Nekromanti Allmänt blabb

[Rickard]

Jag sitter i denna sena timme och läser gamla inlägg som kommit upp när jag sökte på "magi" på DoD-forumet.. Efter att diverse trådar om dvärgar svischat förbi mina ögon så leker jag lite med tanken att ta bort dvärgarna från DoD.. Jag menar, de tillför ju inget.. De är nästan precis likadana i DoD som i något annat klassiskt fantasyspel.. Egentligen fungerar nog en hob minst lika bra som en dvärg.. Om man räknar alla korta karaktärer som man kan spela i DoD så är det väldigt många korta raser som kan anses "vanligt förekommande".. Ankor, halvlängdsmän, råttmän (ok, såå vanliga kanske inte råttmän är).. Vilka ska då inneha bergens territorier? Jo, vättarna naturligtvis.. Jag tänkte att i en värld där inte dvärgarna finns så borde vättarna tränga sig fram mer vilket kan innebära att bergsmiljöer blir lite osäkrare och föda myter och rykten..

Sedan vill jag inte hålla vättarna lika "onda" eller våldsamma som de övriga svartfolken, utan som ett släkte som är intelligenta och nyfikna.. Helst skulle jag vilja ha lite mystik över vättarna.. Nu försvinner visserligen några klassiska moment i och med dvärgarnas bortgång, som vilka är det nu som kan tillverka ypperliga hantverk (Jo, vättarna samt alverna)? Som vilka som nu ska vara skickliga köpmän (Jo, hoberna och de vita ankorna)? Som vilka som nu ska ha jättelika städer i bergen (Jo, vättarna)? Som har runmagi där man kan skriva runorna i luften (Jo, symbolisterna)?

Jag skulle vilja ha en fiendeskap mellan grottalver och vättar men vet inte riktigt hur jag ska lösa det, för egentligen vill jag inte ha alverna någon annanstans än i skogarna (och Solunas öknar).. Jag har även tanken att vättarna lyckats med stora ting, där en är att de lyckats tämja tunnelmaskar.. Tanken på att ta bort dvärgarna tilltalar mig, men det känns fel att göra det då det inte längre känns som standardfantasy-DoD.. Man vill verkligen ha ett släkte som väger upp till alvernas überhet, men klarar verkligen vättarna det?

Det jag skulle kunna tänka mig är för att få bort alvernas überhet är att göra så att de dragit sig tillbaka för att övervaka vad som händer världen.. Rykten säger att de gjorts så för det som åväntas komma i framtiden (om dussinet, dussinet år kanske?).. Man kan stöta på en alv men denne har säkerligen då ett speciellt ärende som fört denne utanför sitt samhälles område.. Dvärgarnas bortgång skulle kanske ge lite mer jordnära åt DoD, lite som unge Bilbos vardag innan hans stora äventyr som fick honom vida känd?


Sedan brottas jag med problemet att Svårt slag ska vara FV/2 eller om man ska modifiera ett FV med tal (säg -10 på FV för Svårt slag).. FV/2 är enklare att förklara och tillämpa medan modifikation med tal är enklare att räkna.. Dock så ger FV/2 aldrig ett negativt värde, vilket modifiera FV med tal kan ge (vilket i och för sig kan ses som ett automatiskt misslyckande).. Men detta är en annan historia..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som menar det sista stycket ur nybörjarsynpunkt

 

[Brior]

Inga alver, inga dvärgar i Svavelvinter

Jag bestämde mig helt enkelt för att ta bort alver och dvärgar i min roman "Svavelvinter" trots att de finns i spelen. Anledningen var att jag ville bort från de gängse schablonerna. För övrigt har jag aldrig känt något behov av alver ändå. Redan i spelen lade jag alvernas "religiösa" "über"-uppgifter hos gudarnas sekter istället, till exempel RhabdoRana, vävarsekten och Ranzinerna vilket jag tycker ger mer variation och möjligheter. Dvärgar har jag i och för sig haft mycket roligt med, men det kan man ha med andra varelser också och problemet med dvärgar är att de inte bara har ett standardutseende och standardbeteende utan även säger samma saker och har samma korthuggna stingslighet så att egentligen alla dvärgar är samma dvärg. Jag har istället gjort så att människosläktet har inkorsats med annat blod under åren och dessutom har mycket större variation så att man kan ha allt från småfolk, träskfolk, vargmän, fläckiga skecker till stora Tolgulder. Eftersom folk i Trakorien är ganska rasistiska och ogina, så finns det alla möjligheter till förvecklingar och fiendskap mellan folken, utan att man behöver vara låst vid att alver SKA tycka illa om dvärgar och vice versa. Mer flexibelt alltså.

