[Agency] Idé till kampanjvärld: Uploading och tidsresor (spoilers)

[Sinisa_]

Om typ 200 år kommer vad som verkar vara en utomjordisk civilisation, men som i själva verket kanske bara är människor från om 1000 år,

Nu har du kanske kommit för långt på det här spåret för att vända om, men kunde det inte vara intressant att vända på det här, som lite grann känns som en twist som är gjord många gånger; "the aliens were ourselves". Vad skulle hända om några varelser kom och presenterade sig som människor ifrån en avlägsen framtid, och alla köper det; men i själva verket är de -- eventuellt fruktansvärda -- aliens?

Till slut nås en punkt där nästan alla är uppladdade i singulariteten, men i jättemånga fall gick det väldigt fel, och de uppladdade personerna är antingen helt kaos eller gravt personlighetsförändrade.

Jag tycker det vore värt att undersöka om det inte blir elegant och kanske kusligt om det är ett något mindre problem som antyder att något större gått fel. @clarence redd skrev om ett mysteriespel där folk t.ex. inte längre kan se färgen blå; kanske kommer tanken därifrån. Men såhär. Om alla utom ett fåtal har laddats upp i molnet -- vad skulle hända om de som då är kvar i köttet påstår att de uppladdades minnen är manipulerade och förvrängda? "Min son laddades upp, och nu påstår han att jag dog när han var ung, men jag är här, titta, jag har bevis, fotografier, och mina minnen..." / "Min far laddades upp. När jag pratar med honom via länken tror han att han tjänstgjorde som rymdpilot, men han var trädgårdsmästare, han ville bli pilot men fick inte därför att han hade en sällsynt åkomma som gjorde hans blodkärl för tunna för överljusfältets kraft."
Vittnesmålen bortförklaras som galningar, bitterhet, sabotage, men några uppladdade börjar misstänka att något är fel...

Kanske har alla uppladdades minnen manipulerats, av någon anledning; kanske har också de "icke-uppladdades" minnen manipulerats; de kanske laddades upp under tvång, och redigerades; och glappen är just glapp, som beror på sabotage eller något annat. Jag vet inte. Det blir kanske snårigt, men det skulle öppna för en massa paranoia och alternativa versioner av vad som var verkligt, och för mig känns det lite som något en mycket avancerad civilisation skulle hålla på med om de kunde. Suga upp allas medvetanden med tvång, redigera minnena, få folk att tro att de laddades upp frivilligt, skicka tillbaka ett par medvetanden in i klonade kroppar, därför att några enstaka människor behöver jobba i köttet, med typ gruvbrytning eller jag vet inte vad.

Du kan fortfarande ha folk som har spårat ur, som blir psykopater osv, men misstanken är att det är planerat av besökarna, att folks medvetanden har blivit redigerade, för att besökarna ska kunna göra ett eller annat som svar på folks problem -- en sorts false-flag-grej, nästan.

Min tanke här är att det öppnar för att vissa vill förbereda för "utomjordingarnas" ankomst på ett positivt sätt – om vi bara omfamnat dem tidigare och inte gjort motstånd så hade allt gått bra. Andra vill förbereda för olika typer av motstånd – militärt, memetiskt etc. Någon kanske har fokus på att åka ut i rymden och sprida på sig så mycket som möjligt innan de kommer, så de inte kan fånga oss alla. Bygga enorma arker fyllda av uppladdade medvetanden, skicka ut dem i rymden… (så att de, möjligen, om 1000 år utvecklats till en stor singularitets-flotta som åker tillbaka i tiden för att…)

Blir det för lökigt? För mycket pulp? Nu har jag skrivit ner det åtminstone.

Nej. Jag tycker du är något på spåren.

Vilken nivå av "thriller" tänker du? Om skalan är typ

Transformers/ Wargames
Arkiv X
Delta Green

?

 

[krank]

Nu har du kanske kommit för långt på det här spåret för att vända om, men kunde det inte vara intressant att vända på det här, som lite grann känns som en twist som är gjord många gånger; "the aliens were ourselves". Vad skulle hända om några varelser kom och presenterade sig som människor ifrån en avlägsen framtid, och alla köper det; men i själva verket är de -- eventuellt fruktansvärda -- aliens?

