Nekromanti Att rekomdera spel till nybörjare..
- Thread starter Johan K
- Start date
Nu är ju inte jag Rickard, men så här skulle jag göra:
Sälja in en KAMPANJ de vill spela, som de tycker verkar spännade... och sen kombinera det med regler jag kan förklara muntligt, utan att behöva ha en regelbok i handen, på 10 minuter.
De nybörjare jag har spelat med har mest uppskattat kombinationen "mysterium" / "lite lagom skräck" / "intriger", och de 2 populäraste miljöerna har varit medeltidsfantasy alternativt Viktoriansk tid eller "indiana jones-tid", 20-30-talen. Antikan, SF och nutid har vart svårare, det har krävt specialintressen från spelarna.
Sälja in en KAMPANJ de vill spela, som de tycker verkar spännade... och sen kombinera det med regler jag kan förklara muntligt, utan att behöva ha en regelbok i handen, på 10 minuter.
De nybörjare jag har spelat med har mest uppskattat kombinationen "mysterium" / "lite lagom skräck" / "intriger", och de 2 populäraste miljöerna har varit medeltidsfantasy alternativt Viktoriansk tid eller "indiana jones-tid", 20-30-talen. Antikan, SF och nutid har vart svårare, det har krävt specialintressen från spelarna.
"Svarade lite längre ner i tråden tror jag... men jag inbillar mig att nybörjare (som min 15-årige son) har betydligt mer begränsat med tid en jag hade, det är en massa annat som drar i samma nisch, som Xboxen, Wow, Itube whatever... ett nybörjarspel måste vara mer out of the box. Man ska inte behöva läsa Krig och fred innan man kan börja."
Rollspel måste nog profilera sig hårdare för att få deras uppmärksamhet i allt det övriga surrandet helt klart. Detta borde egentligen innebära smalare och mer nischade världar? Kanske som bygger på något annat känt fenomen (Eragon?) även om detta ofta verkar innebära dyra licensavgifter.
"Gamla Drakar var också mycket lättare att komma igång med, nästan så man förstår hur det ska spelas redan när man läst delar och bläddrat resten... det är TYDLIGARE än romanspelen som ges ut idag."
Utvecklingen har gått mot tjockare regelböcker verkar det som. Vilket kanske är bra när det gäller äventyr och kringmoduler men kanske inte lika bra när det gäller grundböckerna?
En fördel är i alla fall att ungdomar idag har mer pengar att spendera på nöjen och att rollspel egentligen inte är särskilt dyrt i förhållande till annan underhållning.
Rollspel måste nog profilera sig hårdare för att få deras uppmärksamhet i allt det övriga surrandet helt klart. Detta borde egentligen innebära smalare och mer nischade världar? Kanske som bygger på något annat känt fenomen (Eragon?) även om detta ofta verkar innebära dyra licensavgifter.
"Gamla Drakar var också mycket lättare att komma igång med, nästan så man förstår hur det ska spelas redan när man läst delar och bläddrat resten... det är TYDLIGARE än romanspelen som ges ut idag."
Utvecklingen har gått mot tjockare regelböcker verkar det som. Vilket kanske är bra när det gäller äventyr och kringmoduler men kanske inte lika bra när det gäller grundböckerna?
En fördel är i alla fall att ungdomar idag har mer pengar att spendera på nöjen och att rollspel egentligen inte är särskilt dyrt i förhållande till annan underhållning.
funderar på att göra en Noir Light faktiskt.. med PW-reglerna. Fast mer som filmerna, och i vår värld. Men du kanske tänkte dig samma Noir-spelvärld som det som finns i Marcos bok, fast tajtare?
De äldre nybörjare jag spelat med gillade CoC bäst... och då den sociala biten, Mysterier/intriger i 30-talsmiljö (med monsterbiten nedtonad)... Där ligger ju inte klassisk noir så långt bort.
De äldre nybörjare jag spelat med gillade CoC bäst... och då den sociala biten, Mysterier/intriger i 30-talsmiljö (med monsterbiten nedtonad)... Där ligger ju inte klassisk noir så långt bort.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,663
PW-reglerna? Upplys mig, förkortningen är okänd för mig.
