I vissa rollspel där andlighet och religion är av särskild vikt för rollspelets ramverk är det naturligtvis inte helt meningslöst att på rollformuläret ha en ruta, exempelvis i direkt anslutning till attributen/grundegenskaperna som anger rollpersonens andliga prestanda. Problemet är vad man ska kalla detta. I Eon kallar man det Qadosh, som kommer från hebreiskan där det betyder helig. Jfr. "Qadosh, Qadosh, Qadosh, Adonai Tzeba'oth", dvs "Helig, helig, helig är Herren Sebaoth." Själv är jag inte helt förtjust i begreppet? Finns det några alternativ? Lutar själv för ögonblicket åt att i stället använda det relativt lättbegripliga begreppet "Ande".
Nekromanti Andlighet som egenskap
- Thread starter Targon
- Start date
Krille
Super Moderator
Det känns som att Qadosh mäter rollpersonen efter gudarnas synvinkel. Det kanske kan vara vettigt att vända på det, och mäta det efter de dödligas synvinkel istället.
I Västmark så finns egenskapen Tro. Den fungerar ungefär som vilken annan egenskap som helst, och mäter personens tro. Dessutom finns några andra egenskaper som är trosrelaterade: Prästvigd mäter hur högt man står i kyrkans hierarki, Edsvuren och Geis kan användas för löften, eder och tabun med religiös bakgrund, och slutligen finns måttet Samvetskval för att visa vad som händer om man bryter mot sin religions påbud.
I Västmark så finns egenskapen Tro. Den fungerar ungefär som vilken annan egenskap som helst, och mäter personens tro. Dessutom finns några andra egenskaper som är trosrelaterade: Prästvigd mäter hur högt man står i kyrkans hierarki, Edsvuren och Geis kan användas för löften, eder och tabun med religiös bakgrund, och slutligen finns måttet Samvetskval för att visa vad som händer om man bryter mot sin religions påbud.
Andighet - " fromhet, helighet, religiositet, spiritualitet, mysticism"
Andlig - " 1 själslig, mental, psykisk, inre, själs-; intellektuell, förståndsmässig 2 ideell, översinnlig, immateriell, okroppslig, transcendent, övernaturlig, metafysisk, upphöjd, icke-världslig; religiös, from, helig, sakral; kyrklig, kristen, prästerlig"
Ande - " 1 själ, psyke, sinnelag, sinne, inre, väsen, karaktär, mentalitet, livsande, livskraft; andlig skaparkraft, skaparförmåga, intelligens, tankeliv; snille, begåvning, stor personlighet, skarp hjärna 2 övernaturligt väsen, andligt väsen, andeväsen, uppenbarelse; den Helige Ande, den Heliga Anden, Guds Ande, Sanningens ande, Hjälparen, gudsvind; skyddsande, genie, genius, fylgia; ond ande, oren ande, demon, djinn; spöke, gengångare, vålnad "
Eller så kan få länken till synonymlexikonen jag använde här:
http://wl.ebolaget.com/Contents/Search.asp
Andlig - " 1 själslig, mental, psykisk, inre, själs-; intellektuell, förståndsmässig 2 ideell, översinnlig, immateriell, okroppslig, transcendent, övernaturlig, metafysisk, upphöjd, icke-världslig; religiös, from, helig, sakral; kyrklig, kristen, prästerlig"
Ande - " 1 själ, psyke, sinnelag, sinne, inre, väsen, karaktär, mentalitet, livsande, livskraft; andlig skaparkraft, skaparförmåga, intelligens, tankeliv; snille, begåvning, stor personlighet, skarp hjärna 2 övernaturligt väsen, andligt väsen, andeväsen, uppenbarelse; den Helige Ande, den Heliga Anden, Guds Ande, Sanningens ande, Hjälparen, gudsvind; skyddsande, genie, genius, fylgia; ond ande, oren ande, demon, djinn; spöke, gengångare, vålnad "
Eller så kan få länken till synonymlexikonen jag använde här:
http://wl.ebolaget.com/Contents/Search.asp
Negativ andlighet
Det är verkligen intressant utifrån vilken synvinkel som rollpersonens andlighet eller tro ska mätas, utifrån jordiskt eller gudomligt perspektiv. Omedelbart tänker jag mig nog att mätningen sker enligt gudomlig synvinkel. Det beror nog mest på den kosmologiska situtationen.
