Nekromanti Alternativ sandbox

[slanfan]

Western må ligga nära ofräsht om fingertoppskänsla går fel, men Westworld ÄR en hexcrawl.

 

[Mogger]

Opepp? Ofräscht? Vad är det jag missar?

 

[Sapient]

Opepp? Ofräscht? Vad är det jag missar?

Jag kan inte svara för någon annan, men för min del skulle jag undvika exempelvis Old West som miljö för en OSR-setting, eftersom det ganska tillbakaskalade i miljö mm skulle riskera att göra det till en stor stereotypfest. "Ugh! Big Bear Cloud be fierce brave, seek many scalps!", "I'm Jim, the lonliest lone gunman in the west, one wiskey barkeep, an' keep 'em comin'...", "I'm Jill, the pretty, happy prostitute that seem to do aaaanything for money, but deep down I have a heart of gold."

Det skulle iaf för mig kännas tämligen ofräscht.

 

[2097]

Jag deletade den delen av inlägget innan du kom in men efter att slanfan svarade.

Det handlade om opeppheten jag kände inför att utforska indiankyrkogårdar + ordvalet "indiankyrkogårdar" men jag var inte speciellt konstruktiv i min kritik utan väldigt reflexmässig och använde en del slentrianformuleringar och shibbolether. Jag tror jag t.om. använde "det är år 2017" som argument…?!?! Ja det var inte så genomtänkt eller ffa då, som sagt, så konstruktivt från min sida.

Känner hela relationen mellan Keep on the Borderlands och dom amerikanska manifest destiny-massakrerna är något jag vill glömma; att jag vill se KotB och orc-bashing inte som ett sätt att klamra sig fast vid rasism, utan som ett sätt att tvätta bort historisk rasism men behålla tropes. Men ibland lyckas jag inte göra den åtskillnaden och det blir ett naken-lunch-ögonblick där jag ser d20:an på gaffeln och hela historien bakom den och inte kan blunda.

Tycker du är en bra wrnu-poster och jag var orättvis mot dig, därför deletade jag det.
Hoppas det här lite utförligare inlägget är bättre.

 

[Mogger]

Jag kan inte svara för någon annan, men för min del skulle jag undvika exempelvis Old West som miljö för en OSR-setting, eftersom det ganska tillbakaskalade i miljö mm skulle riskera att göra det till en stor stereotypfest. "Ugh! Big Bear Cloud be fierce brave, seek many scalps!", "I'm Jim, the lonliest lone gunman in the west, one wiskey barkeep, an' keep 'em comin'...", "I'm Jill, the pretty, happy prostitute that seem to do aaaanything for money, but deep down I have a heart of gold."

Det skulle iaf för mig kännas tämligen ofräscht.

Känns som att man får ha med sig ganska mycket sunkigt och stereotypt bagage med sig för att gå direkt dit bara för att miljön är Old West.

Om det nu är en förutsättning för OSR så är det inte min kopp te, men förstår inte på vilkrt sätt det isf skiljer sig från den kåta värdshusvärdinnan eller den dumma orcher i bush man skrud.

Menar ni alltså att OSR kräver rasistiska, sexistiska sterotyper?

Nej, det tror jag inte ni menar, men fattar fortfarande inte.

 

[Sapient]

Känner hela relationen mellan Keep on the Borderlands och dom amerikanska manifest destiny-massakrerna är något jag vill glömma; att jag vill se KotB och orc-bashing inte som ett sätt att klamra sig fast vid rasism, utan som ett sätt att tvätta bort historisk rasism men behålla tropes. Men ibland lyckas jag inte göra den åtskillnaden och det blir ett naken-lunch-ögonblick där jag ser d20:an på gaffeln och hela historien bakom den och inte kan blunda.

Det där är viktigt! Jag nämnde något liknande, i anths tråd om D&D på 1800-talet, angående demoniseringen av turkar under senmedeltid och tidigmodern tid. (Som ju lämnat gott om spår idag...)

För min del, kan rollspel vara ett utmärkt sätt att göra den där processen, att ta det som är skalet av ganska sjuka, jobbiga historiska föreställningar och processa dem genom att placera dem i fantasin. Men det finns en stor risk att den kollapsar, eftersom ett sånt bygge är svagt. Det skulle tex kunna kännas precis tvärtom, ifall fantasin då "skenar iväg" och det inte längre finns en medvetenhet om vad den bottnar i.