Jag tänkte mig Marcos Noir, men egentligen mest för att det finns och för att det är så attans snyggt producerat. Jag har fortfarande inte haft tillfälle att titta på det, så jag vet inte så mycket om världen. Jag tror dock att även om det inte är exakt vår värld så är det något som resonerar hos de äldre nybörjarna.
Reglerna ser jag som ganska enkla, eftersom världen inte innehåller så stort behov av petregler, utan man kan hantera saker ganska övertygande. Det viktiga är snarare att ha stöd för att skapa intressanta karaktärer. (Hmm, en tanke slog mig där. Postar mer om det på RPG Lab i kväll.)
CoC
Hur kunde jag missa det, Call of Cthulhu skulle nog ligga bland mina tidiga rekomendationer för nybörjarrollspel, systemet är någorlunda enkel, miljö är lätt att sätta sig in i och skräck, spänning och deckare är någorlunda lätta genrer att spelleda. Nu har jag inte läst någon av kampanjerna så jag vet inte hur pedagogiska de är, men Masks of Nylle är grymt mysig att spela (även om mysig är fel ord) och tror en sån typ av konspiratorisk deckare kan passa nybörjargrupper.
Hur kunde jag missa det, Call of Cthulhu skulle nog ligga bland mina tidiga rekomendationer för nybörjarrollspel, systemet är någorlunda enkel, miljö är lätt att sätta sig in i och skräck, spänning och deckare är någorlunda lätta genrer att spelleda. Nu har jag inte läst någon av kampanjerna så jag vet inte hur pedagogiska de är, men Masks of Nylle är grymt mysig att spela (även om mysig är fel ord) och tror en sån typ av konspiratorisk deckare kan passa nybörjargrupper.
Krille
Super Moderator
PW (OT)
Parallell Worlds. Förklaring, länk mm finns på Saga-forumet.
Rickard
Urverk speldesign
Slutgiltiga svaret för min del, angående nybörjare
"Så Rickard, vad lägger du in i begreppet 'nybörjare'?"
Gud, vad du blev personlig. Det är också ett av felen med att jag ska skriva hur jag skulle spelleda rollspel; det blir för personligt. Ett annat fel till vaför jag ska skriva är att jag redan har skrivit så många inlägg nu på kort tid, så någon som inte har tittat in på forumet under dagen kommer att storkna.
"Om du skulle introducera rollspel för din flickvän och hennes kompisar vad skulle du då lyfta fram för detaljer?"
Jag skulle snarare ta bort detaljer från rollspelshobbyn. Jag skulle inte vilja köra med ödespoäng/dramapoäng eller liknande; inget som krånglar till det i onödan. Allt som är "utsökta detaljer" för oss gamers är konstigheter för normalt folk. Som jag har skrivit förut så är också rollpersonskapandet det som jag lagt märke till att nybörjarna klagat mest över.
"Vilken typ av äventyr skulle du spelleda?"
Allting beror också på hur mycket jag får förbereda och vad jag känner för. En vinkling är att jag frågar vad de gillar för filmer och försöker anpassa mig efter det, eller så presenterar jag helt enkelt ett tema och kör på det.
"Vilken sort spel skulle du uppmuntra?"
Dock så håller jag regelmängden till ett minimum, där de får skapa (regelmässigt eller inte) rollpersoner under spelets gång. Jag vill föra fram att berättelseskapelsen är det viktiga och inte reglerna; de är endast ett medel för att ordningställa berättelsen. Bobby Magikerns zombiekampanj är ett lysande exempel på enkelhet, där spelarna kan spela sig själva. Det är snabbt, plötsligt och spelarna kan relatera till världen. Det "enda" jag behöver bry mig om är att sätta de i utmanande situationer genom att skapa relationer och känslor. Utöver det så skulle jag förklara för spelarna hur de kan skapa saker i miljön, likt Feng Shui, eller hitta på spelledarpersoner, likt mina spelare får och brukar göra i EDoD.
Jag skulle annars kunna köra strikt historieberättande, där jag "spelleder" Once Upon a Time. Har kört det på en maskerad med massor av ickegamers och på efterfest med två ickegamistiska tjejer (som var superduktiga på att berätta). I vissa fall har den kreativa utmaningen varit på tok för svår och vissa personer gillar inte att "strålkastarljuset" kastas på dem, eftersom det får de att känna sig utpekade. På så sätt är det bra att ha en framträdande spelledare eller ha roller där den blyge kan krypa undan lite.