Jag tänker mig dessutom möjligheten att mäta "negativ andlighet", dvs mått på hur upprorisk man är mot min spelvärlds ende Gud. De som har negativ andlighet (låt oss säga ett värde mellan -20 och -1) har integrerat upproret mot Överguden i sig själv och allierat sig med de mörka krafterna i tillvaron. Med negativ andlighet har man möjlighet att lära sig "mörk magi", till skillnad från ljusets tjänare som begagnar sig av "andliga gåvor", ljusets motsvarighet till magi.
En normal rollpersons värde för "Ande" skulle därmed kunna omfatta allt från -20 till +20. Riktigt överdjävliga ondingar skulle naturligtvis kunna ha en negativ andlighet på -40 och superhelgon ha värden som närmar sig +40 eller till och med mer, men sådana värden tänkte jag i så fall reservera för SLP:s.
Det är verkligen intressant utifrån vilken synvinkel som rollpersonens andlighet eller tro ska mätas, utifrån jordiskt eller gudomligt perspektiv. Omedelbart tänker jag mig nog att mätningen sker enligt gudomlig synvinkel. Det beror nog mest på den kosmologiska situtationen.
Jag tänker mig dessutom möjligheten att mäta "negativ andlighet", dvs mått på hur upprorisk man är mot min spelvärlds ende Gud. De som har negativ andlighet (låt oss säga ett värde mellan -20 och -1) har integrerat upproret mot Överguden i sig själv och allierat sig med de mörka krafterna i tillvaron. Med negativ andlighet har man möjlighet att lära sig "mörk magi", till skillnad från ljusets tjänare som begagnar sig av "andliga gåvor", ljusets motsvarighet till magi.
En normal rollpersons värde för "Ande" skulle därmed kunna omfatta allt från -20 till +20. Riktigt överdjävliga ondingar skulle naturligtvis kunna ha en negativ andlighet på -40 och superhelgon ha värden som närmar sig +40 eller till och med mer, men sådana värden tänkte jag i så fall reservera för SLP:s.
Ande och andlighet
Ett försök att tillämpa ditt inlägg på min spelvärld:
Ande = det antropologiska element som gör det möjligt för en människa att stå i kontakt med det gudomliga. Den gudomliga kärnan i människan som den troende har för uppgift att renodla för att i slutändan kunna nå fullständig kontakt med det gudomliga, alltings ursprung. Jfr den klassisk-grekiska uppdelningen av människan i kropp, själ och ande.
Andlighet = det tillstånd som det innebär att leva "i anden".
Andlig = adjektiv för en snubbe som lever "i anden", dvs ägnar livet åt att utveckla sin ande, dvs sin inre gudomliga potential.
Ett försök att tillämpa ditt inlägg på min spelvärld:
Ande = det antropologiska element som gör det möjligt för en människa att stå i kontakt med det gudomliga. Den gudomliga kärnan i människan som den troende har för uppgift att renodla för att i slutändan kunna nå fullständig kontakt med det gudomliga, alltings ursprung. Jfr den klassisk-grekiska uppdelningen av människan i kropp, själ och ande.
Andlighet = det tillstånd som det innebär att leva "i anden".
Andlig = adjektiv för en snubbe som lever "i anden", dvs ägnar livet åt att utveckla sin ande, dvs sin inre gudomliga potential.
Krille
Super Moderator
Re: Negativ andlighet
"Omedelbart tänker jag mig nog att mätningen sker enligt gudomlig synvinkel. Det beror nog mest på den kosmologiska situtationen."
Problemet med att mäta enligt gudomlig synvinkel är att man då tar ställning i metafysiska frågor. Det är inte alltid lämpligt att göra det, speciellt inte i de spel där det gudomliga utgör någon form av gåta.
"Omedelbart tänker jag mig nog att mätningen sker enligt gudomlig synvinkel. Det beror nog mest på den kosmologiska situtationen."
Problemet med att mäta enligt gudomlig synvinkel är att man då tar ställning i metafysiska frågor. Det är inte alltid lämpligt att göra det, speciellt inte i de spel där det gudomliga utgör någon form av gåta.
Re: Negativ andlighet
Problemet med att mäta enligt gudomlig synvinkel är att man då tar ställning i metafysiska frågor. Det är inte alltid lämpligt att göra det, speciellt inte i de spel där det gudomliga utgör någon form av gåta.