Det är en balansgång. Det är kanske inte *fel* att försöka och sen misslyckas (så länge det var ett försök och inte omedvetenhet eller exploatering), men det kan för den skull ändå vara sjukt jobbigt.



(Nu är detta en OT-deltråd. Men jag tycker diskussionen är hyperintressant. Om vi fäller fler inlägg, kanske vi ska be en mod att bryta ut en deltråd?)

 

[Mogger]

Kan väl utveckla att jag inte syftade på att india kyrkogårdar skulle plundras och vanhelgas eller vara någon slags hemvist för ondska utan en mystisk plats vars innebörd majoritetskulturen inte begriper sig på.

2097, jag försöker förstå vad du säger men det blir lite för mycket jargong, förkortningar och referenser för att jag ska fatta mer än att det är någon slags ursäkt, och det kan vara gott så.

 

[2097]

Om någon annan undrar:

• ffa = framför allt
• shibbolether = "rätt" saker att säga för att tillhöra gruppen
• KotB = Keep on the Borderlands, en rollspelsmodul där spelarna är på en västern-liknande "frontier" mot orcs
• Manifest Destiny = jag länkade det men idén att USA tillhörde europeerna typ
• Naken lunch = från en bok av William Burroughs där han ser i sin fantasi allt i livscykeln hur köttbiten på gaffeln blev till, inkl allt det otäcka
• d20 = tjugosidig tärning, i min liknelse "hela rollspelshistorien från 1974 och framåt"
• wrnu = www.rollspel.nu

Sen reagerade jag trippelt på "kyrkogård" för begravningsplats (det är ju inte kyrkor) "indian" vilket kanske är reclaimat, och så den kombinerade trope:n "indiankyrkogård". Men, jag gjorde det på ett dissigt sätt och jag deletade det och jag önskar att jag inte ens hade postat det.

 

[2097]

Är det nån som läst Owl Hoot Trail-spelet? Har inte haft tid/råd att kolla in det ännu, undrar hur det hanterar dom här sakerna.

 

[Mogger]

Det där är viktigt! Jag nämnde något liknande, i anths tråd om D&D på 1800-talet, angående demoniseringen av turkar under senmedeltid och tidigmodern tid. (Som ju lämnat gott om spår idag...)

För min del, kan rollspel vara ett utmärkt sätt att göra den där processen, att ta det som är skalet av ganska sjuka, jobbiga historiska föreställningar och processa dem genom att placera dem i fantasin. Men det finns en stor risk att den kollapsar, eftersom ett sånt bygge är svagt. Det skulle tex kunna kännas precis tvärtom, ifall fantasin då "skenar iväg" och det inte längre finns en medvetenhet om vad den bottnar i.

Det är en balansgång. Det är kanske inte *fel* att försöka och sen misslyckas (så länge det var ett försök och inte omedvetenhet eller exploatering), men det kan för den skull ändå vara sjukt jobbigt.



(Nu är detta en OT-deltråd. Men jag tycker diskussionen är hyperintressant. Om vi fäller fler inlägg, kanske vi ska be en mod att bryta ut en deltråd?)

Ja, jag tycker också att det här är sjukt intressant. (Jag har ju planerat (planerat, mind you ) en rollspelstriologi som behandla Amerikas historia från 1800-talet till morden tid med allt vad det innebär av krig, rasism och strukturella orättvisor och förtryck), just för att komma bort från det förenklade perspektivet där alla goda cowboys har vit hatt och indianerna är whitewashade fram till dagens fängelseindustrier där svarta är kriminella by default. Jag har spelat och spellett en hel del i de här miljöerna och vad hela projektet faller på är att det krävs antingen sjuka mängder text för att förklara de faktiska förhållandena eller någon form av mer rättfram pedagogik som jag inte lyckats knäcka än.

Ja, OT som sagt. Lyft gärna ut.

 

[Rymdhamster]

Eller förutsätter OSR en viss typ av personligheter i sina karaktärer?

