Nekromanti Apropå kroppsdelar: konsekvent skada

[Vindhand]

Det finns den del system som verkligen satsar på det där med konsekvens och använder samma mekanik för skadan som för resten av systemet. Sist jag kollade var det ingen som egentligen lyckats med det där (utom möjligtvis Fudge). WoD-systemet behandlade t.ex. 10 på tärningen annorlunda om det var skadeslag eller färdighetsslag (om jag inte kommer ihåg fel).

Så, vad jag funderar på är om det är något som
A: är eftersträvansvärt
och
B: vilka problem det innebär.

WoDs system har t.ex. både sågats och hyllats för detta designval.

Vad tycker ni och varför?

För dem som fortfarnade är förvirrade om vad jag babblar om handlar det alltså om att man istället för de traditionella skadetärningarna slår ett "skada"-slag som om det vore ett vanligt slag. I BRP skulle man slå under sin "att skada"-% för att skada. I D20 skulle nog skadan vara 1D20+bonus. O.s.v... Ofta vill man nog pula in pansar och tålighet där någonstans vilket kanske skulle göra det till ett motståndsslag i BRP

 

[Krille]

"Det finns den del system som verkligen satsar på det där med konsekvens och använder samma mekanik för skadan som för resten av systemet. Sist jag kollade var det ingen som egentligen lyckats med det där (utom möjligtvis Fudge)."

Gränsvärldar gör ett tappert försök också.

"För dem som fortfarnade är förvirrade om vad jag babblar om handlar det alltså om att man istället för de traditionella skadetärningarna slår ett "skada"-slag som om det vore ett vanligt slag."

Eller så kan man låta bli att slå skadetärningar alls, som i till exempel Västmark eller Masterbook, och utgå från de tidigare slagna färdighetsslagen.

 

[Vindhand]

Gränsvärldar gör ett tappert försök också.

Mjo, men det kategoriserar resultatet på ett sätt som inte dyker upp i vanliga färdighetsslag. Det är inte som t.ex. Fudge där man (precis som vanligt) modifierar sitt värde med 4dF och får ett resultat på den vanliga skalan (great damage istället för great success o.s.v.)...

Eller så kan man låta bli att slå skadetärningar alls, som i till exempel Västmark eller Masterbook, och utgå från de tidigare slagna färdighetsslagen.

Västmark 2 är i.o.f.s kanska konsekvent i och med stryktålighetsslaget... även om det närmar sig problemet från andra hållet (soak-chans snarare än skade-chans) men det går ju på ett ut

 

[Illern]

Jag skulle vilja påstå att jag är rätt konsekvent i Terra draconis. Om du träffar slår du ett vanligt slag, som för en färdighet, för skadeeffekt mot tålighet. Jag tycker om att det är konsekvent för i alla fall jag tycker det är lättare att lära sig.

 

[Guest]

Vad tycker ni och varför?

Om det går att lösa det snyggt är det något att sträva efter. annars tycker jag att det är bäst att hålla sig till nåt som fungerar hyffsat istället för att desperat få alla regler likadana...

 

[Nightowl]

Hur mäter man 'lyckas' i det här fallet? (att konstruera regeln, alltså)

Det nya d20-baserade Mutants and Masterminds använder ett vanligt save mot en DC mot skada.

T6-systemet har ju motståndsslag mellan skada och vilken grundegenskap man nu använder*.

Jag har själv kört med en alternativregel med samma eller liknande effekt in Gondica.

I Castle Falkenstein graden av framgång kombinerat med vapnet hur ont en attack gör. Inget skadeslag, och ett annat sätt att avgöra saken.

Och det begabbade Rolemaster gör samma sak som CF med större tabeller...

Det är väl inte hyperviktigt, men EMU är det praktiskt om alla slag följer samma mekanism.

De flesta sätt att slå har möjligheten till att man 'misslyckas' eller motsvarande. I motsats till 'traditionella skadeslag' finns det alltså ett ganska vanligt alternativ som resulterar i att motståndaren inte blir skadad alls - eller så får man definiera 'misslyckande' annorlunda när det gäller just skadeslag. Eller säga att slaget syftar till att slå ut motståndaren, åsamka permanent skada, etc., så att 'lätt skada', 'blessyr' eller vad det nu kallas är resultatet av ett misslyckat försök att göra detta, inte ett misslyckat försök att skada. Jo, det är semantik, men den är viktig för mig. Det är främst semantik som gör att jag ogillar d20's hitpoint-system, t.ex.

Nightowl

*Strength, Endurance, eller någe. T6-systemet namnger inte sina egenskaper.

 

[Svarte Faraonen]

Jag använder mig av differensvärdet från anfallet modifierat beroende på vilket vapen man använder. Jag vet inte om detta är realistiskt, men det stämmer med vissa inspirationskällor (Conan spöar Setpräster med bara en dolk i handen, åtminstone i SoR-filmen får Legolas inga problem med att slakta orcher bara för att han har mesigare närstridsvapen än de andra). Rustningar absorberar en tärningskod, jag vet inte om jag borde ha "Försvar" som en färdighet...