Nekromanti Anfall tack...

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: Reglofilivarning

Vad sägs om att börja med korslagda vapen och sedan göra två "backhand" slag?

Tja, skillnaden är att man är helt öppen efteråt istället... förutom det att det är lätt att parera och att man avsiktligt slösar tid på att trassla in sina vapen i ett opraktiskt läge.

Varför måste de bägge vapnen vara lika långa?

Det måste det inte, men jämfört med den maximala räckvidd man har med ett vapen (längden på armen från kroppens centrum+ längden på det längre av vapnen) så förlorar man på att använda två parallellt.

? Förstår inte detta alls. Det är fullt möjligt att attackera synkront mot två olika kroppsdelar.

Problemet är att om jag vill göra ena hugget mot huvudet och andra mot foten så måste jag vara _ännu_ närmare... Testa själv. Hugger man mot enbart en kroppsdel kan man hjälpa till med kroppen och behöver inte sträcka sig fullt lika mycket med armarna...

Tänk sedan på hur stor en vanlig sköld är... den kan lätt täcka överkropp, ena armen och huvudet t.ex...

Återigen... Varför måste anfallarens vapen ha samma längd? Varför kan man inte anfalla lågt och högt samtidigt? Om vapnet är tillräckligt långt?

Visst kan man väl det men då har man ju redan förlorat räckvidd. Du måste i så fall nära nog för att kunna anfalla med det kortare vapnet vilket sabbar fördelen av att ha ett långt vapen.
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: Reglofilivarning

Vad jag försöker säga är att höften är "med" utan att rörelsen för den skull behöver "överdrivas". Ja... den är med utan att du laddar från långt bakom ryggen. Höften är med även på en "halvsving" då du ägnar dig åt moderatbandyn.
Ja höften är en komponent, balansen och stancen är dock viktigare. När ditt vapen når motståndaren är det viktigare att du inte viker dig, dvs att du inte är i obalans och att dina händer orka hålla emot än att du lyckades med höften.


Det är väl hugg det handlar om, inte brottning? Inte är väl tanken att man skall lägga sitt vapen mot motståndaren och sedan hålla i så hårt man kan att han (hon) skär sönder sig när han rör på sig? ;)

Nåväl, det stämmer att höften (hela kroppen) är med när man slåss normalt. Det borde väl säga sig självt att man inte han vrida denna åt två motsatta håll samtidigt (för både ditt höger och ditt vänsterhugg...)
 

Kimon

Swordsman
Joined
21 Nov 2001
Messages
679
Location
Uppsala
Join the dark side

Jo, det är speltermer som avses, i och med att diskussionen rör ett spel. Något annat vore väl dumt och vilseledande?

Du menar exempel ur verkliga livet med basebollträn och golfklubbor?
Håller med.


Nej, men regelmässigt måste man avgränsa sig någonstans. Vill Du ha mer detaljer så tror jag att 'Phoenix Command' var ett rollspel med sådant. ...någonstans i bakhuvudet rör sig en siffra på 900 sidor strid, men den siffran kan vara väldigt fel.

Alternativt spel som Western med en mycket bättre upplösning av stridsfasen och mindre svart-vita resonemang om att "nu är du försvarare" och "nu är du anfallare", där man efter eget huvud får välja om man vill klippa till tölpen eller försvara sig mot någon annan.
Många sidor ger inte med säkerhet realism, särskilt sant är detta när grundtankarna i systemet är skeva.


Är Du anfallare mot en fiende men inte mot den andre, så får Du anfalla den Du är anfallare mot. Helt naturligt, eller hur?

Är Du i en stridssituation så är Du inte defensiv mot en individ i fyra sekunder (vet inte ens om rundan är så här lång...) på grund av något som hände för fyra sekunder sedan, likaså offensiv mot någon annan på samma premisser...
Med andra ord så tycker Du att regelsystem som de som finns i Western, Mutant 2 och dylika system (med segmenterad stridsfas) är fullständigt onaturliga och orealistiska.
Helt naturligt, eller hur?


Precis lika realistiskt som att försvararen i en strid där bara två man deltar enbart gör försvarsmanövrer. Försvararen har ju anfallaren innanför sin räckvidd i båda fallen...

Vet inte om det med önskvärd tydlighet framgick att jag starkt ogillar denna del av systemet.
Varför finns det för försvararen försvarmanöver som heter motanfall, ripost eller sköldstöt. Detta är ett sätt för speltillverkaren att "lätta upp" det rigida system Du så starkt förespråkar. Tyvärr så utelämnade konstruktörerna bra möjligheter för anfallaren att hindra dessa motåtgärder från försvararen.
För att göra det enkelt:
Försvararen kan på ett planerat sätt hindra attacker och själv anfalla (eller motanfalla om du vill ordmärka).
Anfallaren kan endast anfalla och om motanfall kommer endast hindra detta med en 'Instinktiv' försvarsmanöver. Varför kan inte anfallaren få en chans att hindra försvararens motanfall på samma premisser som försvararen får hindra anfallarens.
Detta är en obalans.


