Pengar skapar inte nödvändigtvis motivation att skriva "för att tjäna pengar", men det kan göra det mer rimligt för individen att prioritera den verksamheten jämfört med allt annat i livet. Om det är frågan om att sätta av två timmar just den här kvällen, när jag är lite seg och kanske hellre hade kollat ett par avsnitt av "Agents of S.H.I.E.L.D" så kan ersättning göra att jag prioriterar att skriva färdigt, till exempel. (Eller, för den delen, att få ersättning för kostnader som kan uppstå - skrivarpapper och bläck tex, men även skrivare och datorer behöver ju köpas nya ibland.)
Jag har skrivit för alla tänkbara ersättningsformer - från "du får ett friex och ditt namn på titelsidan" till anställd (på arbetsgivarens uppdrag) och till frilansare. Det är bara när jag nu är frilansare som jag egentligen har behov av att göra någon slags ekonomisk kalkyl i det jag gör. Och då är det ändå (än så länge) av lite underordnad betydelse för min del - jag har hittills inte haft problem att försörja mig, så jag kan ta ut ett ganska lågt timpris när jag har möjlighet att skriva sådant som engagerar mig. (Tex ett utbildningsmaterial för politiska aktivister i Egypten. Räknat per timme var det ganska dåligt betalt - men meningsfullt som fan att få delta i!)
Så min slutsats är att pengaersättning först och främst handlar om annat än "att betala marknadsmässig lön" och locka till skrivande. Tex att det i vår ekonomi är "allmänt schysst" att göra så. Vi lever huvudsakligen i en marknadsekonomi där sådana saker som tid och kunskap bör värdesättas ekonomiskt, eftersom det är normen för hur vi hanterar det inom den ramen - så länge som det mynnar ut i något som också säljs marknaden. Vid sidan av denna ekonomi, har vi ju också en stor helt ideell sektor där vi lever efter andra principer, men då bör ju tex inte heller äventyret eller modulen säljas - det är bara då det blir ett brott mot "marknadsetiken" så att säga.
Det handlar också om att, från beställarens sida, lite grand värdesätta sina egna krav. Om jag vill kunna ställa krav på utförande, tidsram med mera så är det lättare (iaf för mig) att hantera "opersonligt" genom att se det som en affärstransaktion, dvs. att betala för den utförda tjänsten.
Vad gäller ersättningens nivå, så tycker jag att det är fullt rimligt med både fasta och rörliga ersättningar. Det beror på förutsättningarna. Men om ersättningen är rörlig bör den, inte minst med tanke på vad krank säger om ekonomin i hans spel, kanske vara baserad på nettointäkt och inte överskott som sannolikt aldrig uppstår.
Det är rimligt och önskvärt att iaf ha någon slags "exempel på förväntat utfall" med i ett sådant erbjudande, kan jag tycka. Att ge en realistisk uppskattning på vad det kan innebära - utan glädjekalkyler om antalet sålda exemplar eller så.
Förlagskontrakt med så kallat "garantihonorar" brukar baseras på royaltyunderlaget* utifrån tänkt förlagspris ("F-pris") för boken (som i sin tur har olika underlag baserat på försäljningssiffror inom motsvarande genrer) och ge 50% till författaren, enligt Författarförbundets standardavtal. Ifall det inte utgår något garantihonorar, rekommenderas att författaren får upp till 80% av royaltyn. (Men priset modifieras av tex i hur hög grad ett verk bygger på illustrationer och liknande, och kan komma ned till en lägsta rekommendation under 15% om det är mycket illustrationer...)
Jag har ett vagt minne av att ersättningen när jag skrev för Äventyrsspel en gång i tiden var någonstans runt 6-8 öre per tecken. Men det var på slutet av 80-talet. Jag fick nyligen texter levererade från en översättare, som tog ersättning på 90 öre/ord (och 25 öre/ord för språklig granskning av texterna på det språket, som jämförelse). Och då är översättning en hårt prispressad bransch, så ersättningen ligger under ersättningen per ord för nyskrivna texter.
Jag har inte sett någon prisrekommendation för "ersättning per ord" som är aktuell - jag tror att det i många branscher där sånt förut fanns, numera ersatts av andra prismallar för att ta bättre hänsyn till annan form av arbetstid vid produktionen, tex för frilansjournalister. Flera timmars research kan ju ligga bakom en ganska kort text...
Däremot kan ju en sådan beräkningsmall ligga i botten, som ett överslag för den som vill kunna bedöma vad en rimlig summa att erbjuda är.
Journalistförbundet har en prisräknare för frilansar som hjälper dem att väga in dolda omkostnader (insäljningstid tex) och att ta hänsyn till kostnader för försäkringar mm. De rekommenderar ett timarvode på 975 kr/timme från alla ingående standardvärden i kalkylatorn. Nu tror jag ingen frilansare riktigt kommer upp i de siffrorna, på dagens pressade marknad. Men det kan ju snarare ses som ett sätt att jämföra storleksordningen på skillnaden mellan att försörja sig på att skriva och att skriva äventyr mm.
Med de kalkyler som krank gjorde tidigare i tråden, skulle det ju betyda att "Äventyret som följde med G som i Gängkrig: 8400 ord. 840 - 4200:-." skulle skrivas på ca 4 timmar, vilket (8400 ord/4) betyder 2100 ord per timme. Det betyder väl någonstans runt 4 A4 sidor per timme. Och det är inte realistiskt, så nej - det är inte en ersättning att kunna leva på för någon.