Alldeles riktigt. Men som sagt, det beror på hur verklig "the supreme being" är. Min spelvärld är extremt dualistisk och utgör i själva verket slagfält för en kosmologisk kamp mellan ljus och mörker, ont och gott. Det finns verkligen en högsta Gud och det finns radikalt onda krafter i skuggornas rike. Utifrån detta perspektiv skulle man nog lätt kunna använda ett gudomligt perspektiv, i synnerhet som rollpersonernas uppgift i själva verket är att successivt försöka ta sig igenom den materiella världens bländverk (ungefär som Matrix) för att skåda kosmos sanna tillstånd.
Problemet med att mäta enligt gudomlig synvinkel är att man då tar ställning i metafysiska frågor. Det är inte alltid lämpligt att göra det, speciellt inte i de spel där det gudomliga utgör någon form av gåta.
Alldeles riktigt. Men som sagt, det beror på hur verklig "the supreme being" är. Min spelvärld är extremt dualistisk och utgör i själva verket slagfält för en kosmologisk kamp mellan ljus och mörker, ont och gott. Det finns verkligen en högsta Gud och det finns radikalt onda krafter i skuggornas rike. Utifrån detta perspektiv skulle man nog lätt kunna använda ett gudomligt perspektiv, i synnerhet som rollpersonernas uppgift i själva verket är att successivt försöka ta sig igenom den materiella världens bländverk (ungefär som Matrix) för att skåda kosmos sanna tillstånd.
Rising
Vila i frid
Namn på ting
Personligen bryr jag mig faktiskt inte så mycket om vad egenskapen heter, utan vad den de facto gör. PSY i gamla DoD lärde oss att en bra magiker också är en person med hög mental uthållighet, koncentration, förmåga att motstå rädsla och liknande. Det kändes schysst. I det spelet. Men namnet "psyke" hade inget med saken att göra. Det kunde lika gärna heta "Grundegenskap #5" eller "Magi", det viktiga är ju vad grundegenskapen de facto GÖR.
Det är ingen skillnad på KARisma i DoD och PERsonlighet i Mutant, däremot är det skillnad på KARisma i DoD och KARisma i gamla SoR, för i gamla SoR hade man UTSeende också, så deras KARisma stod endast för delar av vad KARisma i DoD stod för. Ändå hette egenskaperna samma sak.
Ser du? Två egenskaper med olika namn kan betyda en och samma sak, medan två andra egenskaper med samma namn kan betyda två helt olika saker.
Namnet är helt och hållet irrelevant egentligen. Det har en kosmetisk funktion, inget mer.
Så visst; Andlighet, Gnosis, Viljestyrka, Spiritus, Översinlighet, Abrakadabra, whatever. Det är inte det som är det viktiga.
Men jorå, "Ande" har en nice ring to it.
/Rising
Personligen bryr jag mig faktiskt inte så mycket om vad egenskapen heter, utan vad den de facto gör. PSY i gamla DoD lärde oss att en bra magiker också är en person med hög mental uthållighet, koncentration, förmåga att motstå rädsla och liknande. Det kändes schysst. I det spelet. Men namnet "psyke" hade inget med saken att göra. Det kunde lika gärna heta "Grundegenskap #5" eller "Magi", det viktiga är ju vad grundegenskapen de facto GÖR.
Det är ingen skillnad på KARisma i DoD och PERsonlighet i Mutant, däremot är det skillnad på KARisma i DoD och KARisma i gamla SoR, för i gamla SoR hade man UTSeende också, så deras KARisma stod endast för delar av vad KARisma i DoD stod för. Ändå hette egenskaperna samma sak.
Ser du? Två egenskaper med olika namn kan betyda en och samma sak, medan två andra egenskaper med samma namn kan betyda två helt olika saker.
Namnet är helt och hållet irrelevant egentligen. Det har en kosmetisk funktion, inget mer.
Så visst; Andlighet, Gnosis, Viljestyrka, Spiritus, Översinlighet, Abrakadabra, whatever. Det är inte det som är det viktiga.
Men jorå, "Ande" har en nice ring to it.
/Rising
Man Mountainman
Storsvagåret
Re: Namn på ting
Har någon vaknat upp på fel sida idag?
Namnförslagstrådar har vi sett förut, för namn är trots allt inte helt irrelevanta. De förmedlar, precis som du antyder när du talar om Psy, en smula stämning, och bidrar till världsbeskrivningen.