Du kan lika gärna slå till någon kompis med baseballträt. Jag kan lova att han får ondare om Du slår honom två gånger med 'ordinära baseballslag', dvs med höftvridning, än om Du slår honom en gång med ett baseball trä i varje hand (dvs att Du svingar båda samtidigt). Resonemanget gäller så länge Du inte slår med båda från samma håll, och på så sätt utnyttjar höftvridningen.
För övrigt spelar det inte så stor roll om han försvarar sig. Diskussionen gäller skadan när väl baseballträt träffar.

Som senare (av Dig själv) konstaterats är en maximal höftvridning inte något att eftersträva i en strid, så varför används detta som argument här?
Alla attacker en anfallare slår löper inte exakt med horisontlinjen. Några kommer uppifrån och ned och andra in från sidan. Folk i fullt pansar dansar inte "twist" i strider och "ordinära basebollslag" är tvåhandsfattade.
Jag förstår mycket väl vad du menar, men det Du beskriver är så långt ifrån riktigt strid som det kan bli. Därför är detta exempel felaktigt.
Men för att penalistiskt fortsätta i denna skeva tråd, så varför inte slå basebollslaget uppifrån och ned och "twist"-vrida höften på sedvanligt maximalt och felaktigt sätt... Lika roligt?


Sååå kraftiga smällar får Du nog aldrig tid till under en strid. Om motståndaren däremot är omedveten om attacken, så... 'Nådastöt' heter det enligt reglerna.
Nu var det inte riktigt en sååå kraftig sving jag syftade på, utan en enkel höftvridning som man i stort sett alltid hinner med i strid.

Jag konstaterar att i detta läge så är Ditt "ordinära basebollslag" inte längre så viktigt för Dig. Vidare att styrkan i Din attack avgörs av om motståndaren är medveten om den eller inte, vilket är ett intressant koncept.
"Om ni alla blundar så kan jag få iväg en riktig fetsmäll"
Hört talas om bärsärkargång?
Njaa?
Men det här står väl inte i regelboken väl utan något som du själv hittat på? Att man måste vara omedveten om att en nådastöt kommer för att det skall bli en nådastöt och att bärsärkargång endast fungerar mot motståndare som inte försvarar sig.
"Varför ändra reglerna"?


Sååådana svingar var det inte talan om. MEN OM, så är det lättare att få till dem i verkligheten än enligt reglerna. Sex handlingar innebär en svårighet på Ob8T6 på varje. Om Du behärskar tekniken 'Två vapen' så kommer Du ned på Ob7T6. Lycka till...

"Proooooves myyyyy poooiiiint". Regelverket är inte helt bra och ger en skev bild av vad som beskrivs.
En "vitbältare" i en stridskonst kan få iväg sex nävattacker på fyra sekunder utan att fumla (Ha! t.o.m. jag klarar det). Och med en minimal höftvridning kan tilläggas.
Jag konstaterar att Du tycker att regelverket på denna punkt är skevt och att Du samtidigt vägrar att ändra sagda regelverk.


Jag säger ju samma sak. Om Du däremot håller ett vapen i varje hand och hugger antingen med en från varje sida, eller som Du sa i ett annat inlägg, med båda i 'backhand', så får Du ingen höftvridning alls.

Återigen och med en uppenbar gnällighet så är höftvridningen inte allt i Ditt anfall. Återigen spelar höftvridningen olika stor roll beroende på vilket vapen Du använder. Med piskor och dylika kättingvapen har den liten betydelse, med stångvapen och andra styva framtunga vapen har den en stor betydelse.
Höftvridningens betydelse för slutresultatet är beroende av att mycket annat är på plats först och främst.


Min kommentar när vi startade dubbelhuggsdiskussionen var att minska skadan lite, eftersom vissa moment i hugget faller bort. -Ob1T6 låter rätt lagom, tycker jag...

Det var dubbelattacksdiskussionen, men mitt huggexempel ledde till detta, vilket nu i "eftertänksamhetens kranka blekhet" var ett otroligt dumt exempel.
Det Du säger i dina inlägg har en viss betydelse i dessa fall, det tänker jag inte bortse ifrån, men å andra sidan har de ingen eller mycket liten betydelse i de andra fallen.
Så bevisen är uppenbara. Det går att diskutera "kantbollsexempel" på strid i oändlighet, men jag ids inte längre.
 

Kimon

Swordsman
Joined
21 Nov 2001
Messages
679
Location
Uppsala
Re: Reglofilivarning

Det är väl hugg det handlar om, inte brottning? Inte är väl tanken att man skall lägga sitt vapen mot motståndaren och sedan hålla i så hårt man kan att han (hon) skär sönder sig när han rör på sig? :gremwink:
Om du håller ditt hugg vapen stilla och motståndaren springer på klingan med den hastighet som ditt svärd normalt har vid hugg och du håller emot har du samma resultat som vid normalfallet om du då håller emot. Men det förstod du ju redan eller hur?
Om du däremot har en vek handled och inte orkar hålla i klingan kommer handleden att vika sig för kraften i din motståndares framrusning. Det är ingen skillnad om du som svingar genererar framåtkraften på en stillastående motståndare än om motståndaren springer på ditt vapen med samma relativa hastighet. Är handleden vek så viker den sig oavsett vem/vad som genererar kraften på den.


