Jag ser verkligen inte problemet. Varför kan man inte vara våldsbenägen och loota sina fiender och fortfarande räknas som kvinna? Att påstå att någon är en "man" bara för att hon beter sig stereotypt manligt är bara trams.
Nekromanti Att rollspela det motsatta könet?
- Thread starter Coffe_Kanon
- Start date
Coffe_Kanon
Swordsman
Re: hittar du något får du gärna dela med dig [NT]
Än så länge har jag hittat något riktigt äckligt. Tydligen så finns det schampoo som innehåller livmodersextrakt. Visst en hel del vardagsprodukter innehåller en del magomvändande ingredienser, men just detta tar nog priset på min lista.
Coffe_Kanon/ som lider av läskiga minnen från en filmad barnafödsel från årskurs åttas biologilektion
Än så länge har jag hittat något riktigt äckligt. Tydligen så finns det schampoo som innehåller livmodersextrakt. Visst en hel del vardagsprodukter innehåller en del magomvändande ingredienser, men just detta tar nog priset på min lista.
Coffe_Kanon/ som lider av läskiga minnen från en filmad barnafödsel från årskurs åttas biologilektion
Rising
Vila i frid
Re: Äh, förlåt:
Ja, jag anser att du helt klart är något på spåren. Alla som låtit sina kroppar komma i kontakt med kemikalier vet hur omvälvande de påverkar en. Det är en av anledningarna till att jag ställer mig så främmande till de som pratar om något obestämbart "jag" eller "mitt medvetande" som om det stod fritt från påverkan från ens kropp.
Vi är våra vätskor, så att säga.
Men; jag tror det är mer under stress, press och olika former av överstimulans (vrede, rädlsa, osv) som vi helt följer våra kroppar. När vi spelar rollspel så är vi mer cerebrala, förnuftiga och resonerande. Och även om jag inte är påverkad av cannabis just nu (tyvärr, får man väl ändå säga) så skulle jag ändå kunna gestalta cannabisberoende.
Då protesterar du säkert med "jamen du har ändå varit cannabisberoende, men du har aldrig varit kvinna", men jag menar faktiskt att jag skulle kunnat gestalta cannabisberoende rätt bra bara av att ha läst om det och av att prata med flummare. Det är ett annat state of mind, men det går ändå att förmedla i ord. Det är (gissar jag) likadant med tjejer, och det säger jag bara för att jag sett tjejer gestalta killar hur bra som helst.
Sen finns det däremot kemikaliska obalanser som inte går att beskriva. LSD, till exempel. Det måste man bara prova. Så... Schizofreni är något jag helt enkelt låter bli att rollgestalta. Jag ser det helt enkelt som för svårt. Om tjejer är cannabis och killar är fludder, då är schizofrena som LSD.
/Rising
droger som liknelser är det perfekta pedagogiska verktyget.
Äntligen någon som använder liknelser som jag kan relatera till!
Ja, jag anser att du helt klart är något på spåren. Alla som låtit sina kroppar komma i kontakt med kemikalier vet hur omvälvande de påverkar en. Det är en av anledningarna till att jag ställer mig så främmande till de som pratar om något obestämbart "jag" eller "mitt medvetande" som om det stod fritt från påverkan från ens kropp.
Vi är våra vätskor, så att säga.
Men; jag tror det är mer under stress, press och olika former av överstimulans (vrede, rädlsa, osv) som vi helt följer våra kroppar. När vi spelar rollspel så är vi mer cerebrala, förnuftiga och resonerande. Och även om jag inte är påverkad av cannabis just nu (tyvärr, får man väl ändå säga) så skulle jag ändå kunna gestalta cannabisberoende.
Då protesterar du säkert med "jamen du har ändå varit cannabisberoende, men du har aldrig varit kvinna", men jag menar faktiskt att jag skulle kunnat gestalta cannabisberoende rätt bra bara av att ha läst om det och av att prata med flummare. Det är ett annat state of mind, men det går ändå att förmedla i ord. Det är (gissar jag) likadant med tjejer, och det säger jag bara för att jag sett tjejer gestalta killar hur bra som helst.