Ja, det är helt klart en twist som är "gjord". Tyvärr gäller väl det de flesta twister… Nå, du har rätt. Just den här har nog gjorts lite för ofta. Jag gillar den ändå, men…

Jag tänker att man kan ha flera lager. Det kommer Mystiska Främlingar, ett monolitiskt imperium som det är svårt att kommunicera med, som visar sig i själva verket vara oss själva fast från framtiden (en av de nämnda rymdflottorna), men som i själva verket visar sig vara något slags ickemedvetna aliens som stött på och kopierat just en sådan flotta.

Kanske?

Jag tycker det vore värt att undersöka om det inte blir elegant och kanske kusligt om det är ett något mindre problem som antyder att något större gått fel. @clarence redd skrev om ett mysteriespel där folk t.ex. inte längre kan se färgen blå; kanske kommer tanken därifrån. Men såhär. Om alla utom ett fåtal har laddats upp i molnet -- vad skulle hända om de som då är kvar i köttet påstår att de uppladdades minnen är manipulerade och förvrängda? "Min son laddades upp, och nu påstår han att jag dog när han var ung, men jag är här, titta, jag har bevis, fotografier, och mina minnen..." / "Min far laddades upp. När jag pratar med honom via länken tror han att han tjänstgjorde som rymdpilot, men han var trädgårdsmästare, han ville bli pilot men fick inte därför att han hade en sällsynt åkomma som gjorde hans blodkärl för tunna för överljusfältets kraft."
Vittnesmålen bortförklaras som galningar, bitterhet, sabotage, men några uppladdade börjar misstänka att något är fel...

Kanske har alla uppladdades minnen manipulerats, av någon anledning; kanske har också de "icke-uppladdades" minnen manipulerats; de kanske laddades upp under tvång, och redigerades; och glappen är just glapp, som beror på sabotage eller något annat. Jag vet inte. Det blir kanske snårigt, men det skulle öppna för en massa paranoia och alternativa versioner av vad som var verkligt, och för mig känns det lite som något en mycket avancerad civilisation skulle hålla på med om de kunde. Suga upp allas medvetanden med tvång, redigera minnena, få folk att tro att de laddades upp frivilligt, skicka tillbaka ett par medvetanden in i klonade kroppar, därför att några enstaka människor behöver jobba i köttet, med typ gruvbrytning eller jag vet inte vad.

Du kan fortfarande ha folk som har spårat ur, som blir psykopater osv, men misstanken är att det är planerat av besökarna, att folks medvetanden har blivit redigerade, för att besökarna ska kunna göra ett eller annat som svar på folks problem -- en sorts false-flag-grej, nästan.

Jag tror mycket på det här; att felen inte är så uppenbara. Om man vill kan man ju koppla det till teorier om att de uppladdade i själva verket kommer från andra tidslinjer… Eller så är de bara manipulerade. Eller så är det bara fel i överföringen. Eller så är det någon annan som helt enkelt manipulerar minnena för folk som är utanför det uppladdade molnet.

Jag kommer ju att vilja välja någon av de här som Sanning, men jag tänker att det bör finnas utrymme för gissningslekar.

Även om det här helt klart känns som endgame-stuff, något man stöter på sent i fas 4 nånting. I fas 1-3 är ju Katastrofen bara något som ligger i bakgrunden och genererar motivationer och agendor till Besökarna.

Vilken nivå av "thriller" tänker du? Om skalan är typ

Transformers/ Wargames
Arkiv X
Delta Green

Jag är inte helt säker på om jag förstår frågan, framför allt inte eftersom jag har svårt att se hur Wargames och Transformers passar ihop här. Men av de där så är det nog rätt mycket Delta Green och lite Arkiv X som är förebilderna för mig. Jag tänker att rollpersonerna nog ska ha officiell backning av något slag och inte vara helt clandestine, men att det definitivt finns moment av att smyga runt och undvika att avslöja för allmänheten eller sina fiendr vad man håller på med. Man ska behöva vara försiktig, även om det man gör rent praktiskt nog oftast är ganska nära typ CSI snarare än något mer actionbetonat…

 

[Sinisa_]

Ja, det är helt klart en twist som är "gjord". Tyvärr gäller väl det de flesta twister… Nå, du har rätt. Just den här har nog gjorts lite för ofta. Jag gillar den ändå, men…

Jag tänker att man kan ha flera lager. Det kommer Mystiska Främlingar, ett monolitiskt imperium som det är svårt att kommunicera med, som visar sig i själva verket vara oss själva fast från framtiden (en av de nämnda rymdflottorna), men som i själva verket visar sig vara något slags ickemedvetna aliens som stött på och kopierat just en sådan flotta.