Nåväl, det stämmer att höften (hela kroppen) är med när man slåss normalt. Det borde väl säga sig självt att man inte han vrida denna åt två motsatta håll samtidigt (för både ditt höger och ditt vänsterhugg...)
Två hugg behöver inte ha diametralt motsatta tangenter. Slå en "forehand" med höger arm och en "backhand" med vänster, så ser du vad jag menar.
I övrigt kan jag bara tillägga att diskussionen handlar om dubbelattacker i generella termer och inte så mycket "dubbelhugg" i synnerhet, även om vissa av principerna är applicerbara i det senare fallet.
 

Kimon

Swordsman
Joined
21 Nov 2001
Messages
679
Location
Uppsala
Re: Reglofilivarning

Tja, skillnaden är att man är helt öppen efteråt istället... förutom det att det är lätt att parera och att man avsiktligt slösar tid på att trassla in sina vapen i ett opraktiskt läge
Motståndaren är tillbakapressad och kanske skadad?
Det mest naturliga sättet att hålla två svärd är inte att vinkla ut handlederna genom att spänna musklerna i armarna för att vinkla ut vapnen. Håll dem naturligt framför dig och du kommer att märka att klingorna korsas någonstans i rummet strax framför dina händer. Detta innbär inte att de är i kontakt med varandra.

Det måste det inte, men jämfört med den maximala räckvidd man har med ett vapen (längden på armen från kroppens centrum+ längden på det längre av vapnen) så förlorar man på att använda två parallellt.
Gör så här... När motståndaren tar ett steg fram för att attackera tar du ett steg snett fram åt sidan (kl 2 typ om anfallaren kommer från kl 12). Din vänster arm är nu längre bak än din höger arm. Nu stöter vi (synkront) och ser vad som händer...

Problemet är att om jag vill göra ena hugget mot huvudet och andra mot foten så måste jag vara _ännu_ närmare... Testa själv. Hugger man mot enbart en kroppsdel kan man hjälpa till med kroppen och behöver inte sträcka sig fullt lika mycket med armarna.
Problemet är att du inte får någon kraft och balans om du envisas med att trippa lätt på tå. Benen måste isär, brett och knäna böjas för att få en optimal centerpunkt. När du blir 30-40 cm "kortare" och sålunda har huvudet vid motståndarens lungområde är det inte så satans långt till dennes fot/huvud. Du är dessutom nu väldigt nära din motståndare och väl innanför räckvidden av ditt vapen. Det är inte bara spetsen som används vid hugg utan en god bit av klingan, ty annars är det för lätt att undvika hugget.

Tänk sedan på hur stor en vanlig sköld är... den kan lätt täcka överkropp, ena armen och huvudet t.ex...
Tänk sedan på att skölden inte kan flyttas så snabbt, särskilt om den är stor. Dvs från överkanten av huvudet till fotbladet på en tiondels sekund. Backa broder eller ta konsekvenserna.

Visst kan man väl det men då har man ju redan förlorat räckvidd. Du måste i så fall nära nog för att kunna anfalla med det kortare vapnet vilket sabbar fördelen av att ha ett långt vapen.
I just detta fall är räckvidden inte så intressant eftersom min motståndare är innanför den för sin handling. Att jag inte har en fördel av längden väger lätt i ljuset av den synkrona attacken.
 

Sabelkatten

Swordsman
Joined
7 Sep 2000
Messages
653
Location
Sundbyberg
Re: Join the dark side

Vet inte om det med önskvärd tydlighet framgick att jag starkt ogillar denna del av systemet.
Varför finns det för försvararen försvarmanöver som heter motanfall, ripost eller sköldstöt. Detta är ett sätt för speltillverkaren att "lätta upp" det rigida system Du så starkt förespråkar. Tyvärr så utelämnade konstruktörerna bra möjligheter för anfallaren att hindra dessa motåtgärder från försvararen.
För att göra det enkelt:
Försvararen kan på ett planerat sätt hindra attacker och själv anfalla (eller motanfalla om du vill ordmärka).
Anfallaren kan endast anfalla och om motanfall kommer endast hindra detta med en 'Instinktiv' försvarsmanöver. Varför kan inte anfallaren få en chans att hindra försvararens motanfall på samma premisser som försvararen får hindra anfallarens.
Detta är en obalans.


Mig veterligt är det fullt legalt för anfallaren att välja försvarsmanövrer. Han kan till och med välja "motanfall" om han absolut vill (extremt korkat dock/images/icons/hairy.gif).
Att det bara går att svara på "ripost" med instinktiva försvarmanövrer är underligt, har man deklarerat en försvarsmanöver borde det vara legalt att utföra den.

"Proooooves myyyyy poooiiiint". Regelverket är inte helt bra och ger en skev bild av vad som beskrivs.
En "vitbältare" i en stridskonst kan få iväg sex nävattacker på fyra sekunder utan att fumla (Ha! t.o.m. jag klarar det). Och med en minimal höftvridning kan tilläggas.