Sen finns det däremot kemikaliska obalanser som inte går att beskriva. LSD, till exempel. Det måste man bara prova. Så... Schizofreni är något jag helt enkelt låter bli att rollgestalta. Jag ser det helt enkelt som för svårt. Om tjejer är cannabis och killar är fludder, då är schizofrena som LSD.
/Rising
droger som liknelser är det perfekta pedagogiska verktyget.
Re: Det är en överdriven problematik
Nej. Jag tror att jag har mer gemensamt med mina manliga och hyfsat jämnåriga rumskamrater än med en genomsnittlig östermalmstant. Dessutom tror jag inte östrogen gör en så markant skillnad som du påstår.
Coffe_Kanon
Swordsman
Re: Äh, förlåt:
"Sen finns det däremot kemikaliska obalanser som inte går att beskriva. LSD, till exempel. Det måste man bara prova. Så... Schizofreni är något jag helt enkelt låter bli att rollgestalta. Jag ser det helt enkelt som för svårt. Om tjejer är cannabis och killar är fludder, då är schizofrena som LSD."
Intressant att du tar upp det här med psykologiska störningar. Jag har funnit att jag kan gestalta någon som lider av personlighetsklyvning, schizofreni och en hel del andra.
Det mest intressanta fallet var när jag skulle rollspela "påtvingad personlighetsklyvning" i Noir, men det fungerade.
Det är så mystiskt, jag känner mig trygg i att rollspela nästan allt (från psykopatmördare till dryga överklassbrats till fattiga socialistunderdogs) UTOM kvinnor, och jag vet inte riktigt varför. Jag har väl begränsningen: "Krux för att rollspela kvinnor" eller nåt...
"Sen finns det däremot kemikaliska obalanser som inte går att beskriva. LSD, till exempel. Det måste man bara prova. Så... Schizofreni är något jag helt enkelt låter bli att rollgestalta. Jag ser det helt enkelt som för svårt. Om tjejer är cannabis och killar är fludder, då är schizofrena som LSD."
Intressant att du tar upp det här med psykologiska störningar. Jag har funnit att jag kan gestalta någon som lider av personlighetsklyvning, schizofreni och en hel del andra.
Det mest intressanta fallet var när jag skulle rollspela "påtvingad personlighetsklyvning" i Noir, men det fungerade.
Det är så mystiskt, jag känner mig trygg i att rollspela nästan allt (från psykopatmördare till dryga överklassbrats till fattiga socialistunderdogs) UTOM kvinnor, och jag vet inte riktigt varför. Jag har väl begränsningen: "Krux för att rollspela kvinnor" eller nåt...
Coffe_Kanon
Swordsman
Re: Det är en överdriven problematik
"Nej. Jag tror att jag har mer gemensamt med mina manliga och hyfsat jämnåriga rumskamrater än med en genomsnittlig östermalmstant. Dessutom tror jag inte östrogen gör en så markant skillnad som du påstår."
Good point. Fast med en närmare undersökning av ämnet i ryggen så måste jag konstatera att jag kan ha snubblat in ett av de otaliga ämnen där vi inte har något vetenskapligt svar (varken sociologisk, biologisk eller psykologisk). Det är ett sånt här ämne där vissa forskare säger en sak, medans andra säger en annan alla slänger ur sig teorier till höger och vänster men har än sålänge inte uppnått några praktiska bevis.
*suck* jag hatar när sånt här händer, det lämnar så många frågor obesvarade.
Hur som helst, tack för all feedback allihop.
Coffe_Kanon/ han som vill ha svar på frågor som ingen kan besvara med styrkande bevis för sitt påstående
"Nej. Jag tror att jag har mer gemensamt med mina manliga och hyfsat jämnåriga rumskamrater än med en genomsnittlig östermalmstant. Dessutom tror jag inte östrogen gör en så markant skillnad som du påstår."