Han's tanke att alverna är tillbakadragna för att de övervakar andra, hafsigare folk, tror jag annars man kan bygga vidare på så att de helt enkelt har en motvilja mot att agera i världsliga bagateller (som krig och så ;-)

Hälsar
Erik "Brior" Granström

 

[Shaggy]

Svartalver

Anamma den fornnordiska mytologin och låt dvärgar vara ett annat ord för svartalver?

 

[Foggmock]

Jag tror inte att man ska ta bort dem helt. Däremot är jag helt klart för en mystificering av dvärgarna. Jamenar, deras kultur ÄR ju tillbakadragen i bergen. Ta bort möjligheten att spelarna ska vara en dvärg och låt dem kanske träffa på ett dvärgfölje nån gång eller ännu sällsyntare: hälsa på i ett dvärgafäste.

Nu när vi satte igång och spela Svavelvinter var jag en adelsdam med magifärdigheter, Gustav spelade en Drowmunk, Erik en alvjägare och Jimmy en dvärgkrigare. Eftersom jag var satt i magiakademien redan som liten för jag ställde till med en massa mischief i hemmet hade jag också en andlig rådgivare - Gustavs munk. Eriks alv var såklart hyrd av oss som stigfinnare. Men dvärgfan? Vi drog till med Dungeons & Dragonsursäkten - vi hittade honom på en sophög utanför en pub och han hängde på oss.

Så, ta inte bort dem. Gör dem sällsyntare istället. Jag tror nämligen mycket väl att de kan fylla en större funktion än att bara vara 'the short guy'. Titta på Gimli mot Frodo/Sam i Sagan om Ringenböckerna till exempel. Attitydskillnaderna är ganska stora.

 

[Rickard]

Re: Inga alver, inga dvärgar i Svavelvinter

"Jag bestämde mig helt enkelt för att ta bort alver och dvärgar i min roman 'Svavelvinter'..."
Klokt, annars kanske boken hade klassats som "ännu en fantasybok i mängden".. Själv tycker jag det vore roligt om Svavelvinter stod ut lite, precis som kampanjen gör jämfört med andra kampanjer...

"...att alverna är tillbakadragna för att de övervakar andra, hafsigare folk, tror jag annars man kan bygga vidare på så att de helt enkelt har en motvilja mot att agera i världsliga bagateller (som krig och så ;-)"
Just den tanken snodde jag från ett annat släkte jag skrev om i Vitulvs spännande tråd..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som med "samtalslek" i texten (se länken) faktiskt menade rollspel

 

[Rickard]

Re: Svartalver

"Anamma den fornnordiska mytologin och låt dvärgar vara ett annat ord för svartalver?"
Vad tror du jag gjort i och med vättarna, då?

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som nog ska göra illvättarna till ett prästerskap

 

[Rickard]

Fast det är ju precis som Brior skriver: "...och problemet med dvärgar är att de inte bara har ett standardutseende och standardbeteende utan även säger samma saker och har samma korthuggna stingslighet så att egentligen alla dvärgar är samma dvärg."

Visst kan man ha kul med att spela en dvärg, men variationen jag sett gjorts på dvärgkaraktärer är att man ändrar något av det typiska på dvärgen för att kunna inbilla man gjort den speciell.. Det kan vara plocka bort eller addera ett personlighetsdrag, ändra så att dvärgen är beväpnad med en stridshammare istället för yxa med mera..

Dvärgarna känns så fast att man egentligen inte kan modifiera dem utan att behöva slänga bort allting.. Vättar, däremot, kan man modifiera hur som helst utan att någon bryr sig.. Det är antagligen inte såå många egentligen läst om vättar i nordisk mytologi.. Man skulle kunna utrusta vättarna med mer (fantasy)logik än dvärgarna, till exempel att de har ett utvecklat mörkerseende eller sonar istället för IR-syn och att deras favoritvapen är spjut istället för yxa eller andra ologiska vapen för grottor..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som tilltalas allt mer av tanken

 

[Shaggy]

Re: Svartalver

Vad menar du? Dvärgar har väl ändå aldrig varit ett annat ord för vättar? Och inte svartalver heller för den delen.

 

[Rickard]

Re: Svartalver

Det jag menade var att jag mest givit dvärgarna ett annat namn.. Se på ursprungsinlägget.. Jag säger att vättarna lika gärna kan bo i grottor och tillverka schyssta hantverk och där jag inte tycker en dvärgs egenskap kan överföras direkt till vätten så har jag istället föreslagit en annan lösning..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som, genom att ändra namnet på dvärgarna, kan bearbeta dem

 

[Evil Peter]

Jag ser att många ogillar standarddvärgarna men själv tycker jag de blir vad man gör dem till. Man kan helt enkelt se till att hitta fler olika typer av personlighet för dvärgar för jag ser ingen anledning till att man absolut måste gå efter standardmallen. Titta t ex på The Hobbit där vi har dvärgar som alla inte är som Gimli. De gnäller mycket på jobbiga saker, Bombur är mycket fet och ännu latare osv, och då är ändå The Hobbit inte så nyanserad i de olika dvärgporträtten. Dvärgar kan vara stolta krigare, fega bankirer, lismande förrädare osv osv. De är ofta stolta men även väldigt giriga så man kan spela på en massa personligheter på och mellan dessa två ytterligheter.