Jag (som bara har lekt lite med träsvärd) kan lätta hamra iväg två attacker i sekunden, och träffa med allihopa. Hur många här tror att jag skulle lyckas med det mot en kompetent motståndare?

När du dunkar iväg slag så där fort, hur mycket kan du variera hur du siktar? Om motståndaren har en sköld, hur svårt tror du det kommer vara för honom att parera allihopa?

/Henrik
 

Kimon

Swordsman
Joined
21 Nov 2001
Messages
679
Location
Uppsala
Re: Join the dark side

Jag (som bara har lekt lite med träsvärd) kan lätta hamra iväg två attacker i sekunden, och träffa med allihopa. Hur många här tror att jag skulle lyckas med det mot en kompetent motståndare?
Jag tror att du skulle få det svårt /images/icons/grin.gif. Men frågan som bör ställas i mitt tycke är. Om du i ovanstående situation fick välja, skulle du vilja att din kompetente motståndare "öppnade upp" med hela sitt breda register av tekniker, eller att du fick anfalla honom på ditt hobbyvis.
Personligen skulle jag nog välja det senare.
Parader är inte såå mycket lättare och roligare att göra. Särskilt inte när du möter någon som är bättre än dig själv.
Oavsett om din motståndare (i EON...) gör tio attacker mot dig under fyra sekunder eller en (1) är din första parad lika enkel.
Verklighetsanknytning? Realistiskt?
Den hastighet som du behöver på ditt parervapen är mycket högre vid tio attacker, redan vid den första av dessa tio attacker. Låt systemet avspegla detta genom att genast (vid det första slaget försvararen gör) höja försvararens Ob slag relaterat till hur många attacker som anfallaren avser att göra. Detta är den hastighet som du som försvarare måste ha för att hinna fram med dina parader.

När du dunkar iväg slag så där fort, hur mycket kan du variera hur du siktar? Om motståndaren har en sköld, hur svårt tror du det kommer vara för honom att parera allihopa?
Du behöver inte byta målområde! Tvinga din motståndare att flytta sitt vapen/sin sköld så lång sträcka som möjligt vid paraden. Med vänstern slår du mot motståndarens högra axel, med högern slår du mot hans vänstra vad. Denna typ av anfall är lättare att hantera om du kan parera med ett vapen i varje hand.
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: Reglofilivarning

Det är ingen skillnad om du som svingar genererar framåtkraften på en stillastående motståndare än om motståndaren springer på ditt vapen med samma relativa hastighet

Om det är samma relativa hastighet så behöver jag knappt hålla i svärdet. Om moståndaren tacklar klingan i 200km/h kommer trögheten i den göra jobbet, precis som den gör om det är klingan som är accellerad.

Dessutom skall man nog inte bortser från att det är aningens lättare för mig att förmå mitt svärd att röra sig rätt snabbt mot min motståndare än att övertala min motståndare att kasta sig på mitt svärd lika snabbt, om en sådan hastighet ens är uppnåbar för honom (henne). :)

Är handleden vek så viker den sig oavsett vem/vad som genererar kraften på den.

Har du ett bra svärd skall kraften av svingen hamna i fienden, inte din handled.

Två hugg behöver inte ha diametralt motsatta tangenter. Slå en "forehand" med höger arm och en "backhand" med vänster, så ser du vad jag menar.

Dvs: båda huggen går från höger till vänster?
Då kan man förvisso få till sin höftvridning, men den kraft man kan generera kommer delas upp på två vapen vilket gör de enskilda huggen svagare (och därmed långsammare) än om du huggit med dem ett i sänder (höger forehand (med höftvridning) följt av vänster forehand (med ny höftvridning))

I övrigt kan jag bara tillägga att diskussionen handlar om dubbelattacker i generella termer och inte så mycket "dubbelhugg" i synnerhet,

Tja, det är dubbelhuggen som i synnerhet intresserar mig. Om du inte vill tala om dem mer så kan vi låta bli : )
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: Reglofilivarning

Motståndaren är tillbakapressad och kanske skadad?

Om han är dum nog att inte anfalla dig när du står och trasslar ihop armarna för ett saxigt dubbelhugg.

Det mest naturliga sättet att hålla två svärd är inte att vinkla ut handlederna genom att spänna musklerna i armarna för att vinkla ut vapnen. Håll dem naturligt framför dig och du kommer att märka att klingorna korsas någonstans i rummet strax framför dina händer. Detta innbär inte att de är i kontakt med varandra.

Det känns inte alls naturligt, inte om man tänker slåss i.a.f... Det skulle ju innebära att jag stod med kroppen rakt mot motståndaren vilket ger homom maximal träffyta och mig svårt att avancera, retirera eller ha något att sätta emot en tackling...
Naturligare i mina ögon vore att vrida sidan mot motståndaren med antingen det kortare eller längre vapnet framåt beroende på vad jag vill uppnå. Det gör det svårt för mig att göra "dubbelattacker" i.o.f.s. men det förbättrar mitt läge avsevärt... (t.ex kan jag attackera så fort någon kommer inom avståndet ett långt steg + min arm + mitt längre vapen)

Gör så här... När motståndaren tar ett steg fram för att attackera tar du ett steg snett fram åt sidan (kl 2 typ om anfallaren kommer från kl 12). Din vänster arm är nu längre bak än din höger arm. Nu stöter vi (synkront) och ser vad som händer...

