Nekromanti Apocalypse world Playbooks

[GnomviD]

Sju låtar ska du få. Min lokala hoarder har lärt mig att vad som helst inte duger, utan att det ska vara saker i utmärkt skick. Därför har jag bara valt ut covers och liveversioner. Motiveringar ges p.g.a. nördighet.

Skitsystem - Beväpna er
En ny generation svensk punk som omtolkar den gamla: argare, snabbare, hårdare och mer kompromisslös.

Gorgoroth - Unchain my Heart!!! (från live-plattan Black Mass Kraków 2004)
Gorgoroth är som bäst på deras liveplattor från Krakow och Grieghallen, och det här är en av höjdpunkterna. Unchain my Heart!!! har en svag inledning, men efter lite mer än en minut kommer den igång, och resten av låten är bland det mest storslagna inom genren.

Perkele - Sent en lördag kväll
För att Nationalteaterns misärskildringar idag känns så mycket mer punk än progg.

Primordial - Gods to the Godless (live från Metalmania -08.)
Alla studioversioner av den här låten lider av kass mixning eller kvalla, men när man hör den live upptäcker man att det är kanske den bästa låten de har gjort. Folk/black när den är som bäst; på en och samma gång hård och mjuk, intensiv och storslagen, arg och sorgsen.

Turbonegro - Gimme Shelter
För att Rolling Stones skönsångsångest inte står pall mot Turbonegros bredbenta jeansrocksjuck.

Clapton et al. - While my Guitar Gently Weeps (live från Concert for George)
För att Clapton är Gud.

Siouxsie and the Banshees - The Passenger
För att den förflyttar låten till en ny genre och gör den ny samtidigt som låtens kärna behålls. Ashäftigt. Samt 80-talsgothen, såklart. Entusiaster rekommenderas singelversionen på åtta minuter, samt den här live-versionen med Iggy & the Stooges som är fucking brutal, och nästan mer annorlunda från originalet än Siouxsies'.

 

[w176]

When you tell the thread of a hiding place you used to visit when you were a child, recieve The Kid.

We had a hill, size twice that of a football field covered with bushed. Trough those brushes a maze of tunnels ran, crawl hight over earth floor, with roof and walls made out of twigs and branches.

elin.dalstal@gmail.com

Bah. Det var ju canoy som postade ser jag nu. Duh. *facepalm*

 

[Sodivra]

When you tell the thread of a hiding place you used to visit when you were a child, recieve The Kid.

Jag brukade gömma mig i vår garderob. Det var mörkt, det var fullt med kappor och kläder i tyg eller mjukt läder som man kunde krypa in bakom, och det luktade mystiskt och hemtamt.

...

Gå ut i världen och återvänd sedan till mig. När du delar med dig av visdom du fått av ett barn, ta emot The Last Child.

 

[Canoy]

Bah. Det var ju canpy som postade ser jag nu. Duh. *facepalm*

För dig, speciellt, vill jag höra om en häftig scen från din nuvarande skärgårdspostapoc-kampanj. ^^

 

[w176]

Bah. Det var ju canpy som postade ser jag nu. Duh. *facepalm*

För dig, speciellt, vill jag höra om en häftig scen från din nuvarande skärgårdspostapoc-kampanj. ^^

^
Hey! Jag borde få rabatt, inte extra avgifter!

Nå...

Min Hoarder Boa, hade fått ombord vår grupps unge, den 12 år gamla brainern March på sitt vrak till skepp och Hoard.

March hade varit medvetslös medan hon klippt av kläderna och spolat han ren från en massa blod och äckel med slangen. När hon bar ne honom vaknade han och han ge Boa ett rejält näsblod innan han slängdes in i det labyrint om är skeppets inre.

Skeppet började viska men March stände det ute. Sen vandrade han, rädd och hjälplös genom skeppet. Tills han stötte på de andra fångarna.

Med ögon där bara ögonvitorna syntes, rena och välnärda med ett nöjt men bortdommnat uttryck.

Vad som var så awesome med scenen var March känslor av hjälplöshet. Att han bara var ett barn. Att han inte kunde få lös kejdorna och hjälpa dom. Det enda han kunde göra var att själv fly.