Kanske?

Jag skulle nog ha som ett första lager helt enkelt att "besökarna var oss", och att de presenterade sig som så, mer eller mindre, och att det var den vedertagna sanningen också bland De Fem. Sen upptäcker man under spelet att tidsresande medvetanden är här i vår tid, och att de slåss om hur de ska hantera singulariteten när hyper-framtidens människor anlände (kommer att anlända), och i sista akten fattar man att det finns ännu ett lager, och det är just att hyper-framtidens människor egentligen var aliens som stötte på en av flottorna och stal deras identitet (av någon anledning). Jag tycker det räcker, och att det blir för mycket att säga att de var aliens, fast nej, de var människor, men nej, okej, de var aliens. Det är en smaksak.

Jag är inte helt säker på om jag förstår frågan, framför allt inte eftersom jag har svårt att se hur Wargames och Transformers passar ihop här. Men av de där så är det nog rätt mycket Delta Green och lite Arkiv X som är förebilderna för mig.

Haha, nej det är kanske inte helt uppenbart hur wargames och transformers hör ihop. Jag tänkte liksom i nivå av "skräck" eller existentiellt bråddjup: vill du att de här uppladdade medvetandena ska vara rent fasansfulla, och göra våldsamma, omänskliga saker som verkligen får spelarna att rygga tillbaka, och som sakta driver rollpersonerna till vansinne (Delta Green), eller är det mer Transoformers-Wargames-nivå på det (dvs lite småkul, även om datorn i den senare tänker starta ett kärnvapenkrig), eller är det lite mittemellan, en sorts småmysigt utforskande av (till synes) övernaturliga otäckheter (Arkiv X)?

Jag tänker instinktivt att eftersom AI inte omedelbart får en att tänka på skräck, utan mer technothriller-grejer, så vore det en kul variant med någon sorts Event Horizon-influerad grej, nästan, fast utan att de ockulta tonerna. Men riktig fasa, kanske bodyhorror, eller fruktansvärda mord och så vidare. I synnerhet om det är aliens som ligger bakom det hela. Jag vet inte varför, men jag tänker att Hellraiser hade funkat som visuell inspiration för hur eventuella cyborgs skulle se ut. Arken som en sorts hellcube. Men det är kanske helt fel för det här.

Jag har insett att jag själv alltid tänker skräck mer än thriller och action när jag konstruerar rollspel, mest för att i skräck är strid inte ett lika centralt spänningsmoment, utan mer något kaotiskt och hemskt som går över rätt fort; i skräck ligger spänningen mer i att gömma sig, snoka, forska, och möjligen fly, och jag tycker det är roligare att spelleda och eventuellt strukturera upp sånt med små minispel än strider; om jag måste ställa upp små gubbar på ett rutnät är jag liksom hundra miljoner mil ute ur all inlevelse, både som SL och som spelare. Och eftersom jag har lurkat runt här i alla år vet jag att du också drar åt det hållet.

Mina femtio öre.

 

[krank]

Jag skulle nog ha som ett första lager helt enkelt att "besökarna var oss", och att de presenterade sig som så, mer eller mindre, och att det var den vedertagna sanningen också bland De Fem. Sen upptäcker man under spelet att tidsresande medvetanden är här i vår tid, och att de slåss om hur de ska hantera singulariteten när hyper-framtidens människor anlände (kommer att anlända), och i sista akten fattar man att det finns ännu ett lager, och det är just att hyper-framtidens människor egentligen var aliens som stötte på en av flottorna och stal deras identitet (av någon anledning). Jag tycker det räcker, och att det blir för mycket att säga att de var aliens, fast nej, de var människor, men nej, okej, de var aliens. Det är en smaksak.

Mjo, det funkar nog. Ska ta en funderare; det kan ju alltid ta en stund att liksom rucka loss en tanke som hunnit sätta sig i ens fantasiuniversum. Även när tanken är sämre än ett nytt förslag. Jag har på känn att du har rätt; ska bara spola bort lite grus i masineriet så jag kan backa bandet =)

Haha, nej det är kanske inte helt uppenbart hur wargames och transformers hör ihop. Jag tänkte liksom i nivå av "skräck" eller existentiellt bråddjup: vill du att de här uppladdade medvetandena ska vara rent fasansfulla, och göra våldsamma, omänskliga saker som verkligen får spelarna att rygga tillbaka, och som sakta driver rollpersonerna till vansinne (Delta Green), eller är det mer Transoformers-Wargames-nivå på det (dvs lite småkul, även om datorn i den senare tänker starta ett kärnvapenkrig), eller är det lite mittemellan, en sorts småmysigt utforskande av (till synes) övernaturliga otäckheter (Arkiv X)?