På vilket sätt skulle det hjälpa räckvidden?

Problemet är att du inte får någon kraft och balans om du envisas med att trippa lätt på tå.

Trippa lätt på tå? Det har jag inte sagt något om. Man kan sträcka ut sin arm, med sidan mot motståndaren utan att för den skull behöva trippa på tå.

Benen måste isär, brett och knäna böjas för att få en optimal centerpunkt. När du blir 30-40 cm "kortare" och sålunda har huvudet vid motståndarens lungområde

Han trippar lätt på tå antar jag, eftersom han inte sänks lika mycket?

Ju mer man hukar dig ned desto jobbigare är det att flytta sig. Testa att springa litet i sicksack på ett naturligt vis och sedan hukad 40 cm...

är det inte så satans långt till dennes fot/huvud. Du är dessutom nu väldigt nära din motståndare och väl innanför räckvidden av ditt vapen. Det är inte bara spetsen som används vid hugg utan en god bit av klingan, ty annars är det för lätt att undvika hugget.

Du vill m.a.o. ha kramavstånd så att du kan applicera en god bit av klingan på ett kort vapen mot din motståndares fot?

Tänk sedan på att skölden inte kan flyttas så snabbt, särskilt om den är stor.

Är den stor behöver den inte flyttas så mycket...

Dvs från överkanten av huvudet till fotbladet på en tiondels sekund. Backa broder eller ta konsekvenserna.

Man kan flytta foten i stället. T.ex för att knäa killen som envisas med att försöka kramas. ;)

I just detta fall är räckvidden inte så intressant eftersom min motståndare är innanför den för sin handling.

Du antar att han är dum nog att slösa bort sit potentiella räckviddsövertag och också anfalla synkront. Anfaller han enbart med sitt längre vapen är det dock jobbigt för dig.

Att jag inte har en fördel av längden väger lätt i ljuset av den synkrona attacken.

Som kommer ske efter det att motståndaren gjort sitt anfall (tack vara räckviddsfördel).

Vad _är_ det du vinner på allt detta krångel? Vad är så bra med att anfalla synkront att det är värt förlorad räckvidd, svagare hugg och svårare tekniker?
 

Kimon

Swordsman
Joined
21 Nov 2001
Messages
679
Location
Uppsala
Re: Reglofilivarning

Om han är dum nog att inte anfalla dig när du står och trasslar ihop armarna för ett saxigt dubbelhugg.
Ja... det beror ju på hur trassligt man gör detta, men jag hänvisar till mitt tidigare inlägg.

Det skulle ju innebära att jag stod med kroppen rakt mot motståndaren
Välkommen till verkligheten.

...svårt att avancera, retirera eller ha något att sätta emot en tackling...
Det är lättare att röra sig om din kroppsposition är på detta sätt.

Naturligare i mina ögon vore att vrida sidan mot motståndaren med antingen det kortare eller längre vapnet framåt beroende på vad jag vill uppnå. Det gör det svårt för mig att göra "dubbelattacker" i.o.f.s. men det förbättrar mitt läge avsevärt... (t.ex kan jag attackera så fort någon kommer inom avståndet ett långt steg + min arm + mitt längre vapen)
Det försämrar ditt läge avsevärt, vilket är uppenbart. Genom att stå med sidan mot den framrusande motståndaren måste du ha nacken vriden i hans riktning, din förmåga att röra dig mot eller från motståndaren är i princip obefintlig eftersom du måste göra detta med någon slags "pingisförflyttning".
Du kan bara anfalla med en arm och är i princip orörlig i den position du nu har. För någon slags pseudo-variant av värjfäktning är kanske detta den bästa positionen dock. Men du har deklarerat för din motståndare att du bara kommer att stöta från din nuvarande position... ett långt från optimalt utgångsläge.

På vilket sätt skulle det hjälpa räckvidden?
Läst men inte förstått?
Om jag i detta läge har ett längre vapen i den hand som är längst från målet har jag utjämnat den förhatliga skillnaden som uppstod i samband med mitt sneda frammåtkliv.

Trippa lätt på tå? Det har jag inte sagt något om. Man kan sträcka ut sin arm, med sidan mot motståndaren utan att för den skull behöva trippa på tå.
Och göra vad utan att sänka sin centerpunkt och förbättra sin balans? Måla motståndaren i nyllet med en färgpensel?
Titta på en gammal klassisk fäktningsfilm och säg att de inte tar ett steg frammåt och böjer på knäna då de stöter.

Ju mer man hukar dig ned desto jobbigare är det att flytta sig. Testa att springa litet i sicksack på ett naturligt vis och sedan hukad 40 cm...
Nu är du löjlig. Din huggpos är din huggpos när du hugger. Inte när du rör dig normalt.
DVS. När du initierar attacken intar du denna trevliga pos och inte när du närmar dig motståndaren.
Å andra sidan innebär ditt förslag till pos att du som en groda hoppar fram mot motståndaren med ena sidan vänd mot denne.