Fast egentligen borde jag skriva ihop ett system där spelarna får föra in element i historien som har något med deras rollperson att göra. Då kan man först av allt , likt Universalis, sitta och ge förslag på en berättelse man vill skapa. Det gör att man inte direkt behöver en miljö i rollspelet utan hittar på något som förklaras och på så sätt kan få spelarna att relatera till det. Sedan, när man har berättelsens stomme klar, så får de komma på element till sin rollperson som ska vara med och påverka berättelsens utgång.
Hoppas du känner dig nöjd med svaret. Kände att jag behövde ge något, nu när jag varit glidande i en himla massa inlägg. Är man kritisk så är det här rätt knas egentligen, eftersom det kräver mig som (erfaren) spelledare. Det har inget med vad som gör ett bra nybörjarspel. Däri ligger min poäng att frågan var för personlig.
/Han som tycker det är lustigt hur folk klagar på hur han skriver långa inlägg och att folk klagar på att folk skriver många inlägg, för oavsett hur han skriver så resulterar det tydligen i mycket text
"Så Rickard, vad lägger du in i begreppet 'nybörjare'?"
Gud, vad du blev personlig. Det är också ett av felen med att jag ska skriva hur jag skulle spelleda rollspel; det blir för personligt. Ett annat fel till vaför jag ska skriva är att jag redan har skrivit så många inlägg nu på kort tid, så någon som inte har tittat in på forumet under dagen kommer att storkna.
"Om du skulle introducera rollspel för din flickvän och hennes kompisar vad skulle du då lyfta fram för detaljer?"
Jag skulle snarare ta bort detaljer från rollspelshobbyn. Jag skulle inte vilja köra med ödespoäng/dramapoäng eller liknande; inget som krånglar till det i onödan. Allt som är "utsökta detaljer" för oss gamers är konstigheter för normalt folk. Som jag har skrivit förut så är också rollpersonskapandet det som jag lagt märke till att nybörjarna klagat mest över.
"Vilken typ av äventyr skulle du spelleda?"
Allting beror också på hur mycket jag får förbereda och vad jag känner för. En vinkling är att jag frågar vad de gillar för filmer och försöker anpassa mig efter det, eller så presenterar jag helt enkelt ett tema och kör på det.
"Vilken sort spel skulle du uppmuntra?"
Dock så håller jag regelmängden till ett minimum, där de får skapa (regelmässigt eller inte) rollpersoner under spelets gång. Jag vill föra fram att berättelseskapelsen är det viktiga och inte reglerna; de är endast ett medel för att ordningställa berättelsen. Bobby Magikerns zombiekampanj är ett lysande exempel på enkelhet, där spelarna kan spela sig själva. Det är snabbt, plötsligt och spelarna kan relatera till världen. Det "enda" jag behöver bry mig om är att sätta de i utmanande situationer genom att skapa relationer och känslor. Utöver det så skulle jag förklara för spelarna hur de kan skapa saker i miljön, likt Feng Shui, eller hitta på spelledarpersoner, likt mina spelare får och brukar göra i EDoD.
Jag skulle annars kunna köra strikt historieberättande, där jag "spelleder" Once Upon a Time. Har kört det på en maskerad med massor av ickegamers och på efterfest med två ickegamistiska tjejer (som var superduktiga på att berätta). I vissa fall har den kreativa utmaningen varit på tok för svår och vissa personer gillar inte att "strålkastarljuset" kastas på dem, eftersom det får de att känna sig utpekade. På så sätt är det bra att ha en framträdande spelledare eller ha roller där den blyge kan krypa undan lite.
Fast egentligen borde jag skriva ihop ett system där spelarna får föra in element i historien som har något med deras rollperson att göra. Då kan man först av allt , likt Universalis, sitta och ge förslag på en berättelse man vill skapa. Det gör att man inte direkt behöver en miljö i rollspelet utan hittar på något som förklaras och på så sätt kan få spelarna att relatera till det. Sedan, när man har berättelsens stomme klar, så får de komma på element till sin rollperson som ska vara med och påverka berättelsens utgång.