Jag tänker instinktivt att eftersom AI inte omedelbart får en att tänka på skräck, utan mer technothriller-grejer, så vore det en kul variant med någon sorts Event Horizon-influerad grej, nästan, fast utan att de ockulta tonerna. Men riktig fasa, kanske bodyhorror, eller fruktansvärda mord och så vidare. I synnerhet om det är aliens som ligger bakom det hela. Jag vet inte varför, men jag tänker att Hellraiser hade funkat som visuell inspiration för hur eventuella cyborgs skulle se ut. Arken som en sorts hellcube. Men det är kanske helt fel för det här.

Jag har insett att jag själv alltid tänker skräck mer än thriller och action när jag konstruerar rollspel, mest för att i skräck är strid inte ett lika centralt spänningsmoment, utan mer något kaotiskt och hemskt som går över rätt fort; i skräck ligger spänningen mer i att gömma sig, snoka, forska, och möjligen fly, och jag tycker det är roligare att spelleda och eventuellt strukturera upp sånt med små minispel än strider; om jag måste ställa upp små gubbar på ett rutnät är jag liksom hundra miljoner mil ute ur all inlevelse, både som SL och som spelare. Och eftersom jag har lurkat runt här i alla år vet jag att du också drar åt det hållet.

Alright, då är jag med.

Jag tror att jag åtminstone hittills i det här fallet tänkt närmare Arkiv X i så fall. Jag har ju redan ett par renodlade skräck-spelvärldar på G till Agency (där Fearful Symmetry väl är den jag gillar bäst). Här tänkte jag nog att de uppladdade medvetandena mest ska vara som… Tja, folk, i nån mening. Begripliga i sina motivationer, om än med rejält teknologiskt och informationsmässigt försprång. Det som kan bli fruktansvärt är väl ifall någon av dem har ett slutmål man själv absolut inte håller med om, eller om en av dem använder medel man inte tycker är OK. Lite som nuvarande supermakter egentligen.

Mer något slags weird scifi än skräckthriller, så att säga.

I den mån något blir läbbigt så tänkte jag nog inte så mycket på det visuella utan kanske snarare det konceptuella. Att det ger en viss kittling i att tänka, som i Blindsight, att medvetandet, det "jag" som tänker och därför är, kanske bara är ett fulhack för att få igång belöningssystemet. Att det läbbiga med en motståndare man träffar på är att den är alldeles ihålig inuti och saknar jag.


Rejält sidospår om det här med spänning och varför jag inte tänker så mycket i de termerna:

Spoiler

En sak jag funderat lite på är att jag nog personligen inte egentigen har något jättebehov av regelrätt spänning. Det krävs ganska lite för att få mig engagerad; för mig räcker det med lite grundläggande stakes och ett mysterium eller problem som måste lösas. Jag behöver inte känna att pulsen ökar eller att det liksom är spännande. Jag tror kanske att det delvis uppstod som rent kroppslig reaktion: under nästan hela den del av mitt liv jag minns har jag haft återkommande problem med huvudvärkar.

För några år sedan blev det värre, i samband med mycket stress på jobbet. Så snart jag blev stressad eller fick pulshöjning så fick jag betala för det med rejäl huvudvärk. så jag slutade spela "spännande" datorspel och spel med action, jag slutade titta på film och tv-serier som fokuserade på spänning.

Till slut gick jag till läkare och fick medicin, och gick ner till 80% för att inte gå in i väggen. Numera mår jag helt OK. Men jag vande mig liksom av med det där spänningssökandet – det lilla jag kan ha haft innan. Numera är jag riskavers och "kopplar ifrån" när det blir spännande på film eller i tv-serier. Jag spelar actionspel igen, men föredrar de bitar då det inte är action…

Sorry för infodump.

Så… Jag tänker mer i termer av vad som utmanar mer än vad som skapar spänning. Och där gillar ju jag det eftertänksamma spelandet – när man metodiskt undersöker en plats för att se till så man inte missar något, när man försöker räkna ut vad ledtrådarna man hittat betyder, och när man spenderar en massa tid på att göra detaljerade planer för den där heisten, eller för hur man ska få fast skurken, eller röka ut spionen.