Du vill m.a.o. ha kramavstånd så att du kan applicera en god bit av klingan på ett kort vapen mot din motståndares fot?
Ett svärd kan mycket väl vara 150cm vilket i min utsträckta inte hamnar i "kramavståndssektionen".
DVS. Att kunna hugga motståndaren istället för att rispa denne med spetsen.

Är den stor behöver den inte flyttas så mycket...
Och är den tillräckligt stor behöver den inte flyttas alls. Då kan du sätta ner den i marken och själv springa runt den. Men varför bry sig... Du använder ju inte sköld i din attackuppställning och har medvetet halverat dina attacker eftersom du bara kan använda en hand.
En "normalstor" sköld behöver flyttas för att kunna stoppa två anfall mot två diametralt motsatta punkter på en människokropp.

Man kan flytta foten i stället. T.ex för att knäa killen som envisas med att försöka kramas. :gremwink:
Du som är florettens vän, borde veta att det är mycket svårt att flytta den främre foten när du väl satt den i backen för en stöt. Det är enormt svårt att knäa någon från denna nersjunkna position eftersom mycket av din kroppsvikt vilar på detta främre ben du vill knäa med. Det får bli ett grodhopp för att lyckas med denna manöver.

Du antar att han är dum nog att slösa bort sit potentiella räckviddsövertag och också anfalla synkront. Anfaller han enbart med sitt längre vapen är det dock jobbigt för dig.
Du förutsätter att fienden alltid har ett räckviddsövertag?

Som kommer ske efter det att motståndaren gjort sitt anfall (tack vara räckviddsfördel).
Varför måste motståndaren ha en räckvidssfördel?
Bara för att jag inte maximalt utnyttjar den räckvidd jag har innebär detta inte att min motståndare automatiskt har ett räckviddsövertag. Han kan ha ett mycket kortare vapen till att börja med eller?
Dessutom är räckvidden bara en fördel i inledningen av striden, sedan kan det vara en nackdel om din fiende envisas med att vara på "kramavstånd" (och din florentinska stöt inte riktigt fungerar som den var tänkt)

Vad _är_ det du vinner på allt detta krångel? Vad är så bra med att anfalla synkront att det är värt förlorad räckvidd, svagare hugg och svårare tekniker?
I din sinnevärld inget.
I min sinnevärld ett anfall som inte, med sköld allena, kan pareras.
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: Reglofilivarning

Det är lättare att röra sig om din kroppsposition är på detta sätt.

Titta på folk som slåss någon gång... fäktning, boxning, tae-kwon-do, vad du vill. Kolla hur många som står djupt hukat,vända rakt mot motståndaren med fötterna parallellt. Du kommer finna att de flesta står snett på något vis, just för att få balans och stabilitet mot motståndaren.
Du kan t.o.m testa på tunnelbanan om du vill: stå utan att hålla i dig vänd rakt mot färdriktningen. Kolla om du lättare kan justera för inbromsningar m.m. på detta vis än om du står litet snett. Var beredd på att folk kan kolla litet konstigt på dig ;)

Det försämrar ditt läge avsevärt, vilket är uppenbart. Genom att stå med sidan mot den framrusande motståndaren måste du ha nacken vriden i hans riktning, din förmåga att röra dig mot eller från motståndaren är i princip obefintlig eftersom du måste göra detta med någon slags "pingisförflyttning".

Testa själv! Ställ dig någonstans där det inte är alltför halt. Testa sedan att A: röra dig fram och tillbaka ett par meter höger/vänster i snabb takt B: röra dig fram och tillbaka rakt framåt och rakt bakåt. Låt någon ta tid om du är tveksam.

Du kan bara anfalla med en arm och är i princip orörlig i den position du nu har. För någon slags pseudo-variant av värjfäktning är kanske detta den bästa positionen dock. Men du har deklarerat för din motståndare att du bara kommer att stöta från din nuvarande position... ett långt från optimalt utgångsläge.

Hey! Jag sade inte att man skulle cementera fast sig själ i det läget med helkroppsgips. Man kan såväl hugga som stöta från den ställningen. Om man flyttar sin bakre fot fram (så att man tar ett långt steg och vrider kroppen nästan 180grader) får du till ett kraftfullt hugg med lång räckvidd (från utgångspunkten) med ditt (tidigare) bakre vapen. Om detta görs i samband med att du parerar ett anfall med ditt främre vapen kommer du i princip kliva innanför din motståndares gard.

Läst men inte förstått?
Om jag i detta läge har ett längre vapen i den hand som är längst från målet har jag utjämnat den förhatliga skillnaden som uppstod i samband med mitt sneda frammåtkliv.