Att dvärgarna inte blir riktigt lika varierade som människor är ju inte helt obefogat. Människans stora unika egenskap är ju att hon kan anpassa sig så otroligt bra. När man kan anpassa sig mycket bra kan man sprida ut sig över jättestora ytor och därmed få rum för ytterligare människor. De andra raserna är inte lika bra på detta och kan därför mest hålla sig till en sorts miljö som då också sätter en större begränsning på antalet individer. Med färre individer och en konstant miljö blir den naturliga följden att mångfalden inte kan bli lika stor. Dvärgarna har dock som sagt större möjligheter till varierade personligheter än t ex alverna enligt mig. Alverna tycks inte ha så många dåliga sidor vad gäller moral och så och därför blir de ytterligare mer begränsade.

Att man vill ha mystiska och farliga berg med annat än dvärgar ser jag inget som talar emot som det redan är. Diverse svartfolk håller till i bergstrakter och är man inte helt nöjd med dessa kan man ju ändra på dem utan att någon annan ras måste försvinna. Vi har en tendens att ofta starta på Aidne-halvön i våra kampanjer och det har ju medfört att svartfolk förknippas starkare med berg än dvärgar för våra karaktärer. Dvärgar brukar också vara rätt sällsynta i våra kampanjer så de är också mystiska i vårt spelande.

Detta blev ju ett föga hjälpsamt inlägg då min grupp inte har samma problem med dvärgarna som du räknar upp och därmed har jag inte samma syn på anledningen till att ta bort dvärgarna till förmån för vättar. Det finns enligt mig plats för att båda kan existera (i nuvarane eller modifierad form) då dvärgarna inte finns i alla berg.

Vad gäller att modifiera slagen tycker jag helt klart det är bättre med minus eftersom det annars ter sig så att riktigt dåliga personer inte har speciellt mycket svårare att klara ett svårt slag en ett medelsvårt, när de egentligen kanske borde vara för dåliga för att lyckas med något svårt. Subtraktion är också ett lättare räknesätt än division, även om skillnaden inte är överväldigande.

 

[Legioth]

Hur det gick till

Jag kom just på hur det skulle ha kunnat gå till då vättarna tog över bergen! Det finns t.om. en risk att jag någon gång kommer att köra en kampanj baserad på idén, så mina spelare kan ju titta på bikinibruden i TV istället för att läsa detta!



Det är ju ett känt faktum att alver och dvärgar inte kommer överens så enkelt. Dock fanns det ingen logisk förklaring till varför det är så förrän deras sanna natur visade sig!
Plötsligt en dag väller tusen och åter tusen vildsinta dvärgar ner från sina bergssidor. De skövlar, våldtar och bränner allt i sin väg. Samtidigt återfår en vis alvprins minnet om vad dvärgarna egentligen är. Detta minne har alltid existerat längst inne i varje alvs sinne, och det är det minnet som är grunden till deras förakt mot dvärgarna. Sanningen är att det var demonerna som skapade dvärgarna som ett bergalevande folk på den tiden då ingen ännu bodde där, inte långt senare skapade en annan demonfurste svartfolken, för att hindra dvärgarna från att ta över världen. Svartfolken attackerade också andra raser, och därför fick dvärgarna enkelt den hjälp de behövde för att behålla makten i bergen. I mågan årtusenden pågick maktkampen mellan de båda demonfurstarnas skapelser i det tysta, men på senare tid har främst människorna trängt undan svartfolken så mycket att de inte längre utgör ett hot mot dvärgarna.

Med denna kunskap börjar alverna bekämpa det nya hotet, och snart får de också stöd från alla andra intelligenta raser. Med gemensamma krafter lyckas de driva dvärgarna tillbaka, och även ta över en stor del av deras grottor. Alverna inser att deras släkte har blivit så försvagat av kriget att det drar sig tillbaka, men först renar de den del av det svartfolkssläktet som kallas illvättar. De tar bort all demonisk influens och lär dem det som de behöver för att skydda bergen mot dvärgarna och de övriga svartfolken. Bland annat visar de hur man tämjer de gigantiska grävarmaskarna...

Resulatet av detta är alltså att det är vättarna som är kungar i bergen, men att det existerar små dvärgafästen som försöker bekämpa dem. Samtidgt har också alverna försvagats så mycket att de nästan helt försvunnit, och visar sig endast då de har något vitkigt att berätta åt mänskligheten.

Exakt som Han vill ha det...