Good point. Fast med en närmare undersökning av ämnet i ryggen så måste jag konstatera att jag kan ha snubblat in ett av de otaliga ämnen där vi inte har något vetenskapligt svar (varken sociologisk, biologisk eller psykologisk). Det är ett sånt här ämne där vissa forskare säger en sak, medans andra säger en annan alla slänger ur sig teorier till höger och vänster men har än sålänge inte uppnått några praktiska bevis.
*suck* jag hatar när sånt här händer, det lämnar så många frågor obesvarade.
Hur som helst, tack för all feedback allihop.
Coffe_Kanon/ han som vill ha svar på frågor som ingen kan besvara med styrkande bevis för sitt påstående
Jag spelar kvinnliga rollpersoner ibland, och har aldrig upplevt det som problematiskt. Det beror på att rollpersonerna definieras mer av vilket yrke de har, vilken personlighet de har, vilken roll de har i berättelsen, och en massa andra saker än om de råkar ha en Y-kromosom. Om man stirrar sig blind på könet blir det antagligen lätt fel. Tänk inte "hur skulle en kvinna reagera i den här situationen?" utan "hur skulle min adliga vampyr från 1800-talet, som råkar vara en kvinna, reagera i den här situationen?".
/tobias
/tobias
Re: Att spela något man inte är...
Om du förväntar dig att forumets kvinnor ska upplysa dig, ta först en kort funderare hur du skulle förklara för kvinnor hur man spelar man... kan du göra det utan att du känner att du tvingar på dem klyschor?
Om du förväntar dig att forumets kvinnor ska upplysa dig, ta först en kort funderare hur du skulle förklara för kvinnor hur man spelar man... kan du göra det utan att du känner att du tvingar på dem klyschor?
Krille
Super Moderator
Skillnaderna
Och nu kommer jag osökt att tänka på en gammal anekdot, nämligen filmen Maratonmannen, med bland andra Dustin Hoffman och Lawrence Olivier. Det är just om dessa två som anekdoten handlar om, så låt oss nöja oss med den delen i rollistan.
I en scen så skulle Dustin Hoffmans roll ha varit vaken i tre dygn i sträck, så för att kunna fixa scenen så var Hoffman vaken i tre dygn i sträck. Det är method acting - man är sin roll.
Om det tyckte Lawrence Olivier ungefär så här: "Men herregud, kan inte karln bara spela sin roll?"
Min uppfattning om att spela det motsatta könet - och rollspel i allmänhet - är lite av samma sak. Kan man inte helt enkelt bara spela sin roll?
Klart det finns. Men vem bryr sig? Det handlar ju ändå bara om att låtsas.
Och nu kommer jag osökt att tänka på en gammal anekdot, nämligen filmen Maratonmannen, med bland andra Dustin Hoffman och Lawrence Olivier. Det är just om dessa två som anekdoten handlar om, så låt oss nöja oss med den delen i rollistan.
I en scen så skulle Dustin Hoffmans roll ha varit vaken i tre dygn i sträck, så för att kunna fixa scenen så var Hoffman vaken i tre dygn i sträck. Det är method acting - man är sin roll.
Om det tyckte Lawrence Olivier ungefär så här: "Men herregud, kan inte karln bara spela sin roll?"
Min uppfattning om att spela det motsatta könet - och rollspel i allmänhet - är lite av samma sak. Kan man inte helt enkelt bara spela sin roll?
Olle Linge
Snigel
Riktigt så lätt är det inte
Det finns vansinnigt mycket forskning och tusentals böcker på ämnet och du kommer inte undan med att kila till wikipedia för att ser hur det verkligen förhåller sig. Givetvis skriver varje författare om olika saker och varje forskningsrapport är lite (eller mycket) skilld från andra. Jag har en favoritbok som enligh mig tar upp flera synsätt på ett hyfsat rättvist sätt och redogör för dem dels var för sig, men också diskuterar dem i förhållande till varandra utan att för den sakens skull vara överdrivet partisk. Det här är boken:
Lippa, R. (2002). Gender, nature and nurture. Mahwah, N.J. : L. Erlbaum.
