Några tumregler från en lekman tills du hittat mer detaljerad information.
Så jag bygger en värld. Till rollspel. Fantasy. Jag vill göra det rätt, från grunden. Längden på året, längden på dygnet är ju lätt.
Men jag vill förstå och kunna simulera sådant som
- Månfaser, med en eller flera månar. Dvs om det finns sju månar och spelgruppen tittar upp på natthimlen från punkten x.y den 7 vabbruari, vad ser de då?
Tiden det tar för en måne att rotera runt sin planet (eller en planet att rotera runt sin sol) har enbart att göra med massan på det centrala objektet (vilket har betydligt högre massa än objektet som roterar runt det), och hur långt bort det roterande objektet är. Desto längre ut, desto längre tid tar det att göra ett varv. Om det är en ellips istället för en cirkel kommer den röra sig långsammare längst ut, och snabbare längst in än vad motsvarande avstånd skulle innebära för ,motsvarande cirkulära banor.
Samma avstånd blir samma rotationsperiod, oberoende deras massa.
Dock, om en elliptisk bana korsar en annan bana, då kommer den mindre av dem förr eller senare kastas ur sin bana då de kommer nära varandra (en "gravital assist" att uppstå).
Tidvatten beror på månens rotationsperiod och dess massa, där påverkan sjunker med kvadraten på avståndet. Så en måne långt bort har liten betydelse. Men, om två är stora och nära nog att samverkar så blir tidvattnet som minst då de är 90 grader från varandra, och som mest då de är på samma eller motsatta sidor.
Genom att bestämma en historisk tidpunkt då alla månar stod på rad, och givit dem sina rotationstider, kan man sedan räkna ut var de är just nu (eller om ma vill att de skall hamna på linje om X antal dagar, räkna bakifrån).
- När solen går upp och ned baserat på var de är.
När solen går upp och ner beror på lutningen på axeln i planetens rotation i förhållande till det plan som den roterar runt solen. Om ma vill att dagar och nätter är lika långa oberoende var man är, då är dessa axlar parallella. Det kan också vara identiskt med jorden, genom att ha samma vinkel och rotationshastighet.
Planeten behöver dock rotera runt sin sol på samma tid som jorden om förändringarna i dagarnas och nätternas längder skall ske lika fort (dvs hur långt ett år är).
Och lite mer avancerat
- Hur det blir med med dygn och årstider och sådant om världen är en måne till en gasjätte?
Rätt irrelevant, då ljuset beror på vinkeln till solen. Men, om de roterar runt gasjätten på samma plan som gasjätte roterar runt sin sol, då blir det en "månförmörkelse" rätt ofta (varje varv runt gasjätten, då den hamnar bakom).
Andra månar runt gasjätten kommer troligtvis att synas ibland, och kan vara stora och nära nog att synas som en liten måne då de är nära, men att det kan ta lång tid mellan gångerna (nästan samma tid runt solen, så den kanske syns i någon månad, och sedan inte syns igen på åtskilliga år).
I en fantasysetting jag använde till en Drakar och Demoner-kampanj var det på en måne till en gasjätte. Jag placerade dock månen i en polar orbit runt gasjätten, vilket gav två längre "månförmörkelser" per varv runt solen. Månens rotationsplan pekar hela tiden i samma riktning, så två gånger per år pekar den i 90 graders vinkel från solen (och därmed hamnar framför och bakom gasjätten). Samt två gånger per år går rotationsplanets axel rakt igenom solen, och månen är då helt på sidan om gasjätten i förhållande till solen).
TLDR; det mesta är så pass fristående från varandra, så kan man några grundprinciper så blir det rätt ändå.