* Och hur royaltyunderlag beräknas, i förhandlingar mellan författarförbundet och bokförlagens branschorganisation, är att döma av vad kollegor med viss insikt i förbundets verksamhet, ungefär lika intrikata och delvis verklighetsfrämmande som jag tänker mig att "frammana elementar" i en besvärjelsebok hade varit... Tills nyligen var tydligen priset på linnetyg en påverkande faktor - eftersom det påverkade kostnaden att binda in böcker med "sydd" rygg. Bara en sån sak.
Jag har skrivit för alla tänkbara ersättningsformer - från "du får ett friex och ditt namn på titelsidan" till anställd (på arbetsgivarens uppdrag) och till frilansare. Det är bara när jag nu är frilansare som jag egentligen har behov av att göra någon slags ekonomisk kalkyl i det jag gör. Och då är det ändå (än så länge) av lite underordnad betydelse för min del - jag har hittills inte haft problem att försörja mig, så jag kan ta ut ett ganska lågt timpris när jag har möjlighet att skriva sådant som engagerar mig. (Tex ett utbildningsmaterial för politiska aktivister i Egypten. Räknat per timme var det ganska dåligt betalt - men meningsfullt som fan att få delta i!)
Så min slutsats är att pengaersättning först och främst handlar om annat än "att betala marknadsmässig lön" och locka till skrivande. Tex att det i vår ekonomi är "allmänt schysst" att göra så. Vi lever huvudsakligen i en marknadsekonomi där sådana saker som tid och kunskap bör värdesättas ekonomiskt, eftersom det är normen för hur vi hanterar det inom den ramen - så länge som det mynnar ut i något som också säljs marknaden. Vid sidan av denna ekonomi, har vi ju också en stor helt ideell sektor där vi lever efter andra principer, men då bör ju tex inte heller äventyret eller modulen säljas - det är bara då det blir ett brott mot "marknadsetiken" så att säga.
Det handlar också om att, från beställarens sida, lite grand värdesätta sina egna krav. Om jag vill kunna ställa krav på utförande, tidsram med mera så är det lättare (iaf för mig) att hantera "opersonligt" genom att se det som en affärstransaktion, dvs. att betala för den utförda tjänsten.
Vad gäller ersättningens nivå, så tycker jag att det är fullt rimligt med både fasta och rörliga ersättningar. Det beror på förutsättningarna. Men om ersättningen är rörlig bör den, inte minst med tanke på vad krank säger om ekonomin i hans spel, kanske vara baserad på nettointäkt och inte överskott som sannolikt aldrig uppstår.
Det är rimligt och önskvärt att iaf ha någon slags "exempel på förväntat utfall" med i ett sådant erbjudande, kan jag tycka. Att ge en realistisk uppskattning på vad det kan innebära - utan glädjekalkyler om antalet sålda exemplar eller så.
Förlagskontrakt med så kallat "garantihonorar" brukar baseras på royaltyunderlaget* utifrån tänkt förlagspris ("F-pris") för boken (som i sin tur har olika underlag baserat på försäljningssiffror inom motsvarande genrer) och ge 50% till författaren, enligt Författarförbundets standardavtal. Ifall det inte utgår något garantihonorar, rekommenderas att författaren får upp till 80% av royaltyn. (Men priset modifieras av tex i hur hög grad ett verk bygger på illustrationer och liknande, och kan komma ned till en lägsta rekommendation under 15% om det är mycket illustrationer...)
Jag har ett vagt minne av att ersättningen när jag skrev för Äventyrsspel en gång i tiden var någonstans runt 6-8 öre per tecken. Men det var på slutet av 80-talet. Jag fick nyligen texter levererade från en översättare, som tog ersättning på 90 öre/ord (och 25 öre/ord för språklig granskning av texterna på det språket, som jämförelse). Och då är översättning en hårt prispressad bransch, så ersättningen ligger under ersättningen per ord för nyskrivna texter.
Jag har inte sett någon prisrekommendation för "ersättning per ord" som är aktuell - jag tror att det i många branscher där sånt förut fanns, numera ersatts av andra prismallar för att ta bättre hänsyn till annan form av arbetstid vid produktionen, tex för frilansjournalister. Flera timmars research kan ju ligga bakom en ganska kort text...
Däremot kan ju en sådan beräkningsmall ligga i botten, som ett överslag för den som vill kunna bedöma vad en rimlig summa att erbjuda är.
Journalistförbundet har en prisräknare för frilansar som hjälper dem att väga in dolda omkostnader (insäljningstid tex) och att ta hänsyn till kostnader för försäkringar mm. De rekommenderar ett timarvode på 975 kr/timme från alla ingående standardvärden i kalkylatorn. Nu tror jag ingen frilansare riktigt kommer upp i de siffrorna, på dagens pressade marknad. Men det kan ju snarare ses som ett sätt att jämföra storleksordningen på skillnaden mellan att försörja sig på att skriva och att skriva äventyr mm.
Med de kalkyler som krank gjorde tidigare i tråden, skulle det ju betyda att "Äventyret som följde med G som i Gängkrig: 8400 ord. 840 - 4200:-." skulle skrivas på ca 4 timmar, vilket (8400 ord/4) betyder 2100 ord per timme. Det betyder väl någonstans runt 4 A4 sidor per timme. Och det är inte realistiskt, så nej - det är inte en ersättning att kunna leva på för någon.
* Och hur royaltyunderlag beräknas, i förhandlingar mellan författarförbundet och bokförlagens branschorganisation, är att döma av vad kollegor med viss insikt i förbundets verksamhet, ungefär lika intrikata och delvis verklighetsfrämmande som jag tänker mig att "frammana elementar" i en besvärjelsebok hade varit... Tills nyligen var tydligen priset på linnetyg en påverkande faktor - eftersom det påverkade kostnaden att binda in böcker med "sydd" rygg. Bara en sån sak.