Hoppas du känner dig nöjd med svaret. Kände att jag behövde ge något, nu när jag varit glidande i en himla massa inlägg. Är man kritisk så är det här rätt knas egentligen, eftersom det kräver mig som (erfaren) spelledare. Det har inget med vad som gör ett bra nybörjarspel. Däri ligger min poäng att frågan var för personlig.
/Han som tycker det är lustigt hur folk klagar på hur han skriver långa inlägg och att folk klagar på att folk skriver många inlägg, för oavsett hur han skriver så resulterar det tydligen i mycket text
Re: CoC
"Nu har jag inte läst någon av kampanjerna så jag vet inte hur pedagogiska de är, men Masks of Nylle är grymt mysig att spela "
Men helt vedervärdig att spelleda, tyvärr. Eller, den är underbar, men den är så in i helvete komplex. Inget för färskingar, alltså.
"Nu har jag inte läst någon av kampanjerna så jag vet inte hur pedagogiska de är, men Masks of Nylle är grymt mysig att spela "
Men helt vedervärdig att spelleda, tyvärr. Eller, den är underbar, men den är så in i helvete komplex. Inget för färskingar, alltså.
G
Guest
Guest
Re: En länk och lite text.
Detta är ett perfekt exempel på ett riktigt bra nybörjar-rollspel.
--------------------------------------------------------------------------------
Allt beror på vilka det är, vad dom gillar för miljöer och hur pass insatta dom är i hobbyn...
En nybörjare vill oftast inte få ett gäng feta böcker kastade i ansiktet med 400 sidor regler och text lika inspirerande som en manual till fjärrkontrollen. Utan smidiga, snabba och framförallt enkla regler utan med allt för många "nivåer"
Spelvärld är minst lika viktig.. Om en person säger "Denna spelvärld är nästan exakt som Star Wars förutom att...." så dröjer det inte länge innan man får ett grepp om spelvärlden (de flesta känner exempelvis till Star Wars). Är det mer i stil med "Jo, det är som Tolkiens värld, fast alver heter Warggarer och är lite mer som Howards Picter fast dom ser mer ut som dom dära sköna såpbubblorna i Månbas Alfa" så blir det kanske lite jobbigare... Då måste nybörjarna både fokusera på Spelmotor och spelvärld...
Börja enkelt är min inställning...
Detta är ett perfekt exempel på ett riktigt bra nybörjar-rollspel.
--------------------------------------------------------------------------------
Allt beror på vilka det är, vad dom gillar för miljöer och hur pass insatta dom är i hobbyn...
En nybörjare vill oftast inte få ett gäng feta böcker kastade i ansiktet med 400 sidor regler och text lika inspirerande som en manual till fjärrkontrollen. Utan smidiga, snabba och framförallt enkla regler utan med allt för många "nivåer"
Spelvärld är minst lika viktig.. Om en person säger "Denna spelvärld är nästan exakt som Star Wars förutom att...." så dröjer det inte länge innan man får ett grepp om spelvärlden (de flesta känner exempelvis till Star Wars). Är det mer i stil med "Jo, det är som Tolkiens värld, fast alver heter Warggarer och är lite mer som Howards Picter fast dom ser mer ut som dom dära sköna såpbubblorna i Månbas Alfa" så blir det kanske lite jobbigare... Då måste nybörjarna både fokusera på Spelmotor och spelvärld...
Börja enkelt är min inställning...
solvebring
Superhero
Äldre DoD såklart! v. 1-4... Det är fint!
De äldre DoD-versionerna, de är enkla och helt klart TOPPEN!
En annan började så, och därför vet jag hur enkelt och lättanpassligt det är. Det är just det som är tjusningen med de äldre DoD - de är klassiska, enkla, lättspelade och så underbart anpassningsbara.
De äldre DoD-versionerna, de är enkla och helt klart TOPPEN!
En annan började så, och därför vet jag hur enkelt och lättanpassligt det är. Det är just det som är tjusningen med de äldre DoD - de är klassiska, enkla, lättspelade och så underbart anpassningsbara.