Du (din kropp) är mycket närmare än den hade varit om du haft det längre vapnet i handen närmast motståndaren från början.
Eftersom du vill använda båda vapnen exakt samtidigt måste du vara nära nogg för att det kortaste skall nå fram. Detta är närmare än man behöver vara för att enbart det längsta skall göra det. Jag tänker inte förklara det igen :)

Och göra vad utan att sänka sin centerpunkt och förbättra sin balans? Måla motståndaren i nyllet med en färgpensel?
Titta på en gammal klassisk fäktningsfilm och säg att de inte tar ett steg frammåt och böjer på knäna då de stöter


Titta på den själv och säg om de står hukade 40 cm från början (vilket är vad du hävdat). Självklart säkner man sin centerpunkt, (det är därför jag motsätter mig "trippa på tå") men 40 cm är en grav överdrivt.

Nu är du löjlig. Din huggpos är din huggpos när du hugger. Inte när du rör dig normalt.
DVS. När du initierar attacken intar du denna trevliga pos och inte när du närmar dig motståndaren.
Å andra sidan innebär ditt förslag till pos att du som en groda hoppar fram mot motståndaren med ena sidan vänd mot denne.


Då missförstår du. Jag tycker att man närmar sig och anfaller i en och samma manöver. Att springa in, huka sig och sedan anfalla innebär onödig tid inom ett farligt område.

Du vill m.a.o. ha kramavstånd så att du kan applicera en god bit av klingan på ett kort vapen mot din motståndares fot?
Ett svärd kan mycket väl vara 150cm vilket i min utsträckta inte hamnar i "kramavståndssektionen".
DVS. Att kunna hugga motståndaren istället för att rispa denne med spetsen.


Du ville ju använda det kortare vapnet exakt samtidigt. Det innebär att du måste vara riktigt nära.

Du använder ju inte sköld i din attackuppställning och har medvetet halverat dina attacker eftersom du bara kan använda en hand.

Sköldstöt. spark, tackling.

En "normalstor" sköld behöver flyttas för att kunna stoppa två anfall mot två diametralt motsatta punkter på en människokropp.

Mjo, men den är ypperlig för att fånga två riktade i närheten av varandra. Diametralt motsatta punkter är ju IMHO svåra att genomföra praktiskt (icke-kamikaze).

Du som är florettens vän, borde veta att det är mycket svårt att flytta den främre foten när du väl satt den i backen för en stöt.

Det var ju jag som var anfallen. Varför antar du att jag just gjort en stöt?

Om jag just gjort en stöt verkar det än mer osannolikt att motståndaren kan använda _båda_ sina vapen för en synkron attack.

Du förutsätter att fienden alltid har ett räckviddsövertag?

Jag förutsatte likvärdig beväpning. Dina tekniker leder som jag tidigare sagt till att man offrar räckvidd. Därför har motståndaren ett räckviddsövertag (om han använder vettigare tekniker).

Varför måste motståndaren ha en räckvidssfördel? Bara för att jag inte maximalt utnyttjar den räckvidd jag har innebär detta inte att min motståndare automatiskt har ett räckviddsövertag.

Om ni har likvärdig beväpning gör det det.

Han kan ha ett mycket kortare vapen till att börja med eller?

M.a.o: du kanske specialiserar dina tekniker för att enbart slåss mot folk beväpnade med en dolk?

I så fall är det ju extra dumt att inte utnyttja det som hade kunnat vara ett räckviddsövertag och istället sunka sig ned på likvärdig räckvidd.

Dessutom är räckvidden bara en fördel i inledningen av striden,

Nej, den är en fördel så fort motståndaren kommer ut på litet avstånd. Detta behöver inte enbart vara fallet i stridens inledning. Strid går inte till så att folk springer rakt emot varandra för att sedan kramas tills en av dem förlorat... SCA-strid kan gå till så, men det säker mer om SCA det ;)

sedan kan det vara en nackdel om din fiende envisas med att vara på "kramavstånd"

Det är då man kan tackla honom. Det är därför man inte skall ha sina fötter parallellt och stå rakt vänd mot motståndaren :)

I min sinnevärld ett anfall som inte, med sköld allena, kan pareras.

Det är säkert en stor fördel mot folk som enbart har en sköld.
 

Kimon

Swordsman
Joined
21 Nov 2001
Messages
679
Location
Uppsala
Re: Reglofilivarning

Det är lättare att röra sig om din kroppsposition är på detta sätt.

Titta på folk som slåss någon gång... fäktning, boxning, tae-kwon-do, vad du vill. Kolla hur många som står djupt hukat,vända rakt mot motståndaren med fötterna parallellt. Du kommer finna att de flesta står snett på något vis, just för att få balans och stabilitet mot motståndaren.
Du kan t.o.m testa på tunnelbanan om du vill: stå utan att hålla i dig vänd rakt mot färdriktningen. Kolla om du lättare kan justera för inbromsningar m.m. på detta vis än om du står litet snett. Var beredd på att folk kan kolla litet konstigt på dig :gremwink:

Du massuppfittar mig igen.
Titta vad du svarar på. Jag sa: Det är lättare att röra sig om din kroppsposition är på detta sätt.
Jag har aldrig hävdat att fötterna skall vara parallella, vilket du själv längre ner i svaret noterar. Inte här uppe dock.
Jag har ägnat mig åt kampsport...



Det försämrar ditt läge avsevärt, vilket är uppenbart. Genom att stå med sidan mot den framrusande motståndaren måste du ha nacken vriden i hans riktning, din förmåga att röra dig mot eller från motståndaren är i princip obefintlig eftersom du måste göra detta med någon slags "pingisförflyttning".