 

[GnomviD]

För mig är det mest pressande och skrämmande i postapokalypsen ödslighet. Inte att det finns lite utrymme, utan att det finns för få mänskor på för mycket utrymme, så att varje grupp blir isolerad i sig. Norrbottens inlands avfolkningsbygder är själva sinnebilden av post-apokalyps för mig; det är inte någon plötslig katastrof, utan ett långsamt, ofrånkomligt förtvinande, som en blomma man försöker rädda genom att ge den växtnäring och vatten och allt solljus man kan ge den - men det spelar ingen roll. För sen kommer vintern med sol bara två timmar om dygnet, och då spelar det ingen roll vad man försökt med för blomman vissnar oundviklingen. Det enda som hindrar den från att åter bli till jord är att man kommer och röjer undan innan den hinner.

Därför delar jag med mig av några bilder från Sápmi:
Bostad för välbärgade
Natur
Vanlig bostad
Natur 2
Murjek, ~80 invånare.
Natur 3
Tårrajaur, ~50? invånare
Natur 4
Fjällstugor

 

[w176]

För mig är det mest pressande och skrämmande i postapokalypsen ödslighet. Inte att det finns lite utrymme, utan att det finns för få mänskor på för mycket utrymme, så att varje grupp blir isolerad i sig. Norrbottens inlands avfolkningsbygder är själva sinnebilden av post-apokalyps för mig; det är inte någon plötslig katastrof, utan ett långsamt, ofrånkomligt förtvinande, som en blomma man försöker rädda genom att ge den växtnäring och vatten och allt solljus man kan ge den - men det spelar ingen roll. För sen kommer vintern med sol bara två timmar om dygnet, och då spelar det ingen roll vad man försökt med för blomman vissnar oundviklingen. Det enda som hindrar den från att åter bli till jord är att man kommer och röjer undan innan den hinner.

Därför delar jag med mig av några bilder från Sápmi:
Bostad för välbärgade
Natur
Vanlig bostad
Natur 2
Murjek, ~80 invånare.
Natur 3
Tårrajaur, ~50? invånare
Natur 4
Fjällstugor

Defintivt värt en playbook. Hur var det. Var det inte tal om ett fjällcon?

 

[Sodivra]

För mig är det mest pressande och skrämmande i postapokalypsen ödslighet. Inte att det finns lite utrymme, utan att det finns för få mänskor på för mycket utrymme, så att varje grupp blir isolerad i sig. Norrbottens inlands avfolkningsbygder är själva sinnebilden av post-apokalyps för mig; det är inte någon plötslig katastrof, utan ett långsamt, ofrånkomligt förtvinande, som en blomma man försöker rädda genom att ge den växtnäring och vatten och allt solljus man kan ge den - men det spelar ingen roll. För sen kommer vintern med sol bara två timmar om dygnet, och då spelar det ingen roll vad man försökt med för blomman vissnar oundviklingen. Det enda som hindrar den från att åter bli till jord är att man kommer och röjer undan innan den hinner.

Därför delar jag med mig av några bilder från Sápmi:
Bostad för välbärgade
Natur
Vanlig bostad
Natur 2
Murjek, ~80 invånare.
Natur 3
Tårrajaur, ~50? invånare
Natur 4
Fjällstugor

Det svider i själen

 

[Canoy]

Gå ut i världen och återvänd sedan till mig. När du delar med dig av visdom du fått av ett barn, ta emot The Last Child.

Idag nådde den första vintersnön vårt samhälle, och gårdarnas barn som inte setts sedan sommarvärmen utbyttes mot höstregnet blir klädda i sina överlevnadsutrustningar, från topp till tå, för att modigt erövra det nya vita landskapet. Konstruktioner påbörjas och den vita mattan får språ av gröna ränder; bollar blir till klot blir till runda kroppsdelar.

Ett av dessa barn gav mig visdom: Snö, som jag nu vet, är bra för det är som sand fast det fastnar - och man kan, fick jag även veta, leka ute i snön även när alla andra barn är inne.

 

[Svarte Faraonen]

Gå ut i världen och återvänd sedan till mig. När du delar med dig av visdom du fått av ett barn, ta emot The Last Child.