Man Mountainman
Storsvagåret
I mina ögon låter detta oerhört blodfattigt. Jag drar mig till minnes min första bok för egen läsning. Jag tror jag var i sex-sjuårsåldern, och den tunna boken handlade om en rätt vanlig kille i en rätt vanlig miljö som råkade ut för rätt vanliga otäckheter. Den var rikligt försedd med "dom" och "sej", etc. Jag hatade den.
Well, to each his own, eh? Jag försöker undvika "de" och "dem", eftersom — tja — det är ju inte så man säger. Då kunna vi lika gärna återgå till forna tiders pluraliskongruens, om vi nu nödvändigtvis i skriftspråket vilja ha grammatiska former, som ej längre existera i talspråket.
Men för att återgå till ämnet: Den som hävdar att man måste skriva talspråkligt för att nybörjare ska begripa är i min mening dum i huvudet. Bara för att man är ny på rollspel så betyder ju inte det att man är ny på läsning, och det är min fasta övertygelse att det är enklare att läsa en text som ser ut som andra texter — om man är någotsånär van vid texter — än att läsa en text som helt apropå ingenting ser ut som talat språk. Så jag håller med om att talspråklighet är att undvika, fast inte av samma anledning som du.
/Dnalor
Well, to each his own, eh? Jag försöker undvika "de" och "dem", eftersom — tja — det är ju inte så man säger. Då kunna vi lika gärna återgå till forna tiders pluraliskongruens, om vi nu nödvändigtvis i skriftspråket vilja ha grammatiska former, som ej längre existera i talspråket.
Men för att återgå till ämnet: Den som hävdar att man måste skriva talspråkligt för att nybörjare ska begripa är i min mening dum i huvudet. Bara för att man är ny på rollspel så betyder ju inte det att man är ny på läsning, och det är min fasta övertygelse att det är enklare att läsa en text som ser ut som andra texter — om man är någotsånär van vid texter — än att läsa en text som helt apropå ingenting ser ut som talat språk. Så jag håller med om att talspråklighet är att undvika, fast inte av samma anledning som du.
/Dnalor
Fiktionslek
Suldokar's Wake Whitehack Oktoberlandet
- Joined
- 23 Aug 2006
- Messages
- 1,422
Jag vill bara förtydliga att jag inte menade att "talspråklighet är att undvika". Jag har inget principiellt emot vare sig "dom" eller "sej".
Jag menade bara att det nybörjarvänliga inte nödvändigtvis behöver vara tillrättalagt för omedelbar igenkänning.
Hälsar
Christian
Jag menade bara att det nybörjarvänliga inte nödvändigtvis behöver vara tillrättalagt för omedelbar igenkänning.
Hälsar
Christian
Man Mountainman
Storsvagåret
Jag menade bara att det nybörjarvänliga inte nödvändigtvis behöver vara tillrättalagt för omedelbar igenkänning.
Well, den springande punkten i mitt resonemang är väl att vill man satsa på igenkänning så ska man undvika talspråklighet (och snarare satsa på typ en normal litterär prosa). Jag vet inte hur det placerar oss i förhållande till varandra, dock.
/Dnalor
Well, den springande punkten i mitt resonemang är väl att vill man satsa på igenkänning så ska man undvika talspråklighet (och snarare satsa på typ en normal litterär prosa). Jag vet inte hur det placerar oss i förhållande till varandra, dock.
/Dnalor
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Betänk att hans exempel bestod av det svenska sjuttiotalets socialrealistiska barnböcker (du vet, den där sorten som hade svartvita fotografier i stället för riktiga illustrationer). Där använde man sig av talspråk för att öka igenkänningen -- huruvida det fungreade eller inte är en annan fråga.
jag skulle rekomendera D&D basic set från början av 80 talet.
Ett lättförståligt och stämningsfullt spel, som på ett pedagogiskt sätt hjälper in spelarna i spelvärlden.
vackra bilder och enkla regler, finns både på svenska (översättning oldtimer) och engelska.
sen gäller ju det vanliga.... det beror på villka som ska introduceras, deras intressen osv..... men det är liksom självklart...