Det finns vansinnigt mycket forskning och tusentals böcker på ämnet och du kommer inte undan med att kila till wikipedia för att ser hur det verkligen förhåller sig. Givetvis skriver varje författare om olika saker och varje forskningsrapport är lite (eller mycket) skilld från andra. Jag har en favoritbok som enligh mig tar upp flera synsätt på ett hyfsat rättvist sätt och redogör för dem dels var för sig, men också diskuterar dem i förhållande till varandra utan att för den sakens skull vara överdrivet partisk. Det här är boken:
Lippa, R. (2002). Gender, nature and nurture. Mahwah, N.J. : L. Erlbaum.
Re: Skillnaderna
Fast då kommer jag från ett helt annat håll och är imponerad av Dustins insats och mest trött på Oliviers inställning. Givetvis är inte realistiskt att köra method acting i rollspel, men det är ändå en schysst vision. Jag tror att Coffes inställning just är åt method-acting hållet. Han vill verkligen försöka gestalta kvinnor som "de är". Det är beundransvärt, men inte särskilt nödvändigt som tråden visat
Om Coffe skulle spela kvinna i en film eller pjäs hade han ju mycket riktigt behövt försöka sätta in sig i sin roll, vilket bland annat innebär att sätta in sig i "att vara kvinna".
Fast då kommer jag från ett helt annat håll och är imponerad av Dustins insats och mest trött på Oliviers inställning. Givetvis är inte realistiskt att köra method acting i rollspel, men det är ändå en schysst vision. Jag tror att Coffes inställning just är åt method-acting hållet. Han vill verkligen försöka gestalta kvinnor som "de är". Det är beundransvärt, men inte särskilt nödvändigt som tråden visat
Om Coffe skulle spela kvinna i en film eller pjäs hade han ju mycket riktigt behövt försöka sätta in sig i sin roll, vilket bland annat innebär att sätta in sig i "att vara kvinna".
Jag rollspelade kvinna under ett äventyr där vi skulle loota en tirakisk by.
Vi smög in mellan hyddorna, jag var skitbra på att smyga, letandes efter trokkans boning. Plötsligt råkar en av spelarna, en klantig legosoldat, trampa på en sovande gurd. Gurden goes berzerker och hoppar på och börjar bita första bästa närvarande varelse... det råkar vara jag.
Jag får några otäcka bett i högra bröstet, alla skrattar utom jag.
Oväsendet väcker varenda jävla tirak i hela byn, vilket leder till en stor strid, vilket leder till att jag, som är försvagad av blodförlusten, blir nedslagen, vilket leder till att en tirak våldtar mig i en buske, vilket leder till att jag blir gravid.
Det var måttligt kul, sedan dess har jag aktat mig för sådana uppdrag.
Hur som helst tycker jag att det är intressant att spela andra könet, fördomar var faktiskt inga problem, det var bara att tänka:
"Hur ska min tjuv klara sig ur den här knipan."
istället för:
"Hur ska min kvinnliga rollperson klara sig ur den här knipan."
Vi smög in mellan hyddorna, jag var skitbra på att smyga, letandes efter trokkans boning. Plötsligt råkar en av spelarna, en klantig legosoldat, trampa på en sovande gurd. Gurden goes berzerker och hoppar på och börjar bita första bästa närvarande varelse... det råkar vara jag.
Jag får några otäcka bett i högra bröstet, alla skrattar utom jag.
Oväsendet väcker varenda jävla tirak i hela byn, vilket leder till en stor strid, vilket leder till att jag, som är försvagad av blodförlusten, blir nedslagen, vilket leder till att en tirak våldtar mig i en buske, vilket leder till att jag blir gravid.
Det var måttligt kul, sedan dess har jag aktat mig för sådana uppdrag.
Hur som helst tycker jag att det är intressant att spela andra könet, fördomar var faktiskt inga problem, det var bara att tänka:
"Hur ska min tjuv klara sig ur den här knipan."
istället för:
"Hur ska min kvinnliga rollperson klara sig ur den här knipan."
w176
Förlorad dotter
Olika förväntingar och bemötanden
Som sagt av de flesta i tråden, spela en individ, inte ett kön.