OSR förutsätter en viss typ av spelare. Så länge du har spelare som köper att konceptet är att springa runt och kolla ruiner och jaga rykten så är det inga större problem att göra karaktärer som drivs av andra saker.

Folk som är på jakt efter försvunna släktingar och vänner som i sin tur var äventyrare. Eller på jakt efter nån ärkefiende. Eller så kan de vara på jakt efter någon ytterst specifik skatt som skall finnas i området som får alla andra skatter att blekna i jämförelse; för att den har affektionsvärde, eller symboliskt värde, eller behövs för någon slags ritual, eller helt enkelt är otroligt värdefull i sig. Eller så kanske en rollperson är på flykt undan någonting, och använder utfärderna till ruinerna för att ligga lågt. Nån kan vara förälskad i/syskon till en annan i gruppen och följer med för att skydda denne.

 

[Ape of Wrath]

Problemet med modern setting, med eller utan superkrafter, är att det spelarstyrda lätt försvinner om inte spelarna är rogueish på nåt sätt. Och det finns inte lika mkt att utforska.
Nu tror ju jag dom problemen är överkomliga

Hur kan de vara överkomliga menar du? Jag ser det inte riktigt själv...

 

[Ape of Wrath]

Skulle man kunna göra ett slags modernt OSR-rollspel av tv-spelet Grand Theft Auto?

GTA känns oerhört OSR tycker jag, om man bortser från att det finns en main quest i alla fall.

 

[luddwig]

Snacket om modern setting och OSR fick mig att tänka på I am Legend, Outbreak och liknande filmer. Kanske skulle det gå att placera en kampanj precis då en farsot börjar bryta ut. Rollpersonerna är forskare som vill stoppa farsoten och behöver kunskap om dess källa för att framställa ett botemedel. Detta leder dem till säg Sydamerika. Övergivna byar eller städer, fabrikskomplex som gömmer sig i regnskogen, gamla ruiner uppe i bergen, skepp som strandat vid kusten...

 

[2097]

Hur kan de vara överkomliga menar du? Jag ser det inte riktigt själv...

Genom att göra samhället ont och spelarna rättfärdiga i att trotsa det. Exempel: Kult, Hunter the Vigil, Unknown Armies, Nightmares of Future Past (X-Men-dystopin jag länkade till på första sidan) osv.

Skulle man kunna göra ett slags modernt OSR-rollspel av tv-spelet Grand Theft Auto?

Ja, men där är ju hjältarna rogueish.

Alltså om spelarna har mål som driver dom till att engagera sig i världen annat än bara vara reaktiva så går det att köra OSR. Om dom har något dom vill göra snarare än nåt dom vill förhindra. Kan vara att bara överleva ex vis Reign of Steel (men det är ju postapp på sätt och vis).

 

[Caligo]

Jag tänker så här:

Ok, vi har ett gäng karaktärer, en hopplös samling av wanna-do-gooders och lycksökare. Minsta lilla rykte om skatter eller utmaningar får deras svärdshänder att klia. Finns där någon att rädda så ska de räddas.

Dessa karaktärer har framför sig en öppen värld. En värld full av mystiska torn, uråldriga ruiner, fasansfulla katakomber och en hel drös NPC:er, vars anletsdrag bestäms av en d8 och deras innersta önskan av en d20.

Karaktärerna ger sig av, ut i vildmarken. Självklart shoppar de allt de behöver först. Men sen börjar äventyret. Det finns ingen plot förutom den som skapas av vad karaktärerna gör.

Går detta att göra bra i någon annan genre än just Fantasy?

Ok, jag antar att man skulle kunna svara att det går bra att göra i Postapoc också, se bara på Rad-Hack eller M:å0 men i detta sammanhanget ser jag dessa två exempel som weird fantasy.

Kanske Vampire?

Frågan är alltså, på något sätt, kan jag applicera ett mer OSR:igt sätt att se på äventyrsskapande även i andra genrer?

Som jag skrivit förut. Jätteintressant.

Vad är det som gör att du inte pratar (eller är intresserad av?) post-app? Är det för likt fantasy? För enkelt?
Myfiken!

 

[Ape of Wrath]

Vad är det som gör att du inte pratar (eller är intresserad av?) post-app? Är det för likt fantasy? För enkelt?
Myfiken!