För övrigt tror jag att de flesta är medvetna om att en företeelses namn inte påverkar dess funktion, så att ingående förklara detta tycker jag verkar som att skjuta över mål.
Har någon vaknat upp på fel sida idag?
Namnförslagstrådar har vi sett förut, för namn är trots allt inte helt irrelevanta. De förmedlar, precis som du antyder när du talar om Psy, en smula stämning, och bidrar till världsbeskrivningen.
För övrigt tror jag att de flesta är medvetna om att en företeelses namn inte påverkar dess funktion, så att ingående förklara detta tycker jag verkar som att skjuta över mål.
Calil-Gandir
Veteran
Jag tycker att spiritus , som man använder i dod6, är ett alldeles utmärkt alternativ!
I dod6 används det flitigt av både besvärjare och präster.
I dod6 används det flitigt av både besvärjare och präster.
Sorry!
Jag blev i ärlighetens namn aldrig riktigt klar över vad ditt ursprungliga inlägg handlade om. Omedelbart slöt jag mig till att du ville göra mig uppmärksam på vad de olika begreppen betydde. Mitt svarsinlägg kom därför att innebära att begreppen andlighet, andlig och ande hör intimt samman, åtminstone på det sätt jag använde dem i min spelvärld. Det var tydligen ett resultat av en ren missuppfattning. Nej, jag hade inte på förhand bestämt mig för att använda begreppet ande, även om jag då inte funnit något bättre begrepp att använda. Det har jag fortfarande inte. Likväl, jag får tacka för dina förslag.
Jag blev i ärlighetens namn aldrig riktigt klar över vad ditt ursprungliga inlägg handlade om. Omedelbart slöt jag mig till att du ville göra mig uppmärksam på vad de olika begreppen betydde. Mitt svarsinlägg kom därför att innebära att begreppen andlighet, andlig och ande hör intimt samman, åtminstone på det sätt jag använde dem i min spelvärld. Det var tydligen ett resultat av en ren missuppfattning. Nej, jag hade inte på förhand bestämt mig för att använda begreppet ande, även om jag då inte funnit något bättre begrepp att använda. Det har jag fortfarande inte. Likväl, jag får tacka för dina förslag.
Spiritus = ande
Jag tycker att spiritus , som man använder i dod6, är ett alldeles utmärkt alternativ!
Jag har efter en natts betänketid beslutat mig till att använda begreppet Ande. "Spiritus" är ingenting annat än latin för just ande. Varför inte då lika gärna använda grekiskans "pneuma" eller hebreiskans "ruach", syriskans "ruho", franskans "esprit", tyskans "geist" eller engelskans "spirit"? Jag är tämligen misstänksam mot att använda översättningar av termer som i sig fungerar alldeles utmärkt på svenska, åtminstone så länge man inte hittar någon översättning som låter osedvanligt coolt.
Jag tycker att spiritus , som man använder i dod6, är ett alldeles utmärkt alternativ!
Jag har efter en natts betänketid beslutat mig till att använda begreppet Ande. "Spiritus" är ingenting annat än latin för just ande. Varför inte då lika gärna använda grekiskans "pneuma" eller hebreiskans "ruach", syriskans "ruho", franskans "esprit", tyskans "geist" eller engelskans "spirit"? Jag är tämligen misstänksam mot att använda översättningar av termer som i sig fungerar alldeles utmärkt på svenska, åtminstone så länge man inte hittar någon översättning som låter osedvanligt coolt.
Re: Spiritus = ande
Därtill kan spiritus även betyda andedräkt (eftersom det fanns kopplingar i trosbilden mellan andedräkten och anden antar jag) så spiritus kanske rent av är extra otydligt egentligen? Dessutom håller jag med dig, om man inte är ute efter en latinsk stämning varför använda ett latinskt ord om det finns ett på svenska?
Därtill kan spiritus även betyda andedräkt (eftersom det fanns kopplingar i trosbilden mellan andedräkten och anden antar jag) så spiritus kanske rent av är extra otydligt egentligen? Dessutom håller jag med dig, om man inte är ute efter en latinsk stämning varför använda ett latinskt ord om det finns ett på svenska?
Spiritus, pneuma & ruach = vind
Därtill kan spiritus även betyda andedräkt
Det samma gäller både grekiskans "pneuma" och inte minst hebreiskans "ruach". Men grundbetydelsen (på latin, grekiska och hebreiska) har med luft i rörelse att göra, dvs helt enkelt "vind". Jfr Genesis. Där står det numera "och en gudsvind svepte fram över vattnet", medans det tidigare hette "och Guds Ande svävade över vattnet".