Däremot tänk på att det finns skillnader hur kvinnor bemöts och förväntar bete sig än de finns på män (vilket är tex är mer eller mindre relevant och uttalat i en överklass miljö 1920tals Call of Chutullukampnj än i ett zonfaragäng i Mutant).
Håller du lite sådana yttre förvntingar och bemötanden i huvudet så kommer du åt mycket av könskillnaderna.
En sportig highschooltjej i Buffy har andra förväntingar på sig och bemöts på ett annat sätt av omvärlden än motsvarande sportig kille.
EDIT: Dessutom bemöter man andra på ett andra sätt utifrån kön också. Om tjejen i buffy skall interagrea med skolans populäraste tjejer kommer det ske efter lite andra sociala koder än om killen skall interagera med samma tjejer.
Som sagt av de flesta i tråden, spela en individ, inte ett kön.
Däremot tänk på att det finns skillnader hur kvinnor bemöts och förväntar bete sig än de finns på män (vilket är tex är mer eller mindre relevant och uttalat i en överklass miljö 1920tals Call of Chutullukampnj än i ett zonfaragäng i Mutant).
Håller du lite sådana yttre förvntingar och bemötanden i huvudet så kommer du åt mycket av könskillnaderna.
En sportig highschooltjej i Buffy har andra förväntingar på sig och bemöts på ett annat sätt av omvärlden än motsvarande sportig kille.
EDIT: Dessutom bemöter man andra på ett andra sätt utifrån kön också. Om tjejen i buffy skall interagrea med skolans populäraste tjejer kommer det ske efter lite andra sociala koder än om killen skall interagera med samma tjejer.
Re: Det är en överdriven problematik
Gordeg
Frågeställningen försvåras av att genusforskning är ett område som är både vetenskapligt och politiskt samtidigt. Det finns biologiska skillnader mellan könen, det vore bara fånigt att förneka det. Men vilken betydelse har de biologiska skillnaderna? Svaret på den frågan är oerhört präglat av värderingarna hos den som svarar och av klimatet i samhället (tillåts man tycka att det finns skillnader mellan könen?). Det är därför de slutsatser du hittar är så motsägelsefulla.
Gordeg
jag håller med... tvärt emot en del i den här tråden tycker jag det är svårt att rollspela en kvinna.
jag håller mig ofta till män som rollpersoner, men jag har sett exempel på trovärdiga gestaltningar av kvinnor från män och vice versa, så jag tror inte det är på nivån omöjligt.
Något jag sett som jag tror hjälper är att inte helt ta en stereotyp, att avika något från stereotypen när man spelar kvinna.
att försöka hitta drivkrafter ungefär som när man skapar en manlig rollperson men filtrerat utifrån att det är en tjej, är det så att tjejer behandlas olika från killar i världen....? Antagligen.
drivkrafter, hämd, girighet, underhållning finns ju alltid både för män och kvinnor. gör människan lite noggrannare första gången du gör en kvinnlig rollperson, lek med tanken och situationer som hon går igenom...
jag misstänker att det väldigt mycket är fråga om att våga, försöka och inte sätta för höga krav på sig själv.... gör en människa..... den här gången är det en kvinna.
Lycka till
Re: Äh, förlåt:
Jag tycker att killar brukar vara fjäskiga mot tjejer och de ställer inte samma krav på deras resonemang, logik, motiveringar mm som på en annan killes. Upplevde du det så?
Oavsett vilka skillnader du upplevde, tror du att de kan överföras till verkliga livet? Eller är chatter och forum en alltför speciell miljö?
Gordeg
Det får du gärna skriva nåt mer om för det är intressant. Om du orkar, och om ämnet inte känns alltför obehagligt...
Jag tycker att killar brukar vara fjäskiga mot tjejer och de ställer inte samma krav på deras resonemang, logik, motiveringar mm som på en annan killes. Upplevde du det så?
Oavsett vilka skillnader du upplevde, tror du att de kan överföras till verkliga livet? Eller är chatter och forum en alltför speciell miljö?