Jag försökte, men misslyckades. Jag har dock ny visdom att förmedla: om man står och hänger tillräckligt länge utanför ett dagis i väntan på att få höra barnslig visdom så kommer farbror polisen.

 

[w176]

Gå ut i världen och återvänd sedan till mig. När du delar med dig av visdom du fått av ett barn, ta emot The Last Child.

Ett barn har gett mig bästa svaret varje gång man ställs inför en knepig situation eller svårt val.

"Nu blev det svårt."

Man måste säga det med mycket allvarligt tonfall.

 

[Sodivra]

Gå ut i världen och återvänd sedan till mig. När du delar med dig av visdom du fått av ett barn, ta emot The Last Child.

Jag försökte, men misslyckades. Jag har dock ny visdom att förmedla: om man står och hänger tillräckligt länge utanför ett dagis i väntan på att få höra barnslig visdom så kommer farbror polisen.

Jag inför nu en ny utmaning:

När du misslyckas med Arvids utmaning så får du The Marmot och uppmaningen "Get a clue"

 

[Xyas]

Jag inför nu en ny utmaning:

När du misslyckas med Arvids utmaning så får du The Marmot och uppmaningen "Get a clue"

Det enda jag fick veta var att jag är hårig som en apa. Det är inte visdom!

 

[Ymir]

Trots att kinesiska ungar borde vara fyllda av random visdomsord och sentenser fick jag bara frågan: 你是女人还是男人吗? ("Är du kvinna eller man"?)
Det får betraktas som väldigt wierd, särskilt som det hela tilldrog sig på en tempelgård fylld av målningar på folk som torteras i helvetet...kanske döljer där sig nån konstig visdom, men nä...ett misslyckande var det nog. I'll let you judge.

 

[Mogger]

Gå ut i världen och återvänd sedan till mig. När du delar med dig av visdom du fått av ett barn, ta emot The Last Child.

Allt som inte är tecknat är otecknat. Norm är kontextuellt.

 

[RasmusL]

Gå ut i världen och återvänd sedan till mig. När du delar med dig av visdom du fått av ett barn, ta emot The Last Child.

Från min och min dotters första sessioner av Äventyr:

*Den lysande, elaka magiska runan desarmeras bäst genom att skruva ur glödlampan.
*Kartor går att "bläddra" och "titta närmare" i med hjälp av välkända touchpad-kommandon.
*En hord arga skelett besegras på bästa sett genom att "skruva upp lampan" (oljelampan) och blända fulingarna tills de ger upp.
*Barn löser problem på helt fascinerande sätt.

elmrig@gmail.com

 

[Cassius]

When you tell the thread of a hiding place you used to visit when you were a child, recieve The Kid.

När jag var liten så hade vi en stor gran på vår tomt. Det var en väldigt konstig gran som pga vårt hus endast fått sol i tre vädersträck. Därför hade grenarna slutat växa och efter många år blivit svagare och färre. Granen hade blivit till en lite koja där man kunde krypa in och se ut ifrån men inte in. Det var dessutom en förliten ingång för att vuxen skulle kunna komma in och där satt jag många timmar som liten och filurade.

 

[Cassius]

Gå ut i världen och återvänd sedan till mig. När du delar med dig av visdom du fått av ett barn, ta emot The Last Child.

Jag jobbar som lärare och har en hel uppsjö av "visdomsord". Men något av de klokaste jag någonsin har hört från några av mina elever är när en sjuåring frågar mig på en regning rast

- 7 åringen "Vad jobbar du med Cassius?"
- Jag "Jag jobbar med att vara här?"
- 7 åringen "VA!?!?!?!?!?"
- Jag "Vad trodde du att jag gjorde här?"
- 7 åringen "STACKARE!"

 

[Sodivra]

Gå ut i världen och återvänd sedan till mig. När du delar med dig av visdom du fått av ett barn, ta emot The Last Child.

Ett barn har gett mig bästa svaret varje gång man ställs inför en knepig situation eller svårt val.

"Nu blev det svårt."

Man måste säga det med mycket allvarligt tonfall.

Forebodings of Doom

Ymir, jag skickade till mailen i din profil här, men den studsade. Du, och om det finns någon annan som väntar på mail från mig, kan väl höra av er till mig på arvidos@gmail.com