Bombu
Ett lättförståligt och stämningsfullt spel, som på ett pedagogiskt sätt hjälper in spelarna i spelvärlden.
vackra bilder och enkla regler, finns både på svenska (översättning oldtimer) och engelska.
sen gäller ju det vanliga.... det beror på villka som ska introduceras, deras intressen osv..... men det är liksom självklart...
Bombu
Man Mountainman
Storsvagåret
...Vilket förstås inte har något med min tes att göra överhuvudtaget.
/Dnalor,
/Dnalor,
Krama en noob
Jag skulle (som nån annan sagt) gå mer på genre än på regler när jag rekommenderar spel. Att DoD6R (senaste versionen jag läst) är krångliga förklarat än Mutant:UA är ett mindre viktigt element än att DoD är fantasy om nybörjaren är ute efter fantasy. Iaf jag har (tror jag) överskattat vikten av att nybörjare ska förstå allt från början. När vi snackar noob-spel här så verkar det viktigt med enkla regler... bah, fattar man bara konceptet med rollspel så kan man spela och ha kul med hur mycket feltolkningar som helst. Sen lär man sig efteråt och kan berätta roliga anekdoter om hur tokiga rollpersoner man slog fram i början i sin karriär.
Att rekommendera spel inom en genre får jag mer problem med eftersom jag har så dålig koll... jag skulle antagligen rabbla upp de spel jag kom på och låta nooben spana in dessa. Blir jag för den delen direkt tillfrågad om rekommendationer skulle jag nog erbjuda mig att SL:a snarare än att grotta ner mig i att fixa fram det bästa tipset.
Sen skulle jag inte rekommendera ett spel som är out of print, oavsett hur bäst det råkar vara. Det är för en nybörjare (tror jag iaf) roligare att utöka sin hobby via rollspelsbutiker, aktiva hemsidor och levande forum än via annonser på blocket och tradera.Så vill en noob lira star wars säger jag definitivt SWd20 framför gamla d6-varianten (som jag inte läst och därför antagligen inte skulle rekommendera alls).
Det enda spel jag köpt moduler till ever är DoD4 (fast magiboxen och Ereb Altor-boken kom väl före... jaja, skit samma) så moduler skulle jag inte rekommendera alls. Moduler ska för den delen inte behövas för nybörjare (blev min definition av nybörjare precis "nån som inte hunnit spela tillräckligt länge för att vilja ha en utökning till grundreglerna"?).
Jag skulle (som nån annan sagt) gå mer på genre än på regler när jag rekommenderar spel. Att DoD6R (senaste versionen jag läst) är krångliga förklarat än Mutant:UA är ett mindre viktigt element än att DoD är fantasy om nybörjaren är ute efter fantasy. Iaf jag har (tror jag) överskattat vikten av att nybörjare ska förstå allt från början. När vi snackar noob-spel här så verkar det viktigt med enkla regler... bah, fattar man bara konceptet med rollspel så kan man spela och ha kul med hur mycket feltolkningar som helst. Sen lär man sig efteråt och kan berätta roliga anekdoter om hur tokiga rollpersoner man slog fram i början i sin karriär.
Att rekommendera spel inom en genre får jag mer problem med eftersom jag har så dålig koll... jag skulle antagligen rabbla upp de spel jag kom på och låta nooben spana in dessa. Blir jag för den delen direkt tillfrågad om rekommendationer skulle jag nog erbjuda mig att SL:a snarare än att grotta ner mig i att fixa fram det bästa tipset.
Sen skulle jag inte rekommendera ett spel som är out of print, oavsett hur bäst det råkar vara. Det är för en nybörjare (tror jag iaf) roligare att utöka sin hobby via rollspelsbutiker, aktiva hemsidor och levande forum än via annonser på blocket och tradera.Så vill en noob lira star wars säger jag definitivt SWd20 framför gamla d6-varianten (som jag inte läst och därför antagligen inte skulle rekommendera alls).
Det enda spel jag köpt moduler till ever är DoD4 (fast magiboxen och Ereb Altor-boken kom väl före... jaja, skit samma) så moduler skulle jag inte rekommendera alls. Moduler ska för den delen inte behövas för nybörjare (blev min definition av nybörjare precis "nån som inte hunnit spela tillräckligt länge för att vilja ha en utökning till grundreglerna"?).