Gordeg
Coffe_Kanon
Swordsman
Re: Skillnaderna
"
Fast då kommer jag från ett helt annat håll och är imponerad av Dustins insats och mest trött på Oliviers inställning. Givetvis är inte realistiskt att köra method acting i rollspel, men det är ändå en schysst vision. Jag tror att Coffes inställning just är åt method-acting hållet. Han vill verkligen försöka gestalta kvinnor som "de är". Det är beundransvärt, men inte särskilt nödvändigt som tråden visat
Om Coffe skulle spela kvinna i en film eller pjäs hade han ju mycket riktigt behövt försöka sätta in sig i sin roll, vilket bland annat innebär att sätta in sig i "att vara kvinna"."
Där slog du huvudet på spiken. Ok, det kanske inte är nödvändigt, men det är ändå intressant för mig att se om det går. Jag gillar också det här med method-acting sålänge det inte går för långt (har hört skräckexempel om skådespelare som har svultit ut sig själva eller knarkat bara för att komma in i rollen bättre, det låter lite over the edge i mina öron).
Hur som helst, jag ska ta alla råd i beaktning jag har fått och lämna genusforskandet därhän. Angående sådan forskning så vill jag uttrycka min ståndpunkt: Jag är en realist, jag tror inte på att man ska linda in information i politisk korrekthet. Sanningen ska läggas fram som den är varken mer eller mindre. Jag är övertygad (tills bättre bevis än nuvarande dyker upp dvs.) att det finns en del av dessa skillnader som vi diskuterat mellan könen, men jag kan inte peka ut dem, och jag tror inte på att dessa skillnader skulle bidra till att det ena könet på något sätt är bättre eller sämre än det andra.
Jag brukar säga såhär när jag hör en hetsig genusdebatt: "Människan BEHÖVER kvinnor OCH män! Utan dessa två delar så finns det inga människor. Det finns inget överlägset kön, båda är precis lika beroende av varandra, vi skulle dö ut i annat fall."
Det är väl det mest konkreta jag kan säga om min ståndpunkt i saken...
"
Fast då kommer jag från ett helt annat håll och är imponerad av Dustins insats och mest trött på Oliviers inställning. Givetvis är inte realistiskt att köra method acting i rollspel, men det är ändå en schysst vision. Jag tror att Coffes inställning just är åt method-acting hållet. Han vill verkligen försöka gestalta kvinnor som "de är". Det är beundransvärt, men inte särskilt nödvändigt som tråden visat
Om Coffe skulle spela kvinna i en film eller pjäs hade han ju mycket riktigt behövt försöka sätta in sig i sin roll, vilket bland annat innebär att sätta in sig i "att vara kvinna"."
Där slog du huvudet på spiken. Ok, det kanske inte är nödvändigt, men det är ändå intressant för mig att se om det går. Jag gillar också det här med method-acting sålänge det inte går för långt (har hört skräckexempel om skådespelare som har svultit ut sig själva eller knarkat bara för att komma in i rollen bättre, det låter lite over the edge i mina öron).
Hur som helst, jag ska ta alla råd i beaktning jag har fått och lämna genusforskandet därhän. Angående sådan forskning så vill jag uttrycka min ståndpunkt: Jag är en realist, jag tror inte på att man ska linda in information i politisk korrekthet. Sanningen ska läggas fram som den är varken mer eller mindre. Jag är övertygad (tills bättre bevis än nuvarande dyker upp dvs.) att det finns en del av dessa skillnader som vi diskuterat mellan könen, men jag kan inte peka ut dem, och jag tror inte på att dessa skillnader skulle bidra till att det ena könet på något sätt är bättre eller sämre än det andra.
Jag brukar säga såhär när jag hör en hetsig genusdebatt: "Människan BEHÖVER kvinnor OCH män! Utan dessa två delar så finns det inga människor. Det finns inget överlägset kön, båda är precis lika beroende av varandra, vi skulle dö ut i annat fall."
Det är väl det mest konkreta jag kan säga om min ståndpunkt i saken...