Testa själv! Ställ dig någonstans där det inte är alltför halt. Testa sedan att A: röra dig fram och tillbaka ett par meter höger/vänster i snabb takt B: röra dig fram och tillbaka rakt framåt och rakt bakåt. Låt någon ta tid om du är tveksam.

Du massupfittar mig igen.
Titta vad du svarar på. Jag sa: din förmåga att röra dig mot eller från motståndaren är i princip obefintlig eftersom du måste göra detta med någon slags "pingisförflyttning".
Du menar att du "pingishoppar" fortare än du springer.
Detta är nord-sydlig rikning som avses.



Och göra vad utan att sänka sin centerpunkt och förbättra sin balans? Måla motståndaren i nyllet med en färgpensel?
Titta på en gammal klassisk fäktningsfilm och säg att de inte tar ett steg frammåt och böjer på knäna då de stöter

Titta på den själv och säg om de står hukade 40 cm från början (vilket är vad du hävdat). Självklart säkner man sin centerpunkt, (det är därför jag motsätter mig "trippa på tå") men 40 cm är en grav överdrivt.

Du massupfittar/felciterar mig igen.
Jag har aldrig hävdat att de står hukade 40 cm från början. Jag har däremot hävdat att de (genom att ta ett steg snett frammåt i rikning kl 2 och böja på knäna) minskat sin höjd med hjälp av detta med 30-40 cm.



Nu är du löjlig. Din huggpos är din huggpos när du hugger. Inte när du rör dig normalt.
DVS. När du initierar attacken intar du denna trevliga pos och inte när du närmar dig motståndaren.
Å andra sidan innebär ditt förslag till pos att du som en groda hoppar fram mot motståndaren med ena sidan vänd mot denne.

Då missförstår du. Jag tycker att man närmar sig och anfaller i en och samma manöver. Att springa in, huka sig och sedan anfalla innebär onödig tid inom ett farligt område.

Nu massupfittar/felciterar du mig igen.
Jag har sagt: Din huggpos är din huggpos när du hugger. Inte när du rör dig normalt. och När motståndaren tar ett steg fram för att attackera tar du ett steg snett fram åt sidan (kl 2 typ om anfallaren kommer från kl 12). Din vänster arm är nu längre bak än din höger arm. Nu stöter vi (synkront) och ser vad som händer...



Ett svärd kan mycket väl vara 150cm vilket i min utsträckta inte hamnar i "kramavståndssektionen".
DVS. Att kunna hugga motståndaren istället för att rispa denne med spetsen.

Du ville ju använda det kortare vapnet exakt samtidigt. Det innebär att du måste vara riktigt nära.

Nu massupfittar du mig igen.
I mitt resonemang är jag inom anfallsavstånd med bägge vapnen tack var den fotförflyttning som gjordes i samband med attacken. Motståndaren har rört sig mot mig och jag har rört mig mot honom _i_ _en_ _sned_ _vinkel_.
Motståndaren har tagit ett steg i sydlig rikning, samtidigt som jag tagit ett i nordvästlig. Min högra hand är inom attackavstånd, liksom min vänstra eftersom motståndaren gjort en balettstöt med sin florett "över" sitt böjda knä.



Jag förutsatte likvärdig beväpning. Dina tekniker leder som jag tidigare sagt till att man offrar räckvidd. Därför har motståndaren ett räckviddsövertag (om han använder vettigare tekniker).
Varför gjorde du det?
Vilket ger motståndaren en större möjlighet att attackera först... och detta har med resonemanget att göra?
Jag pratar inte om florettfäktning (där det är mycket bättre att stå still... vagga lite... och slänga sig fram i en Stöt).



Nej, den är en fördel så fort motståndaren kommer ut på litet avstånd. Detta behöver inte enbart vara fallet i stridens inledning. Strid går inte till så att folk springer rakt emot varandra för att sedan kramas tills en av dem förlorat...
Vilket är mycket svårt att lyckas med om man för att klara det tvingas backa mot en motståndare som rör sig framåt.



Det är då man kan tackla honom.
Inte om du backar för fullt för att få fördel av din bättre vapenlängd.

------------------------------
Jag tror inte att vi i grunden har så diametralt motsatta åsikter om stridens förlopp. Problemet är att du just nu tycker att det är roligare felcitera, välja att glömma vissa saker jag tagit upp, och tillskriva mig andra saker som jag aldrig sagt.

Din favvo i detta sammanhang är florettfäktaren, emedan jag inte tycker så.
Du tycker X och jag tycker Y.
Jag lägger in lite text och du letar upp felen och postar om.

Jag tror inte att vi kommer så mycket längre än så här och tycker därför att vi lägger ner tråden helt.
Den inte känns särskilt konstruktiv längre...
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: Reglofilivarning

Jag tror inte att vi kommer så mycket längre än så här och tycker därför att vi lägger ner tråden helt.
Den inte känns särskilt konstruktiv längre...


Det, för en gång skull, kan jag hålla med dig om.
 
Top