?Jag var nog egentligen mest intresserad av mind setet i OSR-spelande och om det skulle funka att överföra till andra settings. Och i det avseendet ser jag postapoc för snarlikt fantasy. Jag uppskattar genren postapoc som sådan och är definitivt inte ointresserad av den, det är bara det att jag känner till det hexcrawl-liknande förfarandet i M:å0 redan och har läst en del om Rad-Hack så det jag tänkte helt enkelt att ingen skulle behöva ge dessa två exempel i tråden eftersom jag redan känner till dem liksom, makes sense?

?Jag funderar på om man skulle kunna göra något med historiska settings, exempelvis pirattiden?

?OSR vikingar hade ju också varit fränt, som seglar iväg till främmande stränder och raisar hell.

 

[kloptok]

?Jag funderar på om man skulle kunna göra något med historiska settings, exempelvis pirattiden?

Vi spelar just nu OSR med 1700-talets Stockholm som setting (ett Into the Odd-hack som chrull ligger bakom). Det funkar superbra. För mig är OSR inget annat än en spelstil och därmed inte kopplad till någon eller några specifika settings eller genrer. Så jag ser inga problem med något av det som nämnts i den här tråden. Däremot handlar det ju inte om att utforska en värld fylld av uråldriga torn och fasansfulla katakomber när vi spelar i historiska Stockholm, men spelstilen är ju samma med det fria sandboxupplägget. Kortfattat spelar vi ett gäng lycksökare som driver runt i Stockholm och utför mer eller mindre lagliga uppdrag mot betalning och utforskar gradvis persongalleriet i Stockholm. Om man vill ha fokus på utforskande av okända platser bör man nog tänka till lite kring setting dock, det är ju inte alla historiska settings som funkar så bra för det. Då får man lägga fokus på annat istället. I vårt fall kan man kanske säga att vi utforskar intriger och persongalleri snarare än platser. Så det blir lite mer fisktank än sandbox kan man kanske säga.

 

[Rangertheman]

Rollpersoner som är Robert Langdon-eska skulle kunna köra hex-crawl i nästan vilken större stad som helst, särskilt i tunnelbana/katakomber/hemliga gångar.

 

[Ape of Wrath]

Vi spelar just nu OSR med 1700-talets Stockholm som setting (ett Into the Odd-hack som chrull ligger bakom). Det funkar superbra. För mig är OSR inget annat än en spelstil och därmed inte kopplad till någon eller några specifika settings eller genrer. Så jag ser inga problem med något av det som nämnts i den här tråden. Däremot handlar det ju inte om att utforska en värld fylld av uråldriga torn och fasansfulla katakomber när vi spelar i historiska Stockholm, men spelstilen är ju samma med det fria sandboxupplägget. Kortfattat spelar vi ett gäng lycksökare som driver runt i Stockholm och utför mer eller mindre lagliga uppdrag mot betalning och utforskar gradvis persongalleriet i Stockholm. Om man vill ha fokus på utforskande av okända platser bör man nog tänka till lite kring setting dock, det är ju inte alla historiska settings som funkar så bra för det. Då får man lägga fokus på annat istället. I vårt fall kan man kanske säga att vi utforskar intriger och persongalleri snarare än platser. Så det blir lite mer fisktank än sandbox kan man kanske säga.

Tack för spännande och förlösande svar!

?Jag är helt med på tanken att det är en spelstil, därom råder inget tvivel. Jag har nog kanske bara mest sett själva utforskandet av platser som en viktig beståndsdel i denna, för mig relativt nya, spelstil. Men nu fick jag ju ett exempel på att det inte behöver vara fysiska platser, tack för det. Grundfrågan var ju på något sätt om det finns genres eller settings som inte passar för OSR:ande, men själva frågan kanske inte var supertydlig, ens för mig.

?1700-talets Stockholm låter awesome!

Då kan jag väl egentligen bara konstatera att OSR:ande inte behöver vara mystiska platser på en hexcrawlkarta utan kan lika gärna vara intriger i en historisk miljö.

?Jag började direkt skriva något OSR:igt om pseudo-vikingar som fajtas mot kultister och Deep Ones samtidigt som man drar kraft från sina gudar och kan uträtta stordåd. Arbetsnamn än så länge: NORDMENN