Därtill kan spiritus även betyda andedräkt
Det samma gäller både grekiskans "pneuma" och inte minst hebreiskans "ruach". Men grundbetydelsen (på latin, grekiska och hebreiska) har med luft i rörelse att göra, dvs helt enkelt "vind". Jfr Genesis. Där står det numera "och en gudsvind svepte fram över vattnet", medans det tidigare hette "och Guds Ande svävade över vattnet".
Krille
Super Moderator
Moseböckerna
"Appropå Genesis, varför kallas vissa av böckerna i Bibeln för Moseböckerna? vad har Mose med Genesis att göra eller är det bara jag som inte minns?"
Den biten av gamla testamentet som utgörs av Moseböckerna är också den del som utgör Torah eller Lagen. I Torah etablerar Gud som världens skapare, mänskligheten som Hans skapelse, Kaanan som det förlovade landet, judarna som folk, och Moses som den som ingår ett förbund mellan Gud och det judiska folket. Gud ger slutligen det judiska folket en lag som en del av förbundet.
Guds lag kom till det judiska folket genom Moses, och för att den lagen ska ha en mening så krävs så att säga resten av Torah för att bolla upp det hela till smashen. Därav "Moseböckerna" - det är Guds lag som kom till det utvalda folket genom Moses, plus bakgrunden som gör lagen och rollen som utvalt folk begriplig.
"Appropå Genesis, varför kallas vissa av böckerna i Bibeln för Moseböckerna? vad har Mose med Genesis att göra eller är det bara jag som inte minns?"
Den biten av gamla testamentet som utgörs av Moseböckerna är också den del som utgör Torah eller Lagen. I Torah etablerar Gud som världens skapare, mänskligheten som Hans skapelse, Kaanan som det förlovade landet, judarna som folk, och Moses som den som ingår ett förbund mellan Gud och det judiska folket. Gud ger slutligen det judiska folket en lag som en del av förbundet.
Guds lag kom till det judiska folket genom Moses, och för att den lagen ska ha en mening så krävs så att säga resten av Torah för att bolla upp det hela till smashen. Därav "Moseböckerna" - det är Guds lag som kom till det utvalda folket genom Moses, plus bakgrunden som gör lagen och rollen som utvalt folk begriplig.
Nightowl
Champion
Re: Moseböckerna (OT)
Benämningen dök för övrigt först upp med Luthers översättning av den här serien av fem böcker till tyska - han kallade dem 'Funf Bucher Mosis', fast med umaluter jag inte hittar, förstås.
Så även om de är en enhet för romersk-katoliker och grek-ortodoxa är det bara lutheraner/protestaner som hård-kopplar med till Mose, och särskilt då nordeuropeer. Begreppet finns mig veterligen inte på engelska, t.ex.
Erik
Benämningen dök för övrigt först upp med Luthers översättning av den här serien av fem böcker till tyska - han kallade dem 'Funf Bucher Mosis', fast med umaluter jag inte hittar, förstås.
Så även om de är en enhet för romersk-katoliker och grek-ortodoxa är det bara lutheraner/protestaner som hård-kopplar med till Mose, och särskilt då nordeuropeer. Begreppet finns mig veterligen inte på engelska, t.ex.
Erik
Krille
Super Moderator
Re: Moseböckerna (OT)
"Begreppet finns mig veterligen inte på engelska, t.ex."
Jodå, det finns, men huvudsakligen efter "also known as". Huruvida det beror på att amerikanska kristna samfund samt CoE är protestantiska i grunden, eller på att Moses har en sjujefla viktig roll i tre av de fem böckerna, kan ju de lärde tvista om. Men du har helt rätt i att "the Pentateuch" är den term som man normalt hör om moseböckerna, men jag har faktiskt hört "the books of Moses" användas.
"Begreppet finns mig veterligen inte på engelska, t.ex."
Jodå, det finns, men huvudsakligen efter "also known as". Huruvida det beror på att amerikanska kristna samfund samt CoE är protestantiska i grunden, eller på att Moses har en sjujefla viktig roll i tre av de fem böckerna, kan ju de lärde tvista om. Men du har helt rätt i att "the Pentateuch" är den term som man normalt hör om moseböckerna, men jag har faktiskt hört "the books of Moses" användas.