitdåligt för andra typer av skador, till exempel fallskador. Ska man tillämpa fallskadan på en kroppsdel? Då blir det absurt att man kan trilla ner från ett högt stup och ta hela smällen i ena armen. Ska man fillämpa fallskadan på totala kroppspoängen? Då blir det absurt att man kan bryta ett ben om man får en smäll av en klubba, men inte om man trillar från ett hustak. Öka komplexiteten så ökar felen.)

/tobias

 

[Zire]

Jag har i princip aldrig ens spelat DoD!

Och ändå var Saga en reaktion på det?
Det börjar i alla fall dra sig åt att man borde testa reglerna i Saga iaf.. kanske i samband med Saga Trudvang...

 

[Genesis]

Re: "Det ska bli en bra film"

Jag har svårt att jämför rollspel med film.

Jag har också börjat få problem med den jämförelsen på senare tid, faktiskt. Jag var länge besatt av att hitta system som ger action i rollspelsstriderna, men på senare tid så har jag börjat inse att det är en omöjlighet. Du kan inte ha action i ett rollspel, precis som du inte kan ha det i en bok. Rising sade någon gång något i stil med "rollspelens actionscener är dialoger", och det hade han så jäkla rätt i. Det är där det finns action i rollspel, inte i strid.

Med det sagt så föredrar jag ändå actionstridssystem framför traditionella stridssystem, eftersom de är så urbålta trååååkiga. Jag föredrar dock rollspel som drar igenom strider med ett tärningsslag och en beskrivning, eftersom rollspel helt enkelt är ett kasst medium för att spela en strid i. Vill du spela coola strider, spela TV-spel, liksom. Där har vi ett medium som har alla förutsättningar för det.