Sorry för nekromantin och sånt, men kände att jag verkligen ville komma med något och det kändes onödigt att starta en ny tråd. Såå...
Vi körde på den ganska enkla principen "ni har alla kommit till Asharina av olika skäl, och har därför lärt er prata ashariska. Sätt ungefär 11 på det."
Med tanke på att gruppen består av en mûhadinsk adelsman, en sabrisk magiker, en halvausisk jägare, en soldisk gatunge och en Erika nation-missla (samt en Khazim-Renk-Ghordvärg som gästspelare, en fd karaktär som var en drunokisk fältskär och eventuellt kommer få tillskott av en ebhronitisk ritualmagiker inom kort) så kändes det som det mest logiska. Jag kör på principen "kan ni språket på minst 8 kan ni prata med folk utan problem" samt att man varken behöver slå på det eller prata med dialekt om man inte vill.
Mûhadinens spelare älskar dock att prata med arabisk brytning, och jag har själv bestämt att alla soldier snackar danska (!) utom de i norr, som snackar skånska i olika dialekter och former. Tirakerna pratar sakhra, och har något svårt att göra sig förstådda på asharinska pga sina betar, men kommer kunna prata ganska ok om de väl kommer förbi sina fysiska begränsningar.
Roligast bland karaktärerna var nog när jag upptäckte att _ingen_ i gruppen, varken av nuvarande, fd. eller presumtiva framtida karaktärer, faktiskt kommer från Asharien, trots att det gäller kanske 8 rollpersoner och sex olika spelare... men men. Som det är får de nöja sig med danska och spelledarens glada improvisationer på skånska, som iaf en gång hittills fått en rollperson att omedelbart ge upp försöket att kommunicera med en kvinna på gatan och gå och dricka öl istället. Hur man vet att man lyckats
Mycket om det, men jag tyckte som sagt det var kul nog att förmedla. Good luck!
//L