Nekromanti Att fejka brytning

[Matolo]

Trådens syfte är att tillhandahålla verktyg för gestaltandet av rollfigurer med olika etniskt ursprung genom att lista vanliga misstag och särskilda svårigheter under inlärningen av svenska. Lägg gärna till språk eller dialekter, men försök undvika alltför avancerad terminologi.

Generellt om svenska:
* Komplicerad språkmelodi. Variera tonläget mindre än vanligt.
* Den/det är ett helvete att lära sig för vem som helst: blanda fritt.
* Omvänd ordföljd: Det kommer att regna imorgon -> Imorgon kommer det att regna. Tar ofta lång tid att lära sig, så ska du ha tjock brytning går det bort.

 

[Matolo]

Ryska
* Långa A, som i "jag", blir antingen kort Ah, som i "alla", eller Å.
* E, som i "ben", blir antingen JE eller Ä.
* H blir ett ch-ljud, som i "chans". Skrivs här som X.
* U blir antingen JO eller O.
* Y blir I (eller en rysk vokal som de flesta svenskar inte kan uttala).

Ex. Do xahr brjotit bän!

* Sätt aldrig ihop konsonanter till nya ljud (ex ng, rd, rs, rt): Pengar = PäN-Gar, Hink = HiN-K, Borde = "BoR-Dä" osv.

Grammatik: Bestämd form förekommer inte i ryska. Använd den sparsamt och ibland fel.
Ryska använder normalt inte någon "är"-konstruktion. "bilen är blå" blir alltså "bil blå".

Överkurs: Konsonanter kan vara tonande. B är ett tonande P. På samma sätt svarar D mot T, V mot F, G mot K, Z mot S. Konsonanter är aldrig tonande i slutet av ord. Inget nytt för den som läst tyska. Ex. jag = "jåk",
Om två konsonanter står bredvid varandra smittar den sista av sig på den föregående: Avta = "ahftah", Hävstång = "xäfståN-G".


Nanoparlör
Privjet: hej (informellt)
Pahkah: hejdå (informellt)
Dah: ja
Njet: nej
No: ofta vid eftertanke eller som inledning på en längre utläggning ~ nåväl, då så

 

[Unfair]

* Den/det är ett helvete att lära sig för vem som helst: blanda fritt.

Även en/ett, min/mitt, din/ditt etc är vanligt att folk som inte har Svenska som första språk tar fel på.

 

[solvebring]

Edit: Jag insåg att mitt inlägg verkar rätt besserwisser. Men så är det inte menat. Tvärtom är detta min syn på att härma ljud; dialekter; brytningar och sådant. Det är alltså enbart personliga åsikter om saken, inget annat.

Tycker du har fått till det ganska bra, även om jag vill hävda att det alltid finns variationer och att vi som härmar alltid tenderar att överdriva vissa ljud. Fast samtidigt vill jag anse att det är bra för (måttliga) överdrifter fungerar bättre än underdrifter när det gäller att härma ljud.

Det är förresten just det som det handlar om för mig när jag härmar dialekter och brytningar och sådant - att härma ljud. Jag brukar inte göra så mycket teori av det. Det tycker jag är överkurs och att härma dialekter och brytningar och sådant - ljudvarianter i tal - går ändå inte att lära sig på det sättet. Det går naturligtvis göra det enklare att förstå vissa delar av det, men allt handlar om att lyssna, ta in och härma.

Det är just det som jag brukar göra - lyssna - tills jag kommer på det. Det finns trots allt massor av kändisar som man alltid kan Youtuba för att få fatt i olika dialekter. Om inte annat funkar det att leta upp olika klipp med Robert Gustavsson, även om han ibland gör fel han också. Hans Bengt Frithiofsson är till exempel katastrofal, han låter som en dålig Björn Ranelid... Nå, hrm, men nog om det.

Jag tycker som sagt det handlar om att lyssna, lyssna och lyssna och förstå ljuden. Man behöver inte förstå någon teori, mer liksom "fatta" hur det låter. I och med detta, att man lyssnar, snappar man dessutom upp en hel del av sådant som är naturligt i brytningar - wacko ordföljd och sådant. Annars brukar jag gå på känn på den biten. Ni har ju här i tråden redan gjort en fenomenalt jobb på den punkten, till exempel ord som ofta kastas om eller tas fel på, som en/ett.

Så, kort sagt. Lyssna först, lyssna tills du kan härma dialekten bättre än sämre, tänk efter sedan. Det är trots allt ingen vetenskap, snarare handlar det om vana och upprepning - precis som om man vore en papegoja. Och allt som är värt att veta, typ, har ni ju redan gjort ett ordentligt jobb och samlat här. Skitbra.

 

[Sapient]

* Den/det är ett helvete att lära sig för vem som helst: blanda fritt.

Även en/ett, min/mitt, din/ditt etc är vanligt att folk som inte har Svenska som första språk tar fel på.

Jepp, dock ska man komma ihåg att det är en väsentlig skillnad mellan språk inom den indoeuropeiska språkfamiljen och utanför den.

Inom IE-språk finns i regel något system för artiklar, prepositioner, pronomen, konjunktioner et.c. Det kan vara väldigt olika system inbördes, men en talare av ett indoeuropeiskt språk vet i regel att det bör finnas en artikel, men förmodligen inte vilken.

Typiska fel blir då att säga saker som "spisen är på köket", "det är mitt mössa" et.c.

Många språk utanför IE-"familjen", har helt andra system. Därmed blir också svårigheterna för nya talare ännu större.