Självklart är det lättare att spela en roll som ligger närmare spelaren själv, men jag tycker det är märkligt när rollspelare tycker det är svårt att spela en mänsklig kvinna, samtidigt som de har tydligen inga problem med att gestalta en tretusenårig manlig skogsalv som aldrig satt sin fot i en stad och som går på snö utan att lämna fotavtryck och vars fisar luktar tulipan. Godnatt liksom. Könsfrågan i rollspel är uppblåst bortom sina egentliga proportioner, och är en ickefråga i min mening.
Coffe_Kanon
Swordsman
Re: Äh, förlåt:
"Jag tycker att killar brukar vara fjäskiga mot tjejer och de ställer inte samma krav på deras resonemang, logik, motiveringar mm som på en annan killes. Upplevde du det så?"
Jag måste tyvärr säga att jag håller med på punkten att fjäskigheten råder. Det lustiga är att om dessa killar som nu är fjäskiga säger sig tro på jämnställdhet mellan könen, hur kan man då veta om de är ärliga eller om deras s.k ståndpunkt enbart är baserad i deras fjäskighet? Ska man vara rättvis, så ska man väl ha samma krav på resonemang, logik, motiveringar oavsett vad för kön personen har som man diskuterar med? Det brukar jag gå efter iallafall, och jag brukar finna att en diskussion är mer intressant på det sättet för båda parterna.
"Oavsett vilka skillnader du upplevde, tror du att de kan överföras till verkliga livet? Eller är chatter och forum en alltför speciell miljö?"
Jag skulle vilja jämföra chatter och forum lite med en krog där alla är lite halvdruckna. Alla vågar säga mer än vad de skulle göra annars, så det är en lite för speciell miljö. Personligen så brukar jag säga rakt ut vad jag tycker och tänker oavsett vart jag befinner mig, men eftersom att jag säger detta på ett forum så kan ni ju inte veta om jag ljuger eller ej. Lite leap of faith vore isåfall trevligt, jag lovar att jag är precis lika kaxig, trubbig, svårövertygad, logisk etc. i verkliga livet som jag är här.
"Jag tycker att killar brukar vara fjäskiga mot tjejer och de ställer inte samma krav på deras resonemang, logik, motiveringar mm som på en annan killes. Upplevde du det så?"
Jag måste tyvärr säga att jag håller med på punkten att fjäskigheten råder. Det lustiga är att om dessa killar som nu är fjäskiga säger sig tro på jämnställdhet mellan könen, hur kan man då veta om de är ärliga eller om deras s.k ståndpunkt enbart är baserad i deras fjäskighet? Ska man vara rättvis, så ska man väl ha samma krav på resonemang, logik, motiveringar oavsett vad för kön personen har som man diskuterar med? Det brukar jag gå efter iallafall, och jag brukar finna att en diskussion är mer intressant på det sättet för båda parterna.
"Oavsett vilka skillnader du upplevde, tror du att de kan överföras till verkliga livet? Eller är chatter och forum en alltför speciell miljö?"
Jag skulle vilja jämföra chatter och forum lite med en krog där alla är lite halvdruckna. Alla vågar säga mer än vad de skulle göra annars, så det är en lite för speciell miljö. Personligen så brukar jag säga rakt ut vad jag tycker och tänker oavsett vart jag befinner mig, men eftersom att jag säger detta på ett forum så kan ni ju inte veta om jag ljuger eller ej. Lite leap of faith vore isåfall trevligt, jag lovar att jag är precis lika kaxig, trubbig, svårövertygad, logisk etc. i verkliga livet som jag är här.
det där var ett roligt citat men jag måste säga att jag känner igen mig på pricken i din beskrivning, jag är en av de märkliga.
jag tycker det är svårare att spela en människokvinna än att spela en manlig skogsalv som ..... luktar tulipan....
kanske för att den manliga alven blir en ganska mänsklig manlig alv eller för att manlighet, kvinnlighet är svårare för mig....
jag säger inte att det är objektivt svårare överlag att spela en mänsklig kvinna än den där manliga alven... men jag upplever det verkligen så som du beskriver.....
manlig alv lättare än kvinnlig människa.