För att ta två exempel där jag har någon liten hum, så är kinesiska (mandarin) ett s.k. "analytiskt språk", vilket betyder att det har helt andra system för artiklar och bestämningsord - men saknar nästan helt böjningsformer. Turkiska språk däremot, är "agglutinativa", vilket är motsatsen - de har många ändelser och böjningsformer, men få artilar och liknande.

Hur stora och vilka slags typiska fel, som en talare av dessa språk ofta begår när de är nybörjare i något indoeuropeiskt språk, är sinsemellan helt olika.

För att försöka skapa en känsla av ett agglutinativt språk, överdriv böjningar (t.ex. genom att skapa sådana där vi använder artiklar eller liknande, "trädet-ett" istället för "ett träd") eller böj ord som vi inte böjer/på sätt som vi inte böjer (t.ex. "vi cyklande nedför gatan").

Den som är bra på ett språk som har många fler böjningsformer än svenska, kan lätt utnyttja det här.

"Analytiska" språk kännetecknas av att de använder många enskilda partiklar som fristående ord. (Mer så än vi gör.) Där vi t.ex. skulle böja ett ord i bestämd form, "jag åt apelsinen" kan man istället använda en bestämd artikel, "jag åt den apelsin".

(Analytiska språk fäster också, i regel, större betydelse i ordföljden än vi gör - så även det kan man kasta om.)

 

[Krille]

Vilken lysande tråd! Den här snor jag glatt till Blå Himmel!

En likadan grej om tyska och japanska så blir jag dötacksam!

 

[Recca]

Vilken lysande tråd! Den här snor jag glatt till Blå Himmel!

En likadan grej om tyska och japanska så blir jag dötacksam!

Samma här. Jag fick väldig lust att se indisk, egyptisk och kanske lite zigenarbrytning.

 

[krank]

Jag önskar verkligen att det här... "räckte" för att jag ska kunna utföra det själv. men jag skulle behöva mer övning, härmning, och så. Jag skulle inte kunna göra det här on the fly efter att ha läst det här, liksom.

Jag skulle vilja önska mig:
- Utökad exempellista; jfr glosor. Ju fler desto bättre; då får man mycket att öva på. Skulle egentligen kunna genereras av vem som helst.
- mp3:or eller youtubeklipp med folk som bryter någorlunda enligt de här reglerna. Gärna med tydlig inspelning och lite brus...

 

[solvebring]

Jag testade just att göra några inspelningar och insåg att jag sannerligen legat av mig. Jag har inte lekt ordentligt med detta på länge. Förövrigt var det svårt att göra ett vettigt klipp utan manus, och tja - dialekterna funkar bättre än brytningen, om man säger så.

/solvebring som hatar sin egen röst, hur den än låter.

 

[gizmo]

Du får helt enkelt sitta och prata med mig jättelänge.
Jag kan hyra ut tider på Gothcon

Det kan faktiskt vara nyttigt för mig med (och lite smärtsamt också, men så lär man sig). Ju tydligare du härmar mig desto bättre förstår jag hur jag inte ska göra...

 

[GnomviD]

- mp3:or eller youtubeklipp med folk som bryter någorlunda enligt de här reglerna. Gärna med tydlig inspelning och lite brus...

På SweDia finns iaf 100 inspelningar av olika svenska varieteter. Allt från lokala varieteter till renodlade dialekter (bondska). Kanske inte exakt vad som efterfrågades, men jag tänker mig att det kan vara intresse likväl.

British Library har en liknande sida för brittiska varieteter, men det är väl kanske inte helt relevant för tråden. Intressant om man är intresserade av brittiska, dock.

 

[krank]

Du får helt enkelt sitta och prata med mig jättelänge.

Fast dig har jag ju pratat med; har inte upplevt att du har nån speciellt kraftig brytning...

Vad är det du "borde" bryta på nu igen? Tyska?

 

[Matolo]

Tyska
Stereotyp tyska är energisk och artikulerad. Det finns, som vanligt, stora lokala variationer. Här är mina egna iakttagelser:

Långa A blir ett mer eller mindre utdraget Ah.
U blir O.
S framför vokal blir Z.
S framför konsonant blir Sch.
R blir det tyska gurgelljudet, MEN i slutet av ord blir R istället ett diffust ah.
N blir tjockare, med tungspetsen bara lite längre tillbaka i munnen.

Konsonanter är inte tonande i slutet av ord.

Grammatik: Huvudverbet måste alltid sist i meningen stå.

Nanoparlör
Goten mårgen/tahk/abent: god morgon/dag/kväll
Aof vide(ah)zehen: hejdå (eg. vi ses)
Jah: ja, eller som avslut på en mening för att ge den mer tyngd eller förvandla den till en fråga.
Najn: nej
Genao: Just det, precis, jag förstår (fortsätt prata)

 

[Cybot]

Jag är inte någon vidare grammatiker, men har inte tyskan också något annorlunda sche ljud, så att ord som till exempel "känner" snarare uttalas "tschänner".

Y-ljud tenderar också att bli mycket mer U-lika.

V-ljud byts ofta ut mot F.

Typ:

"Oh A-lla som vi tjänner I Ujstad er mucket TRE-fliga".

 

[krank]

Jag pratade med gizmo om just det här på redan upp från Gothcon, och förutom ovanstående grejer hörde jag ett par intressanta grejer. Till exempel att det var väldigt lätt att säga att man ska gå och "hämta" något, istället för handla. "Går du och hämtar lite mjölk"... Och det fanns viss sammanblandning mellan "åker" och "går" också.